Friday

Nu har jag avnjutit en god middag. Raclette. Här är ju osten det viktigaste - den som gör det hela och jag köper den riktiga osten som heter Raclette trots att den är dyr men vi äter det så sällan och ibland så måste man ju unna sig. 

Till detta har vi haft lövbiff som jag skurit i strimlor och marinerat i svartpeppar och olivolja och hälften i grillkrydda och olivolja. Sen hade vi fläskytterfile som jag skar tunt och marinerade i curry. Minimajs, sparris, champinjoner och lök var andra tillbehör.

Och det är mitt kök ni ser på bilden.

Nu är vi mätta och belåtna och Idol är på tv´n och lite rött i glaset. En bra fredag med andra ord och en fredag att njuta av för att man fått vara lite nyttig för en gång skull.

Jag kanske är tjatig men det här är min blogg :) Men nog har man varit tjatig om att bara gå hemma också. Jag mår i alla fall bra av att fått denna plats. Och jag hoppas den känslan ska hålla i sig för jag har ju bara avverkat 3 dagar med 3 timmar per dag.

Det är så skönt att få en annan identitet än den som är hemma och arbetslös och sjuk. Nu är jag en som jobbar även om det bara är några timmar per dag. Skulle bara önska att det gav mer pengar men jag får ju aktivitetsstöd från FK. Lite roligare att när någon frågar kunna säga - jag jobbar. Sen är det mitt val om jag ska berätta resten eller ej.

Började dagen med att vara med på ett möte och ska kanske vara med och hjälpa till med en avdelnings jobb. Vet inte än eftersom han som ska ge mig jobben är sjuk. 

Sen gick jag upp till den avdelning där jag ska sitta och kom ganska precis till fikat och idag vankades det tårta för det firades en 60- åring. Så det var fullt i fikarummet och jag träffade på ett par stycken som jag faktiskt är bekanta med. En gammal granne, En mamma till en av sonens kompisar och en gammal bekant som var tillsammans med en av exets ungdomsvänner. Dom skilde sig innan oss och vi tappade kontakten. Jag har stött på henne genom åren och vi har pratat men nu var det länge sen.

Så idag har jag fått mitt sociala behov fyllt. Och jag har inte hunnit slappna av sen jag kom hem och känna efter för mycket men jag känner att jag är väldigt trött nu. 

Så imorgon får jag väl bekänna färg kanske.

När jag nu lyssnar på idol samtidigt så undrar jag om det är sågningens dag idag. Förra veckan var dom ju odelat positiva medan det känns tvärtom idag fast jag inte tycker det är dåligt.

Minus på termometer idag men när jag stod och väntade på bussen så var det riktigt skönt. Solen var framme och värmde tom tyckte jag. Nu är det 8 minus.

Igår gick jag förbi en butik innan jag åkte hem och där hade dom något som var så himla gott och jag var tvungen att gå in och köpa nya idag för Ica hade dom inte när jag senare storhandlade.

Pepparkaksrullar från Delicato.

Härlig julkänsla i dessa. Försök att hitta dom i en butik nära dig - det är det värt.

jaha nu bröts juryns sågning - Olle är hyllad till skyarna. Coldplays - fix you. Coldplay är mina favoriter men jag blev inte så impad. Då gör Martin Stenmark en version av en Coldplaylåt så mycket bättre.

Fick bokat en tid idag när jag ska få min nya spis - på tisdag förmiddag och jag tänkte jag skulle baka saffransskorpor men jag väntar till nästa vecka då jag fått den installerad. Ska bli spännande men det blir nog en cylinda eftersom både kyl/frys och diskmaskin är därifrån.

På måndag måste jag ringa och boka in att man den 2:e ska komma på förmiddagen för då ska man komma och spola avloppen. Behövs göras i min dusch. Och jag vill inte att dom går in med huvudnyckeln med tanke på jycken. Jag är ju inte hemma på eftermiddagen och inte dottern heller. Jag kom på i skrivande stund att jag ska till läkaren klockan 9 på morgonen så jag ska nog börja jobba direkt efter det istället för att åka hem och vända. Men då är ju dottern hemma och kan ta emot gubbarna.

Det är mycket som händer nu.

Så nu är ni  uppdaterade igen och jag önskar er en trevlig fortsättning på fredagskvällen.

Minnah är nog den som åker idag!

Vinterbild från mina trakter.

Droger

Jag vill inte leva detta livet........

Det är namnet på en dokumentär jag såg i går på svt.

Den var så tragisk och hemsk samtidigt kunde jag någonstans känna en förståelse. Att man bara vill fly undan den smärta som finns.

Såg ni den inte??

Den går i repris och finns på webben

Jag vill inte leva detta livet

I flera år har Bo Harringer och Renzo Aneröd följt Henke, en ung kille från Göteborg. Han och hans kamrater har fastnat i drogmissbruk. Den mycket farliga drogen GHB har blivit vanlig bland ungdomar i Göteborg de senaste åren. När sedan Jonny, Henkes bäste vän, hoppar från Angeredsbron blir allt bara värre.

Köksporr

Bilderna är från kanal5.

Tittade på reprisen av roomservice igår.

Jag vill också ha!!!

Värsta köksporren!

Precis i min smak.

Kocken Melker Andersson var inredaren.

Söndag

Och så var den här helgen över!

Och nu är det enligt klockan sommartid. Det är jätteskönt med ljusare kvällar men det blir inte kul på mornarna när jag nu tappar en timme.

Igår satt jag i mörkret, släkte allt förutom tv'n. Kollade runt i min omgivning och det var mörkt både här och där. Vår kommun släkte gatulysena. Jag kan se delar av ett industriområde - där var det fullt upplyst denna timme.

Sen vet jag inte om det här är något som gör att man ändrar sitt beteende. Efter att timmen är över så tänds det ju massa lampor igen och folk lever som vanligt??

Idag känner jag sviterna efter mitt försök att igår återta en del av mitt liv.

Jag gillar att tillsammans med jycken vara ute i naturen. Långt bort från vägar och asfalt. Så jag tänkte att idag skulle jag i solen ta mig ner till ån och gå efter den tillbaka hem. Jag hade inte gått just den här sträckan förr men andra sträckningar har avverkats.

Först så gick vi igenom en hage där det på sommaren är fullt med hästar och därför går man ju aldrig där då.

Känner att det är lite jobbigt redan från början att gå i marker som inte har stigar eller annat men så hittar vi en liten stig som vi följer och kommer fram till en jättefin glänta precis intill ån. Ett perfekt ställa att ha picnic på under sommaren och under ett träd fanns bänkar och det såg ut att kunna vara en fin plats att bada på.

Stod där och tittade ett tag innan vi begav oss mot hemmet. Och då började pärsen. Det var inte lätt att gå, det var lerigt, halkigt och blött mellan tuvor på sina ställen. Men skam den som ger sig, vi har ju gjort detta så många gånger förr.

Helt plötsligt så känner jag att nu går det åt helsike. Jag förlorar greppet och glider i leran ner mot ån. Och det finns inget att ta tag i och hinner tänka att detta kommer bli kallt och hur ska jag komma upp igen.

Men någon gillar mig däruppe för stunden och det fanns en liten, liten strandbit som jag landade på och slapp därigenom ett ofrivilligt bad.

Men hela sidan av mig är lerig. Och så börjar jobbet att ta mig upp och det gick rätt bra då jag kunde ta tag i en gren på ett ställe sidan av där jag gled.

Stod sen och tittade hur jag skulle kunna gå och fortsätta men insåg att det gick bara inte. Eftersom jag inte var så jättelångt hemifrån. Möjligtvis om det skulle vara torrare så man slipper leran.

Så det var bara att vända om igen. Kom tillbaka till gläntan där jag satte mig och pustade. Tänkte att man skulle haft en ryggsäck med sig med lite fika för det var otroligt fint där jag satt.

Min kropp värkte och andningen var ansträngd. Sen var det att börja klättra uppåt och när jag kom upp på vägen igen var jag helt slut.

Här märker jag ju tydligt skillnad mot mig nu och förr. Och det får mig att bli både arg och ledsen. Jag gillar ju dessa promenader tillsammans med jycken. Han gillar dom också. Det är ju annat än att gå på en rak väg.

Väl hemma fick jag kokat en kopp kaffe, satte mig i solen på utsidan och pustade ut.

Och idag så har jag värk i hela kroppen. Träningsvärk känns det som och det är så ofattbart att jag fattar inte hur det kan bli så här. Att kroppen inte kan hänga med längre på sånt som jag tidigare gjort utan problem och utan känning dagen efter. Har gjort betydligt längre och bökigare strapatser än denna och aldrig känt någon värk av detta.

Ska ställa mig i duschen och låta varma strålar massera min kropp. Solen finns någonstans ovanför grå moln idag. Sen ska jag sätta mig med räkningar och så ska jag titta på sonen när han spelar match i kväll.

Under earth hour tittade jag på Robinsson. Man blir mållös hur det paktas och pratas en massa skit hela tiden. Och hur det är några få personer som ligger bakom detta paktandet. Måste tyda på dåligt självförtroende. Visst det är en tävlig men ändå. Jag undrar om det inte är så att dessa personer är likadana i verkligheten. Vuxenmobbing är verklighet tyvärr. Och det får man ju verkligen bevis på när man ser på detta. Men ändå kan man inte låta bli att kolla på det.

Sen så gör dom ju tävlingarna på så sätt att det ska bli vuxenmobbing. Vem minns inte när man i skolan stod och skulle bli vald till ett lag. Känslan man fick om man blev vald sist. Och här gör man detta på bästa sändningstid och det är helt ok.

Och produktionen kan ju inte vara så dum att man inte förstått att det skulle bli grupperingar redan då man skeppade deltagarna i grupper. 3, 5 och 10. Självklart så håller man ihop inom den gruppen eftersom man fått lära känna varandra om än lite men ändå. Så det är ju liksom uppgjort från början att det ska bli konflikter.

Jag hoppas på det blå laget. Det känns som om dom där just nu i alla fall är mer ett team än de gula laget. Där det pratas bakom ryggen på varandra. Men någon favorit att vinna det hela har jag inte än. Men jag har flera deltagare som jag vill ska åka hem.

Så man är ju egentligen inte så mycket bättre själv där man sitter i soffan och tycker och tänker. Man gillar den och ogillar en annan enbart utifrån det lilla man sett under kort tid.

Och jag avskyr att det hela tiden bryts av denna eländiga reklam! Men jag kommer titta nästa vecka också förmodligen.

Omväg

Att helgens dagar ska gå så förbenat fort. Jag hinner ju inte med!

Strax innan jag skulle åka till jobbet i morse hörde jag på radion att olycka hade hänt på motorvägen som jag åker. Och det var långa köer.

Jag gick in på trafiken.nu och kunde där läsa om att det var en 6 bilskrock och att vägen beräknades vara avstängd till klockan 9.

Så då var det att tänka till. Vilken väg skulle jag nu ta.

Så det blev att ta dom gamla vägarna som ligger naturskönt. Sonen åkte ju med som vanligt så vi kom överens om vilka vägar vi skulle ta. Och jag tror vi gjorde bra val. För även om många valde precis samma väg som oss så var det i alla fall inte stop och kö utan vi rullade på i den hastighet som är tillåten.

Vid en av påfarterna till motorvägen väljer man då - motorväg eller gamla vägen. Många var vi som åkte av till gamla vägen men väldigt många åkte ut på motorvägen. Stackare. Dom förmodligen inte lyssnat på radion och snart fastnat i köerna. Fast man kanske ska vara skadeglad för hade valt samma väg som mig så hade det ju snart varit tjockt och kö där också.

Visst hade vi många bilar både framför och bakom oss men blev bara 20 minuter försenad.

Hoppas det bara blev mest plåtskador och inte några allvarliga personskador.

Dagen bjuder just nu på en blå himmel och strålande sol men man varnar för att det ska mulna på.

Har sovit kasst i natt, vaknat flera gånger och hade svårt att somna trots att jag var så trött. Hade jag haft en video så hade jag spelat in Beck igår men den är ju på lagning.

Och jag är glad jag såg avsnittet för va spännande det var och så annorlunda och sorgligt. Och sista för säsongen.

Sen så var det då Robinsson igen! Och en samling med diverse människor. Som redan från start utmärkte sig mer eller mindre.

Jag förvånades över hur man kan åka iväg på en sån här resa - där man vet att detta är en tävling. Det kan vara hårda villkor eftersom det är det programmet går ut på. Det är inte en lyxtillvaro på en tjusig sandstrand utan man ska svälta och överleva. Det borde man väl ha förstått vid det här laget. Alla som sökte måste ju ha sett programmet tidigare.

