December

December

torsdag 21 mars 2013

Ingen värme i sikte??



Även idag är det isande iskall kylig bedrövlig vind.

Och kroppen reagerar genom att värka. Det pulserar och går som stötar igenom armarna. Och lederna har också frusit till is tror jag.

Natten har också varit bedrövlig - vaknat x antal gånger och känner mig sliten av trötthet också.

Och igår var jag så strött redan vid 6 att jag hade kunnat gå och lägga mig men det kändes som lite väl tidigt så jag höll mig vaken till 8 i alla fall. Satt i soffan och fick ordning på min stickning som jag fick repat upp igen då jag tappat en maska någonstans och då stämmer inte antalet och det blir strul hela vägen. Hade inte kommit så många varv men jag fick igår riktigt koncentrera mig på vad jag höll på med.

Det gäller rätt mycket nu för tiden att man verkligen får tänka på vad man gör och koncentrera sig så det inte blir helt galet.

Har varit ute på jyckerunda och det blåser så man får verkligen även tänka till hur och vart man ska gå så man har lite lä och inga öppna fält.

Jag längtar tills man kan gå längre bara för att man känner lust och inte för att man känner tvång för jyckens skull. Såna där härliga dagar då man kan gå och gå för man vill inte gå in för det är så skönt ute.  Så är det ju inte idag precis. Och jag var klädd som om jag vore i Sibirien - nästan.

Nya goa mjuka joggingbyxor med sånt där fluff på insidan av byxorna hade jag på mig - dom från jobbet. Dom är svarta och det står bara puma på dom - inget annat och nu kan jag också berätta att jag går från de slitna joggingbyxorna som jag skrotar i annars hemma till nya, fina :)

Kaffe har jag i koppen, te hade jag tidigare och knäckemacka med avocado - innan jag gick ut. Men det första jag gjorde när jag kom in var att sätta på vattenkokaren och värma vatten.

Skatorna jag har i trädgården har kommit på ett sätt att få frön ur fågelautomaten att ramla ut. Man flaxar upp och puttar på den så den gungar till och då kan man om man har tur få några frön ur den. Det ser lite kul ut.

En annan som puttar på saker - eller mig mer korrekt är kattastrofen men jag spelade död i natt när han gjorde det. Då hade jag varit uppe flertal gånger då jag inte kunde sova och tänka - jag vägrar!

Och katten jamade mig i örat, hoppade på mig och hade sig men till sist gav han upp - vet inte riktigt vad han ville men ut skulle han inte få gå ifall det var tanken - för kallt.

Jycken har också varit rejält gnällig i natt. Tills då han la sig och försökte putta ur mig ur sängen kändes det som när han rättade till sig uppe vid huvudändan och sträckte ut sin lilla kropp - otroligt va starka dom kan vara.

Och sen då så har värken och annat gjort mig vaken - så det har varit kass natt.

Igår var det ju som sagt vårdagjämning. En dag som en gång också hade en annan innebörd och det är nästan ofrånkomligt att tänka på det eftersom det är ett datum som man pratar om mest hela tiden överallt - vårdagjämning.

1993 var det också min bröllopsdag.

2003 var det 10 dagar före 10 - åriga bröllopsdagen också den dag jag fick veta att dåvarande maken inte ville vara gift längre.

Det har gått 10 år.

10 år!

Och vilka år det har varit. Så jobbiga dom har varit. Först genom att överleva helt enkelt - och gå vidare efter det som blev en otroligt jobbig och eländigt sjaskig skilsmässa.

Och när man då tror att nu vänder livet. Nu har jag klättrat upp ur gropen och jag är fri från det förflutna som skavde och jag skulle bara gå framåt och vidare.

Ja då slogs ju benen undan och det är inte lika lätt att ta sig ur en sjukdom som en skilsmässa kan man ju lugnt konstatera här och nu.

Men 2013 är kanske ändå lite av mitt år. Jag har börjat jobba igen, vilket jag inte trodde skulle vara möjligt för några år sen. Inte ens halvtid för frågan då var ju VEM skulle vilja anställa någon som har fått en oberäknelig och konstig sjukdom eller sjukdomar för dom är ju tyvärr flera som huserar i min stackars kropp.

Men jag jobbar - 50%- trivs jättebra - känner mig nyttigt och får användning för all den kunskap man försökt intala mig från olika håll - af, kurator etc att jag har. Men jag hade ju absolut tappat tron helt på mig själv när det gäller yrkesstolthet och kompetens.

Men den finns där.

Och man får ta en dag i taget, tänka att det är så bra som det kan bli och hoppas på att det stannar där. Veta att man inte kan göra så mycket mer för det tycker kroppen inte om då blir den jättetrött och får väldigt ont.

Men jag kommer ju förbanna och bli ledsen och förtvivlad över den många gånger per månad. Det är ju bara att acceptera.

Jag har ju dock trott att andra år skulle bli mitt år så jag får väl ta i trä och hoppas på det bästa.

Men nu är det en ny dag, torsdag och arbetsveckan är snart slut. Tittar omkring mig i mitt hem och inser att jag måste dammsuga men det får bli i helgen.

Annars har jag inte mycket inplanerat - det kan man ju inte. Jag hoppas också att de så kallad isdygnen nu försvinner snart. Dom har en vecka på sig att försvinna bort för det är snart påsk.



Men vi tar en dag i taget.

Må gott

3 kommentarer:

  1. Jag tror att alla år från och med nu är dina år, vännen! För hur mycket negativt kan man behöva ha i sitt liv? Ta i trä!! Tvi, tvi,tvi!!
    Ha en bra dag. Kram!

    SvaraRadera
  2. Biffen ger oss lite tips om påskölsnyheter på min blog. Gillar du öl så läs här: http://mony71.blogspot.se/2013/03/paskolsprovning-del-1.html

    SvaraRadera
  3. Ja fybubblan det blev allt kallare än jag trodde idag.. men i lä värmde solen jätteskönt :-)

    Underbart att ha husdjuren i sängen.. *ler* jag har Zingo i sängen & hos oss är det jag som anpassar mig så att han ligger skönt :-D Inte undra på att man får störd nattsömn ;-)

    Jag tror nog båda jyckarna skulle komma överrens.. två farbröder ;-)

    Hoppas ni får sova bättre inatt!
    Kram

    SvaraRadera