Yoga

I morse så var jag ju nästan säker på att kvällens yoga skulle gå åt pipsvängen. Dagen har varit en dag med stors S som i smärta. Ryggsmärtan med andnöd i morse gick sakta över efter lunchen mot axlar och armar istället. Och det sitter fortfarande i.

Men jag gick på yogan och det var så skönt även om det som vanligt inte gick att göra alla rörelser så var jag med på så mycket. Och gjorde det på mitt vis. Och under passet så kände jag inga smärtor som jag gör nu. Dom var liksom bortblåst för stunden. Det som gjorde ont var då jag försökta få kroppen att göra saker den inte klarar av än. Det är alldeles för stelt och så.

Men fibrovärken var väck. För stunden.

Och inget kände jag av ryggen (filén) trots att man vrider och har sig och jag var allt nervös för att det skulle bli en låsning i någon rörelse men icke.

Så jag känner mig så nöjd.

Och i morgon är det vattengympan. Ska också bli skönt och jag ska nu få mig ett antal timmar skönhetssömn.

Tack Ni söta för uppmuntrande kommentarer - det värmer!

Minus

Jag måste ju meddela här också på fronplatsen att undertecknad på en vecka gått ner 0,6 kg!

Hade yoga igår och det känns så skönt och bra även om det fortfarande är mycket jag inte klarar av pga smärtan. Tex så har vi nu två gånger gjort en övning då man ligger på golvet. Man ska falla över med benen åt ett håll och överkroppen och arm åt motsatt. Det gör jätteont i axlarna då.

Men instruktören tycker att jag är väldigt mycket med i alla övningar och att det går väldigt bra.

Det är kul att höra.

Det finns också en övning som heter hunden och den gör jag helt rätt på. Det är annars lätt att belasta händerna fel.

Nu har vi gjort hälften av tiden och det verkar som om det inte ska vara helt omöjligt med en fortsättning på 8 veckor till. Sen är det ju annat som lockar då det blir varma vårkvällar.

Nästa vecka har jag haft min första varmbassängsträningen denna tid. Hoppas mycket på detta och att det ska kännas bra för kroppen och att jag får känna mig lite mer smidig istället för stel.

Idag kommer det också bli en skön promenad på lunchen. Det var 2 minus när jag åkte hemifrån klockan 9 i morse - jag tog en sovmorgon! Solen håller på att bryta fram. Ska nog ta mig en längre promenad under lunchen idag. D-vitamin är bra!

Pratade med en kompis igår kväll i telefon. Har inte pratat med henne sen före jul. Har ju inte orkat med något socialt liv och förklara att jag mår si och så är ju inte alltid lätt för dom som inte vet något om detta med fibro. Men herrejösses - jag fattar ju inte själv.

Hon skulle få besök idag av en annan kompis och hon har också fibromyalgi hade hon fått reda på nu ungefär samtidigt som jag berättade om mig. Hon tyckte jag skulle komma dit också idag men - jag jobbar - hon har sportlov (lärare).

Men vi kom överens om att vi ska försöka träffas på lördag. Ta en promenad. Det finns en sjö som är trevlig att vandra runt inte långt från henne. Ta med lite fika och mysa. Ska nog sikta in mig på detta.

Har fått en inbjudan.

En inbjudan till gynekologisk cellprovskontroll. Inte en kallelse längre utan en inbjudan. Ska bara ringa och ändra tid till den tid jag har för att ta p-sprutan.

Då ska jag samtidigt prata om dottern och hennes rejäla problem med mensvärk och boka in en tid till henne.

Och jag är så glad för hennes skull. Hon fick jobb denna vecka. Igår, idag och kanske imorgon också beroende på om person som är sjuk kommer tillbaka eller ej. Sen har hon fått en lördag också.

Det är så skönt att hon har detta och får chansen att tjäna pengar. Och så är det så kul att dom är så nöjda med henne att hon står först på vikarielistan. Jag känner mig så stolt.

Och idag har jag även skrivit ut ansökningsblankett till feriearbete i sommar som kommunen tillhandahåller. Det är sonens tur i år. Tänk om han också kunde få några veckor. Det vore guld värt.

Så jag ber till högre makt!

Aj då!

Så är det då dags för en bikt.

Jag plockade fram vågen ur gömmorna. Det var länge sen och det ska jag skämmas för. Jag ska skämmas för att jag låtit det gått så långt som det har gjort.

Om jag fick en chock då jag för flera år sen började min stora viktresa så blev dagens resultat av lite mer dignitet.

Jag hade kanske trott att det skulle ligga på samma, tom lite under. MEN........................