Så varför åker man då iväg med guld och pärlor runt halsen, tjusiga klänningar, snygga skjorter osv.

Jag hade ju valt material som torkat snabbt, hållit värme vid behov. Sytt mig en poncho i fleese med dragkejda så man kunnat veckla ut den till en filt. Fast det är ju lätt att sitta i tv-soffan och tycka och veta.

Men nog tycker jag att deltagarna verkade i stort vara naiva inför vad dom gett sig in på.

Och det är lugnt och skönt på jobbet idag. Visst mycket att göra men jag är själv på mitt rum. Och jag saknar att inte ha eget rum och kunna stänga om mig och vara ifred med mitt jobb. Men av någon anledning tyckte man att vi skulle dela rum och när kontoret som vi har renoverades så tog man bort väggen i det rum vi har. Vilket jag kan tycka är synd.

Kollegan är sjuk och det är ju en himla otur då hon ska ha semester och åka utomlands nästa vecka. Så hon får allt hålla sig hemma så hon inte smittar mig så jag blir liggandes då hon är borta. Det kan bli lite smått kaosartat då. Och så hon själv kan åka iväg. Jag skulle känna mig smått stressad över att bli sjuk ifall man bokat en resa till andra sidan jordklotet och ska vara borta nästan 3 veckor. Men hon skulle kontakta läkare idag.

Så nu får jag sluta blogga och jobba

Må gott

Diagnos Okänd - Fibromyalgi

Idag så handlade Diagnos okänd om en tjej som haft och har ont i ryggen, magen, huvudet, oförklarig trötthet etc etc. Sprungit hos läkare i 10 år och inte fått någon förklaring eller hjälp.


Känns det igen.


I programmet så spaltade man ju upp mängder av tänkbara senarion och Fibromyalgi kom snabbt upp. Liksom IBS. Sen var hon glutenintollerant och hade IGA-brist.


Och hur skönt det var att läkaren sa att detta är något som faktiskt existerar trots att så många inte tror det även inom hans eget skrå. Han skickade patienten till Eva Kosek.

Och att det fanns hjälp att få.


Jag ska börja äta paranötter som innehåller Selen. En liten näve täcker dagsbehovet! Allt är värt att prova.


Missade ni detta program? Det finns att se på tv3's hemsida och på tv3 play.

Så skönt att få se ett program som tar saker och ting på allvar!

Rösten

La voix i Moskva. Ja jag gillar låten men så är jag förtjust i sån här mix också. Men om den har någon chans? Kanske. Men jag tror faktiskt inte att den vinner men kan komma högt.

Snälla, snälla hade jag också gärna skickat. Ju mer jag lyssnar på den och verkligen lyssnar på texten så träffar den mitt i prick. Skulle kunnat ha varit skriven från mina erfarenheter.

Men mina toppfavoriter var H.E.A.T. och dom kom inte sist i alla fall. Stackars Molly men som Bert Karlsson sa, hon är 16 år och har många år framför sig. Och Stackars Måns som var en vinnare under ett tag snöpligt men han är ju som han sa bara 22.

Nu är det över för denna gång tack och lov. Är rätt trött på att det pratas och spelas melodifestivallåtar hela tiden. Dom spelas sönder. Men nog kommer jag också sitta bänkad och titta på finalerna i Moskva.

Annars så var gårdagen slö. När jag kom hem efter att ha varit ute gick jag och la mig och läste och somnade. Ett par timmar blev det nog.

Vaknade och jag kände inte för att äta men kände att jag måste ju. Men något fettigt och smörigt ville jag inte ha. Så det blev inte LCHF.

Det blev sallad. Och sen åt jag glass! Gottigt.

Solen fanns ju på himlen när jag klev upp men nu är det borta igen. Typiskt. En slö dag väntar och jag ska sen iväg och kolla sport. Dottern ska spela. Säsongen går mot sitt slut och det är bara någon enstaka match kvar om ens det. Skönt men samtidigt tomt.

Sen borde jag röjja bland papper som ligger på bordet. Inte klokt vad reklam det kommer. En del ögnar jag igenom men inte allt. Och det påminner mig om hur jag skulle behöva åka till återvinningen med massor av kassar som samlats i förrådet.

Men det blir en annan dag.

Tvära kast

Om det igår var sol och man såg smutsen på fönstren och hörde motorcykelljud så är det idag totalt tvärtom.

Idag är detväl snart snöplogen man får höra. Efter lunchpromenaden som var skön trots brist på sol så kom snön. Det yr snö utanför fönstren men om det blir något som lägger sig återstår att se just nu är det inte så i alla fall.

Ombytligt väder må jag säga.

Sonen åkte hem till pappan igår och skulle gå till skolan idag. Jippi! Han är frisk. Skönt.

Själv så håller jag fortfarande på och halvduttar. Lite ont i halsen och känslan man har och tvekan. Ska det bli en förkylningen eller blir det inget? Så jag håller mina tummar allt vad jag kan att det inte blir något av den. Och det är bara 1 dag kvar på denna arbetsvecka sen kan det bli vila hela helgen.

Sur är jag också! Ovanligt eller hur!

Vågen var inte alls på min sida i morse. Det lilla kilo jag gått ner har jag nu gått upp och jag fattar inte ett dugg. Varför? Äter ju som jag gjort hela sista månaden. Det finns dock en sak som kan ha gjort det. Tryptizol heter det. Ett jäkla piller som jag tagit för värk innan natten. Så det är att välja mellan pest och koler. Slippa värk och kanske gå ner?? Ha värk och gå upp??

Gud så trött jag är på detta nu. Varför kunde inte herren vara nådig med mig eller vem man nu ska skylla på. Det verkar inte spela någon roll hur, vad och när jag äter. Resultat infinner sig inte.

Ska jag leva på vatten för att få resultat?

Har reggat min mat på en sida och kanske blir det för högt kolhydratintag men om jag smäller i mig 200 gr smör så går detta intag ner. Så det kanske är för lite fett jag får i mig. Konstigt är det. Och man tycker ju att om jag inte har allt för högt kaloriintag så borde man ju också gå ner men det är mer komplicerat än så i alla fall i min kropp.

Kanske skulle man anmäla sig till Diagnos Okänd. Har sett detta två gånger nu och jag blir så arg varje gång. Jag blir så arg på att dessa personer gått till den vanliga läkarvården som vårdcentralen och sjukhus men inget har gjorts. Man har träffat olika läkare men får typ ett piller med sig hem men det hjälper inte.

