Jag fullkomligt avskyr att åka med lokaltrafiken. Även om jag då och då gör det ibland för att det är bekvämt att slippa ta bilen och ibland för att jag måste.
Igår var ett måste - jag skulle lämna in bilen på verkstad och den ligger nära tågstationen så det är ju enkelt att bara gå en liten bit sätta sig på tåget och åka hem.
Dock tycker jag det är så dyrt. För mig och jycken kostade detta 70:- och då fick jag vänta i 30 minuter för att det var försenat. Numera en regel mer än ett undantag. Så jag kände hur humöret inte var på absoluta topp. Jag förstår inte varför man inte tror att min tid är värdefull för mig. Varför skulle den vara mindre värd än ett godståg med massa träbitar på etc. Jag blir så trött på att lokaltågen alltid får stå tillbaka för fjärrtrafiken.
Igår var vi helt ensamma i vagnen för det var ett extra långt tåg och vagnen markerad med hund var längst bak i tågsetet och det innebär att man får gå hela perongen och det undviker folk.
Så på så sett var det behagligt annars kan jag bli åksjuk. För mycket folk, fel färdriktning, varmt och eländigt. Då gör sig magen påminnd.
Och i väntan på att detta tåg ska komma så köpte jag mig en glass.
Jag visste att jag hade "råd" med en glass. Att mina dagliga kcal skulle kunna erbjuda detta. Så det blev mitt mellanmål denna dag. Det blev en geisha-strut.
Egentligen vet jag inte varför jag ville köpa en glass för jag är ingen glassmänniska men det lockade mig, solen sken och väntan. Hade kunnat köpa en kanelbulle och kaffe för samma peng på pressbyrån men det kändes lyxigt med glass.
Den var väl god men inte någon sån där absolut -mmmmmmmmmmmmmm upplevelse.
Ibland tänker jag mycket på detta med socker monster man pratar om osv. Jag känner inte igen mig i sånt. Visst jag tycker godis är gott, gillar kakor men är inte någon slav under detta. Jag kan gå förbi godisdisken utan att känna mig ett dugg frestad. Vi kan ha godis i skåpen utan att jag äter av det. Vi kan ha snaks utan att jag äter av det. Vi kan ha glass också.
Men jag har nog sagt det förrut - jag tycker det är svårt att inte ta om av maten. Ta en extra portion av pasta för att jag tycker om mat. Jag tycker det är gott. Sen kan jag också tycka det är svårt att inte ett gäng smörgåsar för att det är gott.
Så allt man pratar om att man kan dämpa suget efter socker om man kör GI - vad ska man då använda sig av för att dämpa lusten att ta om, ta en extra portion, låta bli att rosta ett gäng mackor.
Det finns inga såna universallösningar för detta. Det är bara ett jävlar anamma som gäller. Disciplin, tänka efter.
Och så har vi att räkna kalorierna. Om jag har utrymme för att jag inte har ätit kcal-krävande luncher och middagar så kan jag på kvällen då ta den där mackan.
Men suget finns ju där ändå. Att äta för att det är gott med en god gratäng. Det är ju tur i såna här lägen att jag har lärt mig att älska grönsaker - vilken bedrift att jag vid nästan 40 år började äta andra grönsaker än de vanliga man har i en sallad.
Kokta - nej usch och fy. Minnen av sönderkokta morötter fanns i min hjärna och gudarna ska veta att jag har försökt under åren att äta för det har ju sett så gott ut med nyskördade morötter med smält smör.
Och just morötter - kokta lärde jag mig tycka om då en vännina bjöd på detta till en middag. Hon smörkokade - bra för vikten eller hur - strimlade i tändsstickstora stimlor, som hon la i en kastrull, kokade med vatten, smörklick och vitlök. Så goda dom var!
Nästa botanisering av grönsaker var på en annan tjejmiddag - det var även då morötter, jordärtskockor och bönor. Och gommen tyckte att det var gott.
Så sakta sakta har jag börjat treva mig fram bland grönsakerna. Främst var det väl för att man visste att det är så nyttigt och så bra när man ska minska i vikt men allt varefter så har jag ju lärt mig att tycka det är supergott.
Och det är ju inte bara grönsaker utan även rotfrukter som finns i mängder. Det finns mycket kvar att testa och en av dom är svartrot. Har inte riktigt vågat ännu. Men en dag ska det bli.
Och alla dessa bönor och linser som också finns. Jag som endast förr åt bruna bönor med fläsk eller vita bönor i tomatsås. Älskar marinerade vita stora bönor. Köper aldrig bönor i tomatsås. Och bruna bönor var så länge sen jag åt att jag glömt bort hur det smakade. Och linser.
Suck -det finns så mycket gott och även om det är supernyttigt så kan man inte äta hur mycket av det ändå.
Man måste hålla sin kcal-nivå för att gå ner. Enkel matematik. Göra av med mer energi än vad jag får i mig = viktminskning.
Men en glass då och då det unnar jag mig och när skolan är slut är slut ska jag ta mina barn och åka till ett ställe som säljer glass och är så billigt. Och det är lite av fabriksförsäljning och dom verkligen öser på glass i strutarna så det är en hel lunch.
En tradition jag inte tänker rucka på.
Och idag planerar jag för kyckling och wok. Ska nog ta och plocka fram woken och laga mat i den. Mums - snålvattnet rinner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar