Osams!

Måndag och det har varit intensiva dagar.

Själen vill mycket mer än vad kroppen vill och orkar. Så kontentan blir att man idag känner att man lever.

Fredag - började med att ställa klockan 05:30 och sen vara på plats i Slottskogen vid 7. Och även om jag inte tillhörde dom mest duktiga och intensiva så var jag där och gjorde mitt och det var så trevligt och roligt.

Det var specialloppet - en del av Göteborgsvarvets vecka. Där funktionshindrade i olika grader med eller utan assistent, med eller utan rullstol också fick springa eller gå och känna att man deltagit i GBG-varvet och i år var det rekord även här. 10 år har man hållit på men det är många som ändå aldrig hört talas om det.

http://www.expressen.se/gt/goteborgsvarvet/deltagarrekord-for-specialvarvet/?fb_action_ids=10152399601202290&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Så det var många timmar ståendes men så trevligt och roligt att man står ut med det se dåliga måendet och jag satte mig ute i solstolen sen och vilade och mådde gott resten av dagen. Och kunde gå och lägga mig sen när jag hämtat hem dottern som slutade 21:15.

Lördag - ja det var också en dag med uppstigning i ottan - dottern började 06:45!

En dag som då lovade härlighet med blå himmel och skön luft tidigt. La mig en stund till när jag kom hem men hade ställt klockan för dagen skulle bjuda på långpromenad ihop med hundgänget. Ca 1 mil gick vi med fika paus och det är så trevligt och roligt och fin skogsmiljö så själen fick verkligen sitt - och kroppen - ja den var lagom glad.

Innan så gjorde jag först en timmes besök hemma hos en kvinna och hennes man som varit nere i Spanien och har mycket med hundhemmet att göra och tog hand om min vovve lite extra innan han lämnade för att åka till mig. Hon har ju träffat på honom under flera gånger de 2 år han stod på hemmet och sett hans osäkerhet och jag vet inte om han kände igen eller inte för det var inte helt lätt för honom att komma in i en trädgård med 5 andra hundar men det gick hur bra som helst. Dom skällde ut honom några av hundarna och han stod och såg lite otrygg ut men gjorde inte ett enda utfall utan gick därifrån och höll sig till mig för att sen göra upptäcksfärd på deras stora inhängnade bondgård.

Så det var trevligt och i september blir det storträff med andra hundägare som också adopterat.

Dottern hämtade jag upp när jag åkte från skogen och sen skulle hon iväg men jag behövde varken köra eller hämta. Och middagen blev lättsam. Jag och sonen grillade på fredagen och det fanns kvar så vi åt gott grillat kött ihop med potatissallad och vid halv 6 la jag mig för att vila och sen kom jag inte upp ur den sängen mer än för att göra mig nattklar.

Så trött, så slut men ändå så nöjd.

Igår - upp tidigt för att köra dottern, en go liten runda och sen gick jag och la mig igen. Ställde klockan för dottern hade 2 timmars ledighet mellan passen - hon skulle dubbeljobba så hon hämtades hem och sen fick jag energi till att städa lite och så kördes hon iväg igen och jag satte mig i för att ta det lugn och så blev resten av kvällen - lugn. Hade planerat en längre promenad där sen på sen eftermiddag och ut gick vi och in gick vi nästan lika snabbt för det började regna lite - små små droppar men tillräckligt för att vovven skulle tycka - nä fy och usch fast det var nog tur att vi inte gick för långt för sen började det blåsa rejält och sen spöregnade det ett tag.

Så det blev soffan och lättsam middag - färdig lasagne från frysen att värma men så gjorde jag en blåbärspaj också.

Och idag är jag så trött även om jag sovit mycket och gott och länge men kroppen protesterar hej vilt över helgens bravader.

Men som sagt själen ska ha sitt också - och det har den fått.