4,5 kg mer!!!!!!!!!

Det känns som om man vill sy igen munnen.

Fast egentligen så skulle man väl sy igen en del av magsäcken.

Men om man inga pengar har att betala själv för en sån operation så är väntetiden lång. Flera år.

Så jag får ta det kostvägen istället.

Och så har jag skaffat en blogg till Monachos - vikten i mitt liv.

Så för att inte belasta denna med detta också - det kan ju bli rörigt. Så blir det där jag kommer föra mina anteckningar om detta. Välkomna dit om ni vill

Men positivt är att jag igår på Yogan kände mig mindre stel på vissa positioner. Men det var axlarna som igår spökade för mig.

Sen tar magen emot! När man ska göra vissa rörelser som att böja sig fram och ta tag i fötterna när man sitter ner. Så tänker er att ni har en badboll under tröjan - så känns det.

Men Yogan ger något i alla fall.

Och får jag sen också vattengympan via sjukgymnastiken i varmbassäng så ska mina muskler må bättre.

Trodde att jag kanske i morse skulle få vakna upp till någon decimeter snö men det är slask. Så det lilla som föll igår det försvinner. Och jag ska villigt erkänna att jag inte vill ha något mer.

Fick fyllt upp med spolarvätska för det går det mycket av. Vi har en biltvätt som säljer 1 liter för 20 kronor. Och det är ju bra pris. Så dit fick jag åkt igår innan jag åkte hem.

Och jag är inte på humör idag känner jag inför min kollega. Det pustas, stånkas och svärs. Och över vad vet jag inte för det finns ingen anledning.

En till mig närstående sa att jag skulle akta mig så jag inte blev som min mor. Åh hemska tanke. Det är ju absolut det värsta som skulle hända. Och då tänkte hon på detta att hon är en person som beklagar sig för minsta lilla. Och hon har miljoner krämpor och ingen har det värre än hon. Och det är en av anledningarna bland många andra som gjorde att jag sa tack och hej för ett par år sedan. Hon var min största energitjuv - men jag tog den tillbaka. Nåja.

Jag är rätt tyst om min fibro på jobbet. Säger inte så mycket om varken bu eller bä. Skulle också kunna sitta och pusta och sucka men gör det inte.

Jag tar ut allt här på bloggen istället. Och om man nu tycker det blir för mycket ego-snack och pust och stön så är bloggen min ventil. Det var därför jag en gång i tiden startade en blogg. Hade en helt annan bitterblogg innan jag tog klivet hit.

Men här väljer man ju om man vill läsa eller inte. Man kanske inte läser allt utan sållar bland inläggen. Sitter man med en person framför sig kan man ju inte värja sig om man inte säger ifrån och det kan ju bli lite surt då.

Så jag biter ihop och öser ur mig här istället.

Vad gjorde man innan bloggens tid. Skrev dagbok men det har aldrig varit min grej. Det är väl för att det är enklare att låta fingrarna gå över ett tangentbord istället för att låta en penna svepa över ett papper.

Ikväll umgås jag med dottern på tu man hand. I bilen till och från match. Det brukar vara trevligt. Om hon inte är supersur över att dom förlorat eller det gått käpprätt åt skogen. Då kan det vara mindre kul på hemväg.

Sonen är hemma idag också. Är på honom om att verkligen ta näsdropparna och igår hade han gjort det. Och han fick en voltaren igår morse och somnade som en stock och sov till lunchtid. Eftersom dom förr var receptbelagda så känns det lite kymigt att använda dom istället för tex ipren. Men jag köpte hem för att själva testa dom och därför fick han också 1.

Men det går mycket skit. En kille i hans lag har inte kunnat träna på 4 veckor. Halva klassen i skolan är borta så det är väl egentligen bara vår och sol som gäller här också.

Men idag sätter jag honom i jobb. Han ska fixa köket för det ser ut som bombnedslag. Och det lär han väl göra 5 minuter innan jag kommer hem :)

Glada kossor

kameler, fiskar, hundar och andra övningar med konstiga namn är vad man får göra på yoga. Vill du se dom kan du hitta det här.

Igår var det 1:a riktiga yogapasset och det mesta kunde jag göra men det fanns ett par som absolut inte gick.

Det behövs en helt annan smidighet i kroppen för att kunna göra en yogaposition där jag vilar på skulderblad/nacke och har fötterna rakt upp i taket.

Men det fanns alternativ som jag kunde göra istället. Ledaren påpekar ju att man kan inte göra mer än sitt bästa och man ska inte tvinga sig att göra rörelser. Men det känns ju ändå i sitt eget ego för djävligt när man ser hur dom andra kan trassla ihop benen, sitta på sittknölarna och få positionen att se ut som den ska och jag kommer knappt till hälften. Hur man ska böja sig bakåt och ta tag i sina fötter medans man står på sina knän - ja det fungerade inte heller. Men jag försöker inte att tvinga mig in i positioner - jag gör dem efter min förmåga.

Men det var skönt efteråt och på avslappningen så hade jag kunnat somna. Och jag har sovit gott hela denna natt. Så jag tror på nyttan av yoga.

Något annat som jag gör nu när jag sätter mig i en kall bil är att jag har en filt på mina ben och ner över knäna. Dottern undrade härom kvällen vad jag hade på mig och om jag glömt byxorna typ. Men jag har ont i knäna och det känns lite bättre att få linda in dom i filten tills värmen kommit igång ordentligt i bilen. Och vad jag önskar mig en enplasvilla! Jag börjar avsky alla trappor i huset.

Vilka vanor man har fått lagt sig till med. Som detta att försöka att ta med sig telefonen ner i vardagsrummet. För att slippa trappen för att hämta den då det ringer. För det tar ett tag innan jag stapplar mig upp och ner igen. Men oftast glömmer jag detta och den som ringer få vänta många signaler innan jag har svarat. Och jag har inget jack i vardagsrummet annars hade jag ställt en telefon permanent där någonstans.

Och jag har fått tips på vart man kan hitta en värmedyna. Jula och för inte för stor pengasumma så imorgon ska jag åka förbi där på vägen hem från jobbet.

Och i morse gjorde jag en katt besviken. Min hane blev inte lycklig över att det inte var räkor i skålen utan bara vanlig mjukmat från Ica. Två dagar har det vankats frysta tinade skalade räkor på morgonen då den vanliga mjukmaten tog slut. Han nosade länge i skålen, följde med mig runt för att se ifall jag skulle återfå sansen efter det som måste vara en tillfällig sinnesförvirring. Men till slut så accepterades ödet. Honan ja hon äter ju jämt och allt så där var det inget rynka på näsan.

Jag tänkte igår att hon måste ha ungar i magen eftersom den var så stor men jag känner inget. Tuttarna är inte stora så det är nog bara mat för om det vore något annat sen hennes äventyr i november så skulle det märkas mer - tror jag. Så hon har återgått till att bli en tjockis.

Igår hade hon fnatt också ett tag. Sprang runt i vardagsrummet, uppför trappen och ner. Sen gömde hon sig för att attackera jycken som kommer helt ovetandes. Och han gillar inte detta. Det har ju räckt med att det är otäckt att gå nerför trappen ifall det sitter en katt bakom och sticker fram tassen när han ska gå ner. Vilket hanen brukar roa sig med. Nu kommer det en framrusande katt från alla möjliga håll.

Sonen är fortfarande hemma och mår kasst, dottern vaknade igår och är snorig och täppt. Det är så typiskt. Hon som ska åka iväg på sleeze festivalen i helgen. Vill ju att hon ska må bra då. Men inte ens vilda hästar skulle få henne att stanna hemma. Sist när hon skulle se sina favoriter i hösta på Liseberg var hon jätteförkyld och feber hade hon också men hon släpade sig dit.

Och nu när jag sitter här och skriver detta försöker jag komma på vad dom heter - något som jag så väl vet men minnet är helt borta. Det är ofta sånt, små små saker, detaljer som bara är borta ur minnet. Man tappar ord och det gör mig så frustrerad.

Märker också när jag skriver att jag kan tappa ord i texten. Jag brukar se det sen när jag läser igenom men ibland så kanske jag missar så om text ibland ser väldigt konstig ut så är det därför. Jag har ju orden i huvudet när jag skriver dom. Men dom kommer inte alltid ut till fingrarna.

Detta är ju små små ting i det stora hela men det är kombinationen av dessa små ting som gör det så jobbigt med fibro.

Minnet, yrsel, smärta, trötthet, dimsyn - vilket har gjort att jag som alltid använt linser numera nästan aldrig har dom utan använder mina glasögon. Etc, Osv, mm.

Men det är torsdag idag, vilket innebär att det i morgon är fredag och sen två dagar med sovmorgon!!!!

Provat på

Igår var det prova-på pass för Yogan jag har anmält mig på. Gick tidigare från jobbet för att inte bli för stressad ifall trafiken skulle vara bedrövlig för passet började kl 18:00.

5 minuters promend till lokalen som ägs av några som bor i mitt område och är initiativtagare till detta. Hon och Han håller på med coaching, massage, föräldrasamtal, filmkvällar och annat och har fint renoverat en lokal som förr var ett gammalt stall.