Och så får dom komma till denna doktor i detta program och man startar väldiga utredningar för att hitta och lösa problemet.

Så jag ställer mig frågan - Ska man inte alltid få den hjälpen när man söker för en problem som påverkar hälsan och livet.

Men nej tyvärr. Många läkare tycks ha den inställningen att folk som söker deras hjälp helt enkelt sitter framför dom och ljuger sig blå.

Och det är ju många i min situation som fått uppleva detta. Man blir inte tagen på allvar när man söker för de smärtor man har. Nej, det är bara inbillning. Psykiskt. Man vill bara ha uppmärksamhet av någon eller så är man lat och vill bli sjukskriven.

Jag vill också träffa läkare som tar en på allvar och lyssnar och verkligen gör allt för att komma så nära en lösning man kan eller lösa problemet helt.

Eller är det så att dessa läkare på tv och experter bara är såna under denna programserie. Är dom också annars av samma åsikt som de flesta verkar vara inom läkarkåren??

Sen undrar jag hur jag hade blivit bemött och behandlad ifall jag fått kommit till denne läkare. Skulle vara jätteintressant om dom kunde ha en sån patient i sin serie. En som haft smärtor i rygg som aldrig går över, värk som sprider sig, den enorma tröttheten som finns. Och vad dom skulle komma fram till. Och få svar på varför jag har så svårt att gå ner i vikt oavsett vilken metod jag använder medans andra som gör likadant kan rasa.

Men så kommer det inte bli.

Sen börjar jag faktiskt bli lite trött på melodifestivalen. Det pratas knappt om annat på radion den kanal vi lyssnar på här på jobbet. Och låtarna spelas så man tröttnat redan på dom. Men på lördag är det i alla fall över för den här gången. Stora festivalen är väl i maj om jag inte är helt fel ute.

Det här gillar jag inte!

Kollade precis tv utbudet för kvällen och det är inte mycket som lockar. Jag har tidigare fredagar kollat på spåret och så har jag sett brottskod försvunnen.

Och det har varit en serie jag gillat. Och man kan liksom se var reklamavbrott skulle kunna tänkas komma in men alltid tänkt vad skönt att det går en sån här serie och man inte har ett ända avbrott.

Och ikväll kommer en ny säsong av without a trace - PÅ TV 3!!!!

Blir påminnd om att jag hörde något om att det var sista avsnittet för säsongen eller nåt förra veckan men tänker väl inte så mycket på detta.

Och ikväll börjar då nästa säsong och tv 3 har köpt in den istället. Nu kommer den sönderhackas med reklam var 6:e minut eller nåt. Jag blir så trött. Speciellt på tv3 där reklamen kommer så tätt.

Ett plus - det börjar redan klockan 8.

Feber och ev urinvägsinfektion

Tisdag morgon! Regngrått och tråkigt. Trött och eländig känner jag mig. GE MIG SOLEN!!!!

Sonen är sjuk. Han har feber, hosta, täppt näsa och mår inte alls bra. Så han ligger nerbäddad och har sällskap av jycken idag.

Dottern har klagat på att hon känner sig kissnödig även om hon precis varit på toa. Det gör inte ont som jag kommer ihåg att det gjorde då jag hade urinvägsinfektion - som att kissa taggtråd.

Hon kände sig också hängig igår precis som om det skulle vara något feberaktigt i kroppen. Och så detta kisseriet. Ingen konstig lukt eller så har hon heller. Men så sa jag googla och läs så det gjorde vi. Hittade sjukvårdsupplysningen.

Där läser hon vidare om andra saker som stämmer in. Att hon har ont i njurtrakten ibland. Speciellt när hon duschat. Då är det ju lite värre än en urinvägsinfektion - njurbäckeninfektion.

Så det blir att ringa läkaren kommer vi överens om.

Och som en god mamma så börjar jag leta efter någon burk. Hittar en glasburk som jag diskar i maskinen och sen kokar jag den också för att sterilisera den. Allt för att hon ska ha den att kissa i och lämna ett urinprov.

Och ungen vägrar!

Hon har aldrig behövt lämna urinprov och vill inte alls lyssna på mamma i detta läge. Vad vet jag?? Så äckligt, usch och fy.

Så vi blev osams om detta och jag kan inte göra något då hon är 18 år. Mina råd lyssnar hon inte på. Det är inte säkert att man vill ha urinprov. Och visst kanske har saker och ting ändrats men då jag lämnat så var man alltid tacksam för att få morgonurinen att prova på.

Och det ända jag vill är hennes bästa! :)

Och när vi ändå är inte på sjukvård.

CITYAKUTEN började igår. Hade ingen aning om detta men det blev en glas överraskning. Tydligen sista säsongen. Men det är inte lika bra längre så jag kan förstå att det är den sista. Annat var det på Dr Carters tid. Det var tider det. Men gårdagens avsnitt var bra och det gav mig rysningar.

Kattskrället är fortfarande borta och i morse så hade jag den andra katten som hoppade på mig. Kommer rusande, upp i fönstret och så ner på mig. Ett par gånger men jag låtsades som inget. Klockan hade inte ringt än. Och rätt var det är så hör jag hur han svichar upp för trappen i ett par kliv. Och sen kommer det bekanta skrapljudet av kattlådebesök. Och så här gör han ofta för även om jag skulle kliva upp så innebär inte det att han vill gå ut och göra sina behov. Han har sina egenhet denne kisse.

Och jag och Jack är färdiga med varandra för denna gång. Ny böcker att läsa.

Kommer ni håg denna

Jag älskade denna serie - den var så otroligt bra tyckte jag då. Kanske dags för en repris och skulle man tycka lika nu? Jag köpte soundtracket och den här sången var ju bara sååå bäst.

Snön föll ymnigt igår

Det var många centimeter som kom. Men tro inte att det är så idag.

Det droppar kraftigtt från alla tak. Snön som låg vackert som bomull igår över nejden är idag ihop sjunken och det är blött. Det töar kraftigt.

Och jag ska ut och åka bil långt idag - känns ju sådär fast motorvägen bör ju vara röjd och saltad. Så jag ska fylla på med spolarvätska för det lär behövas.

Dottern hade match igår och de vann med 25 mål. Utklassning! Hon har match idag också men jag ska ju med sonen på hans. Hoppas det går lika bra.

