Evigt singel

Innan jag går och lägger mig måste detta ut ur systemet.

Ikväll har jag sett på Beck. Det var länge sen jag såg den serien för det mesta som gått är ju gamla repiser men nu satte jag mig för det skulle vara nya avsnitt och jag brukar ju gilla det hela.

Nu sitter jag med en lite äckelkänsla. Det handlade om en kvinna som flydde från en misshandlande man. Och hela avsnittet började med hur han kommer in i köket och från början ser det ut som ett vanlig komma hem från jobbet som vanligt innan man förstår att det spelar ingen roll vad hon gör så är det fel. För det är stort FEL på karln.

Och jag ska förbli singel! För jag känner efter detta (ja nu för stunden i alla fall) att jag vill inte träffa någon karl. För tänk om det är en fullkomlig idiot till psykopat. En som utåt sett är jättetrevlig som alla andra gillar men så fort man kommer inom hemmets väggar så är det en jävel som misshandlar.

För hur ska man veta? Det syns ju inte utanpå! Det finns ju kvinnomisshandel i alla samhällsskikt. Från den fattiga missbrukarfamiljen till den fina rika.

Nej, jag ska förbli själv! Känns inte som om det skulle vara värt försöket att ens våga!

Jag hade en vännina då jag bodde i norr. Vi gick samma kurs hon och jag och flera andra. På kursen träffade hon en annan som gick i samma lokaler och blev totalt förälskad. Han smickrade henne på alla möjliga sätt. Saker var ju den att hon var gift men det brydde han sig inte om.

Vi i klassen (vi var 20 och uppåt) tyckte att hon inte skulle lägga ner så mycket på det. En kväll hade vi klassträff på en krog. Det hade hon berättat för honom så han kom dit och redan där visade han tendeser på svartsjuka och då var hon inte ens ihop med honom.

Till sist lämnade hon man och barn för denne karls skull och hon höll på råka riktigt illa ut. På väldigt kort tid fick han ett sånt övertag på henne och under en utlandsresa smugglade han och hon höll på åka dit rejält.

Misshandel hörde också till vardagen. Och vi i klassen - vi hade en jättebra sammanhållning - vi sa hela tiden till henne att inte göra detta, förstör inte det du har med din man och barn. Lämna dom inte för den där. Men hon lyssnade inte.

Efteråt när rättegångar och allt var klart - och det var inget vi visste om - kursen hade slutat. Så träffades vi och vi pratade länge och hon berättade allt. Och varför sa ni inget sa hon. Men det var ju det vi gjorde, hela tiden och det höll hon till sist med om. Men hon ville inte lyssna då. Hon hade blivit förblindad av den här idioten och såg inte alls honom med de ögon vi andra såg.

När jag träffade henne hade hon flyttat tillbaka till sin man och barn. Det var en riktig karl. Han förlät henne och dom var överens om att försöka igen och glömma det hemska året som varit.

Jag har inte träffat henne sen dess och jag hoppas verkligen att hon fått en bra liv. Och jag hoppas också att ingen annan mötte idioten och föll.

Eftermiddagen har annars varit sådär. Jag la mig och läste och somnade till någon timme. Frös och hade världens huvudvärk. Huvudvärken har kommit och gått men när jag vaknade så fick jag en uppstötning - trevlig läsning eller hur.

Och det var ingen sån där tillfällig. Nej jag känner igen det. Magkatarr! Som man inte hade nog med annat ändå.

Så det blev att leda i lådorna efter medicin. Hittade de äckliga brustabletterna som jag hade. Och det har blivit lite bättre om än inte helt bra. Skit också!

Hoppas jag får sova en hel natt utan att behöva vakna av detta. Magkatarr har kommit och gått genom livet det också. Det är ju stressen och nu är det ju en stress att lära sig leva med fibron.

Ja, jobb imorgon. Ska ringa sjukgymnasten direkt klockan 8. Få en tid och sen förhoppningsvis tid till varmbassängsträning.

Men nu .................

GOD NATT!