Det var fullt med levande ljus och lokalen var full. Alla kommer nog vad det verkade som fortsätta och det kommer andra nästa vecka som idag var sjuk. Hoppas det blir succé så att det kommer att fortsätta även efter dessa 8 gånger.

Om man tänker på kassaskåp. Sätter ben och armar på detta och ett huvud så har ni mig.

Sen ska erkännas (knappt) att det är för mycket mage också. Det ska inte förnekas. Och kanske får yoga mig att inte bli sugen på att äta onyttiga saker. Man kan ju alltid hoppas.

Inte ett uns fanns kvar av i alla fall något som skulle kunna betecknas som rätt smidig - nästan överrörlig i vissa fall. Även om jag var osmidig då, när jag första gången gick på yoga för några år sedan så var det inget mot igår.

Och vissa delar var klart smärtsamma pga fibron medans andra var sköna. Sen så klarade jag inte av att göra alla ställningar och vissa inte fullt ut. En del ställningar är ju lite komplexa medans andra är väldigt enkla.

Det finns en ställning inom yoga som kallas för barnets ställning. Det är en viloställning och den hade jag inga problem med förr. Men igår så kunde jag inte få armarna efter kroppen och vila på pannan. Det gick bara inte. Det gjorde alldeles för ont i axlarna för att få dom utefter kroppen och ligga som man ska. Så jag fick ha armarna framåt istället.

Och det kändes förtvivlat och som ett misslyckande.

Inom yoga så tävlar man ju inte med grannen på mattan bredvid eller framför. Man gör det efter sin egen kapacitet.

Och jag kollade inte in de andra men kommer väl ihåg vad jag kunde göra då jag gick på yoga förra gången. Och barnet var flitigt använt för vila. Då det blev för jobbigt.

Vissa rörelser då var inte helt lätta eftersom man var lite stel då också med det blev bättre för varje gång jag var på passen. 2 gånger i veckan och två terminer.

Men balansställningarna gick bra! Då kände jag mig nöjd, stolt och glad. Min yrsel har inte påverkat detta i alla fall.

Nu är det 8 gånger varje onsdag och jag tror på detta. Det kan inte bli sämre i alla fall. Kan jag genom yogan lösa upp en del av alla de stelheterna som jag fått i min kropp så får jag vara nöjd.

Och jag skulle ju vilja börja med vattengymnastik också. I varmbassäng. Eller gå på tjejkväll som vårt bad har varje söndag. Bada bastu, sitta i bubbelpool och må gott. Men det kostar rätt mycket. Ska försöka få chefen att bekosta det. Väntar på rätta läget.

Och hur känns kroppen idag då. Jo förutom att jag har ont i halsen, känner mig trött, "försov" mig till 8 i morse. Så har jag värk både här och där, känner mig som igår och då var det ingen bra dag.

Men jag trodde att jag kanske skulle känna mig väldigt öm av träningsvärk av yoga för det kommer jag ihåg sen förra gången att jag hade en grym träningsvärk på vissa delar av kroppen och i muskler som jag inte visste fanns i min kropp.

Känner lite vid skulderbladen. Anledningen att jag inte har det idag är väl att jag helt enkelt inte kunde utföra mina ställningar fullt ut och därför inte kommer åt dessa.

Lunchpromenaden var jätteskön då solen skiner. Men det blir ändå en obehaglig stund då jag får ont i höften och så går smärtan runt fram till ljumsken och bak till ryggraden.

Usch så gnällig jag är.

Och ikväll ska jag nog titta på 2:an som visar en brittsk dokumentär med Stephen Fry. En engelsk skådespelare som jag gillar. Han har själv haft vänner som dött av aids.

Så här står det om den på tv.nu

Brittisk dokumentärserie från 2007. Säsong 1. Avsnitt 1 av 2. Skådespelaren och författaren Stephen Fry möter både läkare, forskare och dödsdömda patienter som ger sin bild av hur det är att leva med hiv. Hur allt började under tidigt 80-tal och vad som sedan hänt både inom forskning och förändrade livsvanor. Men också personer som, mot alla odds, har överlevt och kan berätta hur det verkligen är att leva med hiv i dag. Även 16/01 i SVT24 och 18/01 i SVT2.

2006 gjorde han dokumentären om hur det är att leva som manodepressiv. Något som han själv är. Också en väldigt bra dokumentär.

Onsdag

Det är i morgon det.

Då ska jag få ordning på mitt liv

Ja mitt onda liv

Mitt energilösa liv

En riktig mirakel metod

Om man ska tro dom frälsta. Och lite är jag benägen att hålla med. Jag ska på Hatha yoga. Imorgon är det ett prova på tillfälle men jag har anmält mig på till hela kursen.

