
Tänk så många år man hade denna dag som lite ångestladdad för att man inte hade hunnit kolla om ljusen i lussekronan fortfarande fungerade eller om förra årets lucianattlinne passade även i år. Och vart hade man lagt glittret.
Sonen vägrade vara tomte och ville vara pepperkaksgubbe istället. När dottern väl var klar för tåget ville hon inte gå. Detta var på dagistiden - ack så länge sen.
Det var tider det.
Och när man väl sedan stod där så hade man tårar i ögonen för man blir så rörd.
Nu är det många år sedan jag hade dessa bekymmer men saknar lite av det eller just det att få se sina små telningar sjunga och ta i falskt från tårna.
Årets firande av Lucia bestod av att jag igår bakade en saffranskaka och köpte hem pepparkakor - vilken gång i ordningen denna månad har jag tappat räkningen. Många pepparkakor blir det. Man ska ju bli snäll om man äter pepparkakor sägs det. Så jag stoppar ungarna fulla.
Och fulla är det många ungdomar som tyvärr blir för första gången och det rejält. Mina höll sig tacksamt hemma. Ingen lusserock för någon av dom eller annat stök. Kan det bero på pepparkakorna :)
Och för dagen så har jag imponerat på jobbet! Jag bakade två saffranskakor och tog den ena med mig till jobbet - nu har jag gjort mitt för lång tid framöver.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar