Krasch, bom, bang

Idag håller man hårt i hatten (om man hade någon) och i ratten - på bilen. Jösses va det stormar. Det knakar i väggarna här på jobbet.

Min kropp är inte alls med mig just nu. Igår fick jag stanna hemma från jobbet. Jag hade den känslan redan i måndags men jag klev upp och åkte iväg. Hela känslan den dagen - var ................. - ja inte bra, trött, seg, trött, seg - sa jag trött och seg?

När jag kom hem i måndags så var det en snabb middag som gällde. Det blev makaroner (dock ej snabb) och köttbullar som vi hade färdiga i frysen (hemlagat). Och efter maten la jag mig i sängen och vilade tills det var dags att åka och hämta sonen på hans jobb.

Det blir tyvärr så att jag får hämta ett tag för hans kollega har haft hjärtinfarkt - en lindrig sådan men ändå.

Så igår när jag skulle kliva upp kl 11 kände jag - nej det här går inte. Hade vaknat av hosta och täppt näsa på morgonkvisten.

Så upp på toa, koka te, ta några diegestivekex, hostmedicin och mina andra tabletter och skicka sms till jobbet och lägga mig ner igen.

Nästa gång jag vaknade upp så var klockan 16:45. Då behövde jag upp på toa. Tog en macka och juice och gick och la mig igen men jag somnade inte då utan låg och lyssnade på boken istället och låg ett par timmar till.

Sen gick jag upp. Ut i köket och så plockade jag med disken och skurade av diskbänk och spis och kokade kaffe.

Det blev 2 koppar. Tog min trotjänare som legat still vid mina fötter hela dagen och gick en runda på lite mer än en halvtimme. Det var skönt och sen lämnade jag honom hemma och åkte iväg för att hämta dottern som slutade 21:15.

Vi åkte sen till ica för att handla lite och där gick vi i lugn och ro. Dottern skulle ha fika med sig till möte dom har i jobbet idag. Och vi kunde ta det extra lugnt för att vi skulle sen åka och hämta sonen. Dottern följde med och det var skönt att ha sällskapet i butiken och dit också. Och åka och handla den där tiden är väldigt behagligt för det är inte mycket folk som stressar runt och har sig.



Och igår slutade sonen sin tidiga tid 23:30 så jag kom i säng i bra tid och somnade direkt och gott. Har haft vakenstunder men somnat om direkt så det är ju också skönt.

Samtidigt är det ju skumt att kunna sova så mycket. Och känslan idag när jag vaknade var densamma. Skulle kunna ligga kvar under täcket och blunda hela dagen.

Men jag klev upp, tog en dusch och tvättade även håret för att känna mig extra fräsch (host,harkel,hrmpf). Gjorde smörgås och kaffe och tog med i bilen för att äta på jobbet efter att jag tagit min injektion.

Fick klaga lite hos sköterskan.

Så nu känner jag mig sådär. Inte pigg, sjukdomskänsla i kropp och knopp. Värk i armar och ben och länden - inte glömma länden.

Och jag har ont i bröstryggen och det hugger till runt om kring hjärtat - Infarkt är ju första tanken som jag sen slår bort och tänker stress och tietzessmärtan och så försöker jag tänka på annat.

Sen har jag en annan väldigt konstig sak som jag känner mest när jag lägger mig för det är då jag inte har så mycket yttre påverkan.

Om man tänker sig en skiva som spelas på gammalt sätt med stift.

Jag är den skivan. Jag går runt runt men så kommer det hack.

Det är som om kroppen har en rytm - den går sakta, säkert och hela tiden och så hackar det i den. Jättekonstigt är det och jag vet inte riktigt hur den ska förklaras. Men så är det i alla fall.

Känner också idag att jag är som i en bubbla - eller utanför mig själv. Det är Fibro helt enkelt.

Nu har jag ca 2 timmar kvar på jobbet. Vårt bredband/modem är segt också och hackar och har sig. Kollegan har felanmält.

Kanske sympatiserar bredbandet med mig :)

Det är onsdag - dagen mitt i arbetsveckan. Det är också yogadag. Hoppas och vill att det passet ska kännas lika bra som det i söndags. Nästan perfekt.

Och - jag har en ny bok i öronen. Skuggor av ljus - Åsa Persson