Jag gick på yoga för några år sedan under en höst och vårtermin. Det var lite av en mirakelkur då.

Min syn på yoga var väl det man sett på tv. Då man satt i sk lotusställning och gjorde aum-ljud med tum och pekfinger mot varandra.

Men jag var villig att trots detta prova på det hela då det skulle vara en bra sak. Jag hade gått på massage och kände mina spänningar som jag haft efter skilsmässa och depression försvinna. Det var mer avslappning jag behövde. Och det var en sak som lockade med yogan att man hade den där stunden av total avslappning. Och jag träffade på en bekant som hade kursen och hon övertygade mig då.

Så jag höll på 2 två terminer och jag mådde bara bättre och bättre. Kände mig stark, pigg och glad och jag var inte förkyld på ett år om inte mer efter detta.

Och jag kände mig också så stark och energifylld att jag gick vidare och ville ha mer träning och genom dåvarande jobbet fick kort på gymmet betalt (vi fick massagen genom jobbet och detta blev billigare - så chefen gick lätt att övertala). Där gick jag också på yoga men sen blev det mer och mer bodypump, bodystep och gymmet för att lyfta vikter Jösses - då var man vältränad ett tag.

Nu så är det ju inget gym längre och knappt annat motion heller än promenader, så kom då den här lappen i brevlådan som en skänk från ovan. Välkommen till Hatha yoga. I en lokal väldigt nära mig. Bestämde mig att detta ska jag börja på. 5 minuter från hemmet och jag är där.

Väl medveten om att jag kommer ha en sån grym träningsvärk eftersom man använder muskler inne i kroppen som man inte hade en aning om att dom existerade. Och förmodligen också för att fibron i början kommer att kämpa emot.

Men jag tror att jag ändå i långa loppet kommer må bättre - det måste jag bara göra! Kroppen ska bli lite smidigare igen, jag stretchar ut och andas och slappnar av.

Fast om jag kommer kunna utföra alla övningar - därom tvistar inte de lärde! Är väl medveten om att en del av rörelserna kommer vara totalt omöjliga att utföra. Det krävs en annan kropp till en del av dom. En kropp som är pigg och hel och x antal kilo lättare.

Så min förhoppning är ju att det blir mindre värk och bättre sömn. Det kan väl inte bli sämre i alla fall. Hon som är kursledaren har jag haft mailkontakt med och hon vet att jag har fibro och hon trodde absolut att det var något för mig - fast det är väl något hon nästan måste säga :)

Den här texten hittade jag om Hatha Yoga.

Hatha betyder kraft och styrka. Ha står för solen, manlig energi, yang och värme. Tha står för månen, kvinnlig energi, ying och kyla. Föreningen mellan dessa två universella grundenergier skapar balans och harmoni hos utövaren. När du tränar Hatha yoga balanserar du den maskulina och feminina energin som finns hos alla.

Ställningarna i Hatha yoga har alltså motsatta energier som stimuleras när man öppnar och stänger muskulatur och leder. Detta gör att kroppen blir mjuk, stark och flexibel genom regelbunden träning. Stelhet, värk och svaghet försvinner successivt, beroende på i vilken takt man väljer att träna.

Effekterna av Hatha yoga gör sig dock påminda relativt snart, men varje utövare känner av dessa på sitt unika sätt. Det hänger på vilka förutsättningar våra kroppar har och vad vi har tränat innan. Oavsett bakgrund så har alla något att utvinna från yoga.

Hatha yogans statiska ställningar bygger upp styrka och ökar flexibiliteten i musklerna så att de blir långa och uthålliga. I och med detta flödar energierna friare och lättare, vilket både lindrar, botar och förebygger sjukdomar.

I Hatha yoga är uppmärksamheten central. För att märka av de positiva effekterna av yoga allra mest är det viktigt att vara närvarande i ställningarna och observera vad som händer med kroppen och sinnet. När en position känns obehaglig är vår naturliga respons att ta oss bort från den. Men Hatha yoga lär oss att stanna kvar och bara andas, trots visst obehag. Det är då utveckling sker och vi blir mer uthålliga och kan vara i stunden utan att påverkas lika mycket av obehagligheter.

När vi observerar förnimmelserna i kroppen och andningen kan vi vara avslappnade i vårt förhållningssätt. Det är här yogans kraft ligger. Sinnet bjuder hela tiden på motstånd, det är dess uppgift. Vår uppgift är att hantera sinnet. Hatha yoga är ett verktyg för att göra just det