Melodifestival igår igen. Vet inte vad jag ska tycka om vinnarna. Det var inga som gav några större avtryck på mig.

Dock slår det mig att Molly och Amy är ju jämngamla men Molly känns flera år äldre. Mognare. Och har bättre stylister.

Men vi hade en trevlig kväll framför detta jag och dottern, sonen var med dom första två låtarna innan han fick nog.

Middagen var sen igår så vi åt framför programmet som vi för övrigt såg på datorn. Ytterligare en fördel med att ha den i köket. Samt att jag sen diskade undan och gjorde diskbänken fin och missade ändå inte det hela. En fördel till.

Sen fastnade jag i tv-soffan framför hot chick. Tycker den är lika rolig varje gång jag ser den och det har nog blivit ett par gånger nu. Kul att få skratta lite.

Söndag

Sitter med kaffet och har vispgrädde i. Har nyss masat mig upp efter att ha legat i tv-soffan.

Jag vaknade tidigt idag, det var fortfarande mörkt av att dottern var upp och gick. Hon mådde allt annat än bra.

Mensvärk som gjorde henne illamående, tabletter som hon fått speciellt mot detta hjälpte inte. Smärtan var så stark att hon grät. ville kräkas, kunde inte ligga ner, var jättetrött och jag led så med henne.

Varmvatten flaska och så en voltaren. Sen satt jag med henne och ömsom vaggade och ömsom masserade henne på ryggen. Efter dryga timmen så hade det börjat släppa lite och hon kunde nästan sovandes lägga sig ner.

Som mamma så är det ju alltid så att man önskade att man själv kunde ta på sig smärtan då ens barn mår dåligt. Bättre att jag har den än dom. Men så enkelt är det ju inte.

Sen 8 har jag inte hört något av henne och törs inte gå upp och kolla heller ifall hon vaknar. Det är bättre att hon får sova så mycket som möjligt.

Vet själv hur det är för jag har också världens mensvärk. Och har haft sen jag fick min mens. Den försvagades efter att jag fått barnen men det var som om den hade samlat kraft för sen blev det värre än någonsin.

Och jag fick hjälp av p-spruta och har ingen mens idag. Kan känna av molandet när det är dags att ta en ny.

Dottern ska inte ta någon sån tycker man då hon är så ung eftersom det kan göra ev framtida graviditeter svårare.

Men vi måste hitta något i alla fall som kan hjälpa henne. Ska se om hon inte kan komma till en gynekolog i alla fall och prata om detta ifall det är något annat som gör att hon får dessa svåra smärtor.

Det är inte första gången hon får så här ont och hon har tom blivit sängliggandes och hemma från skolan.

Igår tittade vi på melodifestivalen hon och jag. Vet inte vad jag ska tycka om detta i år. Dessa omröstningar hit och dit. Ska det vara spännande. Nej det känns mer som om Telia kräver det för att på så sätt få mer pengar i sin egna ficka.

Visst är det bra välgörenhet om man ringer det dyra numret men det räcker ju med en gång. Varför ringa på nytt och ringer man då det dyra???

Och startfältet - var väl inte så bra heller. Ingen låt kändes som om den gick rakt in i kroppen på en. Annat var det när The Ark var med. Den låten gillade jag.

Men visst kommer man sitta där nästa lördag också.

Men vi hade en trevlig kväll jag och dottern. Vi åt gott och det blev tom efterrätt. Om det kan ni läsa här.

Sonen hämtades också hem senare på kvällen. Och han sover fortfarande också. Dottern tänkte jag se om jag kan få med mig på en liten promenad. Kan vara bra för värken men jag tvivlar. En sak är att vi måste handla mensskydd.

Och hon hade ju planerat en kväll ihop med sina kompisar, skulle sova över eftersom det är lov imorgon men dottern sa tidigt i morse att hon vill sova hemma - om hon nu ens kommer iväg.

kolasegt

Det är en seg eftermiddag. Det är lugnt på telefonerna. Jag har gjort undan det mesta jag hade att göra. Det finns lite arkiveringssysslor men jag har in lust med det idag.

Dottern ska komma förbi jobbet och åka med mig hem. Sonen försvinner till kompisar ikväll för att Lana.

Och imorgon sätter det igång igen - eller redan ikväll och i media för flera veckor sedan. Melodifestivalen. Nu ska vi läsa skrällrubriker dagen efter om fel låt vann och allt annat möjligt. Det är ju lite av en cirkus. Såg att det redan är stora rubriker om att artisterna skulle vara ensamma i Greenroom - Skandal var ordet.

Tycker inte det var länge sen vi såg den sist. Och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om att Petra Mede ska vara programledare. Är så där förtjust i henne.

Och startfältet. Har noll koll mer än att scotts ska vara med och Alcazar i den första deltävlingen och sen då????

Men man lär väl hamna där i soffan framför detta imorgon. Dottern hade planerat med kompisar att gå på bio men det ser ut som om dom väljer tv istället.

Men ikväll blir det på spåret!

Evigt singel

Innan jag går och lägger mig måste detta ut ur systemet.

Ikväll har jag sett på Beck. Det var länge sen jag såg den serien för det mesta som gått är ju gamla repiser men nu satte jag mig för det skulle vara nya avsnitt och jag brukar ju gilla det hela.

Nu sitter jag med en lite äckelkänsla. Det handlade om en kvinna som flydde från en misshandlande man. Och hela avsnittet började med hur han kommer in i köket och från början ser det ut som ett vanlig komma hem från jobbet som vanligt innan man förstår att det spelar ingen roll vad hon gör så är det fel. För det är stort FEL på karln.

Och jag ska förbli singel! För jag känner efter detta (ja nu för stunden i alla fall) att jag vill inte träffa någon karl. För tänk om det är en fullkomlig idiot till psykopat. En som utåt sett är jättetrevlig som alla andra gillar men så fort man kommer inom hemmets väggar så är det en jävel som misshandlar.

För hur ska man veta? Det syns ju inte utanpå! Det finns ju kvinnomisshandel i alla samhällsskikt. Från den fattiga missbrukarfamiljen till den fina rika.

Nej, jag ska förbli själv! Känns inte som om det skulle vara värt försöket att ens våga!

Jag hade en vännina då jag bodde i norr. Vi gick samma kurs hon och jag och flera andra. På kursen träffade hon en annan som gick i samma lokaler och blev totalt förälskad. Han smickrade henne på alla möjliga sätt. Saker var ju den att hon var gift men det brydde han sig inte om.

