Dokumentärer

Jag tittar på rätt mycket dokumentärer. De fångar mig och mitt intresse. Olika människor öden.

Och förra året tror jag det var såg jag en dokumentär som gjorde starckt intryck och igår av en ren slump satt jag framför tvn och bonde söker fru lockade mig inte och inte så mycket annat heller. Hade ögnat igenom tv-programmen men inte läst egentligen.

Och så zappade jag förbi på tv3 klockan 20.00 och precis när det började och där var dokumentären - en fortsättning på Juliana Wetmores livsöde.

Juliana föddes med ett ovanlig defekt som heter Treacher Collins. Hon hade inget ansikte. det var bara ett stort hål där det ska finnas en näsa och mun. Bilderna på hennes sida är otäcka.

Man hade redan på ultraljudet sett att något inte stämde och när hon föddes så visste man ju inte ens om hon skulle överleva.

Många problem behöver ju lösas och många operationer har det blivit under hennes 3 åriga liv.

Och många fler kommer det att bli.

Förmodligen kommer det bli fler dokumentärer där vi får följa Julianas mot ett så normalt liv som möjligt.

Man hoppas hon ska kunna äta och prata själv. Idag använder man teckenspråk och hon sondmatas. Hon kan inte svälja. Andas genom sån där sak i halsen - jag är inte alls bevandrad i sådana termer men ni förstår säkert vad jag menar.

Och säga vad man vill om militären i USA men för den här familjen så har det inneburit så allt. Mannen är anställd inom flottan och i och med detta så betalas de medicinska kostnaderna av dom. Och det är många miljoner som man kostat på denna familj. Det hade ju varit så hemskt om det varit en familj som inte hade haft de resurser och försäkringar för att kunna göra allt detta för sin dotter.

Programmet igår avslutades med att pappan nu skulle ut på 6 månaders uppdrag till cypern. Hans första sen Juliana föddes. Så nu är mamman ensam med Juliana och storasyster - inte lätt alla gånger trots att Juliana har en sköterska hos sig varje natt - samma i alla år så att föräldrarna kunnat få sin behövliga nattsömn. Och det finns släkt och vänner som ställer upp.

Jag är glad över att jag inte ville se någon bonde eller omgörning av en opera eller så. Utan hittade denna fortsättning

Man blir berörd och fascinerad på samma gång. Och man är mer tacksam för det man har.