Miraklet i Anderna

Igår såg jag dokumentären Stranded (Miraklet på Anderna) på 2:an. Många har nog sett filmen Alive som handlar om rugbylaget som skulle iväg på match i Chile när planet bara försvann från radarskärmarna. Och om de mirakel att det fanns de som överlevde flygplanskraschen över Anderna oktober 1972.

Nu 35 år senare har en av de överlevandes barndomskamrat gjort denna film. Man fick höra de själva berätta om hur man genomled 72 dagar i ett kraschat plan i snö och kyla. Brist på kläder, värme, mat Om hur flera av dem tänkte samma tanke men att den var för hemsk att tala högt om men att man till sist gjorde det för att man helt enkelt inte hade något val. Hur man till sist för att överleva talade hög om det som är ett av de mest tabulagda ämnen som finns. Äta människokött. Skrapa ben till pulver för att få i sig nödvändiga mineraler och kalk.

Det var en stark dokumentär och man undrar ju hur dom ens orkade med att försöka överleva. Varför la man sig bara inte ner i snön och somnade in för alltid. Det hade ju varit så mycket lättare. Och hur skulle man själv göra i en sån här situation. Det var ju några kvinnor med på planet och varför var det inga av dom som överlevde. Har män en större levnadsinstinkt?

En av de överlevande förlorade sin mamma och syster i kraschen. Mamman dog direkt men syster levde några dagar och kvar hemma fanns pappan och en annan syster och han ville hem till dessa till varje pris. Det var den känslan han behövde för att överleva?

Det dom utsattes för är ju en något som ter sig som övermänsklig men genom denna otroliga vilja att överleva och den kärlek och omtanke man hade till varandra och de som fanns kvar hemma så överlevde 14 stycken av 45. Och om inte en lavin hade rasat rakt över dom kanske fler tom hade överlevt. För flera av dom berättar om ljuset, glädjen man kände och såg och hur snön kvävde dom och man var på väg att flyta med till andra sidan men att viljan att ändå överleva var starkare än att bara följa med ljuset.

Räddningen kom när 2 stycken gav sig iväg för att hitta hjälp. Man hade gjort försökt tidigare men fått återvända men nu efter 10-11 dagar lång vandring kom räddningen - man träffade mirakulöst på en bonde på häst och man fick hjälp. De som var kvar i planet visste inte om dom som gått iväg hade överlevt men med hjälp av en radio man hade så fick dom där till sist höra det mest efterlängtade man någonsin hört - att man hittat deras 2 kamrater och nu var räddningen nära.

I dokumentären var flera av dom tillbaka till platsen där det hände. Man hade med sig sina barn som var i samma ålder som dom själva var 1972.

Det två som lämnade planet för att söka hjälp har kommit ut med en egen bok. Miraklet i Anderna - mina 72 dagari bergen och den långa vägen hem. Nando parrado och Roberto Canessa var dessa två.

Och missade ni denna dokumentär så finns den ju att se på svt play. Det verkar tyvärr inte som om den kommer i repris - vilket är synd. Såna här program är väl värda att visas flera gånger.

Mer finns också att läsa här på den officiella hemsidan.