Vi i klassen (vi var 20 och uppåt) tyckte att hon inte skulle lägga ner så mycket på det. En kväll hade vi klassträff på en krog. Det hade hon berättat för honom så han kom dit och redan där visade han tendeser på svartsjuka och då var hon inte ens ihop med honom.

Till sist lämnade hon man och barn för denne karls skull och hon höll på råka riktigt illa ut. På väldigt kort tid fick han ett sånt övertag på henne och under en utlandsresa smugglade han och hon höll på åka dit rejält.

Misshandel hörde också till vardagen. Och vi i klassen - vi hade en jättebra sammanhållning - vi sa hela tiden till henne att inte göra detta, förstör inte det du har med din man och barn. Lämna dom inte för den där. Men hon lyssnade inte.

Efteråt när rättegångar och allt var klart - och det var inget vi visste om - kursen hade slutat. Så träffades vi och vi pratade länge och hon berättade allt. Och varför sa ni inget sa hon. Men det var ju det vi gjorde, hela tiden och det höll hon till sist med om. Men hon ville inte lyssna då. Hon hade blivit förblindad av den här idioten och såg inte alls honom med de ögon vi andra såg.

När jag träffade henne hade hon flyttat tillbaka till sin man och barn. Det var en riktig karl. Han förlät henne och dom var överens om att försöka igen och glömma det hemska året som varit.

Jag har inte träffat henne sen dess och jag hoppas verkligen att hon fått en bra liv. Och jag hoppas också att ingen annan mötte idioten och föll.

Eftermiddagen har annars varit sådär. Jag la mig och läste och somnade till någon timme. Frös och hade världens huvudvärk. Huvudvärken har kommit och gått men när jag vaknade så fick jag en uppstötning - trevlig läsning eller hur.

Och det var ingen sån där tillfällig. Nej jag känner igen det. Magkatarr! Som man inte hade nog med annat ändå.

Så det blev att leda i lådorna efter medicin. Hittade de äckliga brustabletterna som jag hade. Och det har blivit lite bättre om än inte helt bra. Skit också!

Hoppas jag får sova en hel natt utan att behöva vakna av detta. Magkatarr har kommit och gått genom livet det också. Det är ju stressen och nu är det ju en stress att lära sig leva med fibron.

Ja, jobb imorgon. Ska ringa sjukgymnasten direkt klockan 8. Få en tid och sen förhoppningsvis tid till varmbassängsträning.

Men nu .................

GOD NATT!

Provat på

Igår var det prova-på pass för Yogan jag har anmält mig på. Gick tidigare från jobbet för att inte bli för stressad ifall trafiken skulle vara bedrövlig för passet började kl 18:00.

5 minuters promend till lokalen som ägs av några som bor i mitt område och är initiativtagare till detta. Hon och Han håller på med coaching, massage, föräldrasamtal, filmkvällar och annat och har fint renoverat en lokal som förr var ett gammalt stall.

Det var fullt med levande ljus och lokalen var full. Alla kommer nog vad det verkade som fortsätta och det kommer andra nästa vecka som idag var sjuk. Hoppas det blir succé så att det kommer att fortsätta även efter dessa 8 gånger.

Om man tänker på kassaskåp. Sätter ben och armar på detta och ett huvud så har ni mig.

Sen ska erkännas (knappt) att det är för mycket mage också. Det ska inte förnekas. Och kanske får yoga mig att inte bli sugen på att äta onyttiga saker. Man kan ju alltid hoppas.

Inte ett uns fanns kvar av i alla fall något som skulle kunna betecknas som rätt smidig - nästan överrörlig i vissa fall. Även om jag var osmidig då, när jag första gången gick på yoga för några år sedan så var det inget mot igår.

Och vissa delar var klart smärtsamma pga fibron medans andra var sköna. Sen så klarade jag inte av att göra alla ställningar och vissa inte fullt ut. En del ställningar är ju lite komplexa medans andra är väldigt enkla.

Det finns en ställning inom yoga som kallas för barnets ställning. Det är en viloställning och den hade jag inga problem med förr. Men igår så kunde jag inte få armarna efter kroppen och vila på pannan. Det gick bara inte. Det gjorde alldeles för ont i axlarna för att få dom utefter kroppen och ligga som man ska. Så jag fick ha armarna framåt istället.

Och det kändes förtvivlat och som ett misslyckande.

Inom yoga så tävlar man ju inte med grannen på mattan bredvid eller framför. Man gör det efter sin egen kapacitet.

Och jag kollade inte in de andra men kommer väl ihåg vad jag kunde göra då jag gick på yoga förra gången. Och barnet var flitigt använt för vila. Då det blev för jobbigt.

Vissa rörelser då var inte helt lätta eftersom man var lite stel då också med det blev bättre för varje gång jag var på passen. 2 gånger i veckan och två terminer.

Men balansställningarna gick bra! Då kände jag mig nöjd, stolt och glad. Min yrsel har inte påverkat detta i alla fall.

Nu är det 8 gånger varje onsdag och jag tror på detta. Det kan inte bli sämre i alla fall. Kan jag genom yogan lösa upp en del av alla de stelheterna som jag fått i min kropp så får jag vara nöjd.

Och jag skulle ju vilja börja med vattengymnastik också. I varmbassäng. Eller gå på tjejkväll som vårt bad har varje söndag. Bada bastu, sitta i bubbelpool och må gott. Men det kostar rätt mycket. Ska försöka få chefen att bekosta det. Väntar på rätta läget.

Och hur känns kroppen idag då. Jo förutom att jag har ont i halsen, känner mig trött, "försov" mig till 8 i morse. Så har jag värk både här och där, känner mig som igår och då var det ingen bra dag.

Men jag trodde att jag kanske skulle känna mig väldigt öm av träningsvärk av yoga för det kommer jag ihåg sen förra gången att jag hade en grym träningsvärk på vissa delar av kroppen och i muskler som jag inte visste fanns i min kropp.

Känner lite vid skulderbladen. Anledningen att jag inte har det idag är väl att jag helt enkelt inte kunde utföra mina ställningar fullt ut och därför inte kommer åt dessa.

Lunchpromenaden var jätteskön då solen skiner. Men det blir ändå en obehaglig stund då jag får ont i höften och så går smärtan runt fram till ljumsken och bak till ryggraden.

Usch så gnällig jag är.

