Tvära kast

Om det igår var sol och man såg smutsen på fönstren och hörde motorcykelljud så är det idag totalt tvärtom.

Idag är detväl snart snöplogen man får höra. Efter lunchpromenaden som var skön trots brist på sol så kom snön. Det yr snö utanför fönstren men om det blir något som lägger sig återstår att se just nu är det inte så i alla fall.

Ombytligt väder må jag säga.

Sonen åkte hem till pappan igår och skulle gå till skolan idag. Jippi! Han är frisk. Skönt.

Själv så håller jag fortfarande på och halvduttar. Lite ont i halsen och känslan man har och tvekan. Ska det bli en förkylningen eller blir det inget? Så jag håller mina tummar allt vad jag kan att det inte blir något av den. Och det är bara 1 dag kvar på denna arbetsvecka sen kan det bli vila hela helgen.

Sur är jag också! Ovanligt eller hur!

Vågen var inte alls på min sida i morse. Det lilla kilo jag gått ner har jag nu gått upp och jag fattar inte ett dugg. Varför? Äter ju som jag gjort hela sista månaden. Det finns dock en sak som kan ha gjort det. Tryptizol heter det. Ett jäkla piller som jag tagit för värk innan natten. Så det är att välja mellan pest och koler. Slippa värk och kanske gå ner?? Ha värk och gå upp??

Gud så trött jag är på detta nu. Varför kunde inte herren vara nådig med mig eller vem man nu ska skylla på. Det verkar inte spela någon roll hur, vad och när jag äter. Resultat infinner sig inte.

Ska jag leva på vatten för att få resultat?

Har reggat min mat på en sida och kanske blir det för högt kolhydratintag men om jag smäller i mig 200 gr smör så går detta intag ner. Så det kanske är för lite fett jag får i mig. Konstigt är det. Och man tycker ju att om jag inte har allt för högt kaloriintag så borde man ju också gå ner men det är mer komplicerat än så i alla fall i min kropp.

Kanske skulle man anmäla sig till Diagnos Okänd. Har sett detta två gånger nu och jag blir så arg varje gång. Jag blir så arg på att dessa personer gått till den vanliga läkarvården som vårdcentralen och sjukhus men inget har gjorts. Man har träffat olika läkare men får typ ett piller med sig hem men det hjälper inte.

Och så får dom komma till denna doktor i detta program och man startar väldiga utredningar för att hitta och lösa problemet.

Så jag ställer mig frågan - Ska man inte alltid få den hjälpen när man söker för en problem som påverkar hälsan och livet.

Men nej tyvärr. Många läkare tycks ha den inställningen att folk som söker deras hjälp helt enkelt sitter framför dom och ljuger sig blå.

Och det är ju många i min situation som fått uppleva detta. Man blir inte tagen på allvar när man söker för de smärtor man har. Nej, det är bara inbillning. Psykiskt. Man vill bara ha uppmärksamhet av någon eller så är man lat och vill bli sjukskriven.

Jag vill också träffa läkare som tar en på allvar och lyssnar och verkligen gör allt för att komma så nära en lösning man kan eller lösa problemet helt.

Eller är det så att dessa läkare på tv och experter bara är såna under denna programserie. Är dom också annars av samma åsikt som de flesta verkar vara inom läkarkåren??

Sen undrar jag hur jag hade blivit bemött och behandlad ifall jag fått kommit till denne läkare. Skulle vara jätteintressant om dom kunde ha en sån patient i sin serie. En som haft smärtor i rygg som aldrig går över, värk som sprider sig, den enorma tröttheten som finns. Och vad dom skulle komma fram till. Och få svar på varför jag har så svårt att gå ner i vikt oavsett vilken metod jag använder medans andra som gör likadant kan rasa.

Men så kommer det inte bli.

Sen börjar jag faktiskt bli lite trött på melodifestivalen. Det pratas knappt om annat på radion den kanal vi lyssnar på här på jobbet. Och låtarna spelas så man tröttnat redan på dom. Men på lördag är det i alla fall över för den här gången. Stora festivalen är väl i maj om jag inte är helt fel ute.