Och ikväll ska jag nog titta på 2:an som visar en brittsk dokumentär med Stephen Fry. En engelsk skådespelare som jag gillar. Han har själv haft vänner som dött av aids.

Så här står det om den på tv.nu

Brittisk dokumentärserie från 2007. Säsong 1. Avsnitt 1 av 2. Skådespelaren och författaren Stephen Fry möter både läkare, forskare och dödsdömda patienter som ger sin bild av hur det är att leva med hiv. Hur allt började under tidigt 80-tal och vad som sedan hänt både inom forskning och förändrade livsvanor. Men också personer som, mot alla odds, har överlevt och kan berätta hur det verkligen är att leva med hiv i dag. Även 16/01 i SVT24 och 18/01 i SVT2.

2006 gjorde han dokumentären om hur det är att leva som manodepressiv. Något som han själv är. Också en väldigt bra dokumentär.

In i dimman

Fibrodimman!

Det är ingen bra dag i dag. En av de dagar jag skulle önska vore en av de bättre med tanke på yogan jag skall på idag.

Det känns om om jag skulle ha influensa i kroppen. Det gör ont både här och där, rätt som det är så känner jag mig yr - bara så där rakt upp och ner då jag sitter. Benen är tunga, höften mot ryggen på höger sida gillade inte alls dagens lunchpromenad. För många koppar kaffe har druckits så jag mår dåligt av det också.

Skillnaden är ju att det inte är någon början på influensa. Det är det aldrig (inte än i alla fall). Utan det är den här jädra sjukdommen.

Surt sa räven!

Surt säger jag. Och sur är jag.

Och det strular med bokföringen också. Inmatningar går inte igenom sen dom införde att man ska sätta kostnadsställe på varje bokning. Och min kontakt i tyskland ger mig det jag ska använda men det fungerar ju inte ändå.

Sånt gör en ju också irriterad. Och jag har så mycket papper på mitt skrivbord men hoppas på att kunna beta av det mesta idag. Bokföringen bör vara klar i em. Och det är inte mycket kvar men det tar ju så mycket tid när det inte bara löper på utan man ska behöva krångla med inmatningarna och man knappt fattar på HK vad som är problem.

Lunchen var god i alla fall. En enkel variant på korv stroganoff med ris. Falukorv, lök, krossade tomater och kryddor. Det får det bli till middag också ikväll. Efter yogan. Framför tv. För ikväll ska jag se på 3:an klockan 9.

Då kommer en tv-film om en alkoholiserad polis. Att det var en serie var jag ovetandes om när jg såg första delen förra onsdagen. Då hade den här polisen fått sparken från storstaden och fick ett jobb han sökt ute på landsbygden. Då löste han ett mord på den förre polischefen vars jobb han fått och nystade upp en mut-härva. Tyckte det var klart sevärd.

Han påminner om många av de karraktärer som finns i en del av mina favoritböcker när det gäller hårdkokta amerikanska thrillers. Jag läser gärna Michael Connelly och Lee Child.

Och de här filmerna bygger väl om jag fattar det hela rätt på böcker. Men det är ingen som jag vet att jag läst.

Tom Sellek gör polisen Jesse Stone med en ära. Och kvällens avsnitt Death in Paradise handlar om mordet t på en tonårsflicka som hittats i en sjö.

Så det ska bli en favoritstund i tv-soffan ikväll.

Pepp

Satt i bilen efter att ha kört hem dottern som kom på oväntat besök under ett par timmar. Vi har städat undan julen, tittat på top model och ätit glass. Mysigt med såna spontana besök.

Och så hörde jag denna låt som fick min nostalgitarm att darra.

Och refrängen - det är ju klockrent.




Det kan bara bli bättre - det måste jag ju tro på! Och texten känns liksom precis som det är just nu.

You can walk my path

You can wear my shoes

Learn to talk like me

And be an angel too

But maybe

You ain't never gonna feel this way

You ain't never gonna know me

But I know you

So teach me now that

Things can only get better

Can only get, can only get

They get on from here

You know,

I know that

Things can only get better

I sometimes lose myself in me

I lose track of time

And I can't see the woods for the trees

You set 'em alight, burning the bridges as you go

I'm too weak to fight you

I got my personal health to deal with

Then you say

Walk my path

Wear my shoes

Talk like that I'll be an angel and

Things can only get better

Can only get better

Now I've found you

(That means me)

(Will you teach me now)

Things can only get better

Can only get better

Now I've found you

And you and you

You show me prejudice and greed

And you show me how

I must learn to deal with this disease

I look at things now

In a different light than I did before

I found the cause

And I think that you could be my cure

So teach me now

Walk your path

Wear your shoes

Talk like that

I'll be an angel and

Things can only get better

Can only get better

Now I've found you

(That means me)

(Will you teach me now)

Things can only get better

Can only get better

Now I've found you

Things can only get, can only get

Things can only get, can only get

Things can only get, things can only get

Things can only get, can only get

Things can only get better

Can only get better

Now I've found you

(That means me)

(Will you teach me now)

Things can only get better

Can only get better

Now I've found you

Vaknar upp till en dag som kommer bli lika grå som gårdagen. På radion pratar man om flera olyckor som hänt på en plats inte så långt från mig pga att det är stora vattenansamlingar och man får vattenplaning. Och igår hamnade en bil i en liten å inte heller långt ifrån mig. Personen klarade sig. Själv så kom jag också körandes på en väg och i mörkret så ser man ju inte om det är vatten eller ej på vägen. I alla fall inte såna stora ansamlingar så det ryckte till i ratten och jag var glad att det inte gick någon på trottoaren just då för den personen hade blivit så blöt!

TV är ju underhållande, informationsrikt och många gånger rena rama skräpet. I våras så hade jag en period då jag inte tittade knappt alls på tv under flertalet veckor. Det fanns inget som lockade mig. Det stod mig upp i halsen och jag hade då energin till att ta långa härliga promenader på 1-2 timmar per kväll för att sedan lägga mig i sängen och läsa istället. Och jag tyckte det var så skönt. Det var väl bara Greys som jag följde men det var 1 timme 1 dag i veckan.

Nu är jag en soffpotatis igen. Och det är rätt mycket som jag finner intressant och som roar mig en stund.

Igår såg jag guldbaggegalan och insåg att jag inte sett någon av de filmer man presenterade. Men att jag har skrivit ner i huvudet en lista på vilka jag skulle vilja se. Självklart vill jag se filmen som vann det mesta och som jag just nu inte ens kommer ihåg namnet på mer än Maria någonting. Sen vill jag se Patrik 1,5. Och minnet sviker vad de andra hette men det kan man väl se på videohyllan sen.

Och som vanligt så zappar jag runt när jag sett färdigt ett program och jag fastnade efter ett tag på en dokumentär - javisst - om sexturister i Venezuela. Såg inte början men det fanns ett hotell som specialiserat sig på att kunna erbjuda sina gäster en "flickvän". Man kunde välja mellan att behålla henne ett dygn eller under hela sin vistelse. Flickorna skulle sen bo i gästens rum och tillbrina hela dagarna tillsammans med männen.

Flickorna var unga och fattiga. Och vad jag förstod så var det en stor inkomstkälla för många och deras familjer. Gästen betalade 200 dollar och av dessa fick flickorna 80. Om man inte hade någon kund - inga pengar. Detta var helt enkelt prostitution under tjusigare former. Ägaren trodde inte själv att dom var lyckliga med det dom gjorde men om valet var att stå i ett gathörn eller vara där så var ju detta det bästa.

Männen - Äckliga gamla gubbar som kunde vara i deras farfars ålder. När dom kom fick dom välja bland de flickor som var lediga. En av gubbarna var gammal och fet, en annan tandlös och äcklig. En av flickorna klagade hos sin "chef" att dom ville inte ha sex med en gubbe för han var så äcklig och hans snopp såg ut som en majskolv. Full av vårtor. Kondom blev svaret.

Och var inte mannen nöjd kunde han välja en ny tjej dagen efter. Och den fete han hade en ny varje dag för att han tyckte inte att tjejen hade full uppmärksamhet på honom. Men vad hade han väntat sig. Ja tydligen så trodde han ju att han var oemotståndlig och han hade ju betalat. Att han sen var gammal och fet och kunde vara farfar - det fattade han inte.

Varför fastnar jag för såna här program? Jag blir bara upprörd. Men jag blir ju upplyst också. Att sånt här förekommer i tex Thailand har jag ju fattat men det är nog på betydligt fler platser. Speciellt där man är fattig och det utnyttjar gamla äckliga gubbar för att under en semestervecka få känna sig som kungar då dom förmodligen inte kan se åt det andra könet under resten av året.

Det enda som jag kunde se som possitivt i detta program var väl ändå att det var en bordell under ordnade former och det förekom inga droger. Även om man mycket väl skulle kunna tänka sig att man behöver fly undan såna här saker. En tjej hon behövde pengar för sin mamma som var sjuk, en annan gav mycket av sin lön till sin mamma och småsyskon. Medans det säkert fanns någon där som inte hade någon annan stans att ta vägen. Om man inte valde gatan och det är ju inte bättre. Här kunde dom ju i alla fall vända sig till chefen om något var väldigt fel. Om en kund visade våldstendenser osv.

Man får perspektiv på tillvaron och många gånger lever man väl med skygglappar. Man läser om det i tidningen men man lagrar det inte i sin hjärna utan bläddrar vidare till nästa sida efter att ha förfasat sig en stund.

Ikväll ja då ska jag titta på - inget. Det är inte så mycket som lockar på tv'n idag. Halv 11 är det reprisen på de halvt dolda men den ska jag spela in. Möjligtvis Rookie Vet.

Mer dokumentärt

Att jag gillar dokumentärer har nog många listat ut. Och många gånger är det en ren slump som gör att jag ser eller sett dom. Och lika många gånger så är det ofta bland det bästa jag har sett på tv'n. - Jag måste börja läsa tv-tablåerna bättre.

Och sent i lördags laddade jag videon för att sitta upp efter tolv är mer än vad jag mäktar med. Då visade man syndens lag. Det 1:a av 4 avsnitt där man får följa domstolens arbete kring 4 uppmärksammade mordfall.

Så här skrev man om detta program i tablån (svt 2):

Bakom den neonglittrande fasaden i USA:s nöjescentrum döljer sig en brottslighet som ökar i samma rekordhöga takt som staden växer. Las Vegas är spelarnas stad dit alla kommer som drömmer om det stora klippet och alla som vill dra fördel av dem.

Domstolarna får hantera allt från snatteri till bedrägeri, utpressning och mord.

De franska filmarna Jean-Xavier de Lestrade och Denis Poncet har följt domstolens arbete kring fyra uppmärksammade mordfall.

Del 1 av 4: Monique Maestas är huvudfigur i en narkotikaaffär där oskyldiga barn blivit utsatta för hämndaktioner.

Tyvärr missade jag de första 5 minuterna men den åtalade Monique Maestas hade tillsammans med sin bror misshandlat och försökt mörda 2 systrar. Den ena dog men den andra klarade sig men blev rullstolsbunden. Detta var en hämnd på deras mamma. Som lurat dom på narkotika enligt dom åtalade.

I kontrast till alla kriminalserier som finns med tjusiga advokater och åklagare i tjusiga kontor så fick man nu se verkligheten. Brodern fick dödsstraff men Monique fick livstid med chans till benådning om närmare 50 år. Hon är då runt 65-70 år. Och det är sällan man blir benådad första gången men hon har nu möjlighet att studera i fängelset. Hade det blivit livstid utan chans till benådning då hade hon fått ett straff likställt dödsstraff.

Det var intressant att följa dessa diskussioner. Hur man förhandlade mellan advokater och åklagare om straffet och dess påföljd. Brodern hade försökt ta på sig hela skulden till förmån för sin syster som var 16 år då detta brott ägde rum. Men att det fanns för mycket bevisning för att det skulle gå som brodern ville. Och hur deras egna uppväxt kunde ge en förklaring till varför detta kunde ske över huvud taget. Och svaret var droger, sexuellt utnyttjande och mycket annat.

Och den överlevande flickan - ja hennes liv hade detta till trots blivit ett bättre. Hon hade fått en fosterfamilj och levde ett bra liv istället för ett liv som liknade det som det åtalade hade levt. Och vart det hade kunnat sluta. Mamman blev också åtalad för försummelse bla eftersom hon lämnat sina barn och detta kunde ske. 12 år tror jag hennes straff var.

Varför gav man sig på barnen istället för mamman? Det förklarades med att det åtalade hade fått höra det under sin uppväxt man hämnades på familjen i första hand - alltså barnen för att statuera exempel.

Så jag laddar videon till helgen igen!

Mer kan läsas här och här.