Fuck traditions

En gång i tiden så gjorde jag som så många andra. Stressade som en idiot för att få allt färdigt enligt kostens alla regler och med svenska traditioner i ryggmärgen.

Det skulle storstädas och det innebar även inne i skåp. Och man for runt som en skållad råtta och ett av mina värsta minnen sitter som etsade i ryggmärgen eller ska jag säga svanskotan.

Efter att ha stått väldigt sent en kväll och torkat ovansidan på ett gammalt trädskåp som om någon någonsin skulle se om det gjorts eller inte så skulle jag kliva ner från köksstolen jag stod på och gick snett och satte svanskotan rakt på den lilla del av stolsryggen som gick upp en bit. Och jag har fortfarande mardrömmar om den smärta jag då kände.

Den smärtan gjorde sig påminnd väldigt länge efteråt och hade jag haft någon i närheten så hade jag suttit fängslad för misshandel för jag hade gärna slagit till någon i hopp om att min smärta då skulle försvinna. Kortisonsprutor och hot om ev operation pga bruten svanskota men det räckte med en elak varbildning i nederkäken som legat latent och blossade upp pga sprutan.

Jag fyllde mitt hem med tomtar, julgardiner, bak och jag saltade även min egen julskinka då jag köpte en halv gris på hösten. Minns känslan av lite av ett misslyckande då jag för första gången köpte en färdigsaltad skinka och för att inte tala om då jag första gången köpte en färdigkokt och bara grilljerade.

Nu har jag lagt allt detta bakom mig. Köper glatt färdiggrilljerad skinka i charken och äter på macka redan innan december - det är ju gott. Storstädning är ett minne blott. Vem bryr sig om att jag har det kliniskt i ett skåp som ingen annan ska in i?

Och jag har en liten craving inför denna jul men mina barn vägrar men kanske kan jag smyga så att dom ställs inför fullbordat faktum.

Jag såg en sån snygg gran och appropå gran, platsgran har dugt i många år. Är glad att slippa se barr ända till midsommar. Och i och med flytten har den gamla åkt på tippen så en ny behöver inhandlas även om jag skulle kunna klara mig utan gran faktiskt. Men jag såg en snygg som sagt i dag när jag var på blomsterlandet. Den hade lila kulor och glitter och den var svart. Det var så läcker och så snyggt. Jag kan också tänka mig en vit gran men så har jag två ungdommar som fullkomligt vägrar. Granen ska vara grön men det spelar ingen roll ifall den är i plast eller riktig.

Men lite håller jag på traditionen. Jag fick upp utebelysning på balkongen och på baksidan i trädgården. Plastgirlanger med belysning i. Har även satt upp julstjärnor varav den ena inte är speciellt traditionell men jag föll direkt för den för något år sedan. Den har svarta pärlor i en stålstjärna och små lampor. I år har jag införskaffat två nya belysningskällor. Den ena är stora kulor med lampor i och den andra är en 5-armad armatur. I svart och med svarta pärlor i hängen. Så visst hade det gjort sig med en svart gran också.

Foton: Star trade


Sen har jag köpt hyacinter och julstjärnor. Pepparkakor och glögg har ätits och druckits. Men inte den vanliga röda glöggen utan blossa 09 och jag gillar den kall.

Satt och funderade på vart jag skulle ställa mina porslinstomtar som jag har ett antal av i min ägo. Har en bekant där dottern har räknat alla tomtar. Det är närmare 400 stycken i massa olika varianter. Men så många kommer inte upp hos mig. Det får bli ett litet fåtal av de jag äger.

Jag var i stora staden ihop med barnen och jag får lätt panik av allt folk som också har panik i syfte att hitta julklappar. Vi skulle ha skor och det räckte.

Missförstå mig rätt. Jag gillar julen men jag gillar inte alla måsten och stress. Julen ska handla om lugn och ro. Och sen jag skilde mig så har jag inte haft den stressen som jag hade som gift och paniken och stressen över att få allt klart tills julafton då man var helt slut för halva släkten på makens sida skulle komma. Sen så kände man sig som en balong då luften gick ur en och en sorts besvikelse då det var över. Var det inte mer än så här.

Men jag har haft härliga jular även som skild och det har jag haft hos min bror och hans familj. Men givetvis så har jag inte kännt av någon större stress då jag fått äran att åka bort och bli bortskämd. Och det har varit lugn även om det varit julafton. Och stressen har nog mina kära släkt fått stå för men jag tror att det finns en annan glädje över alla traditioner hos dessa.

Och årets jul. Ja den kommer bli lugn och härlig. Inget stress, inga måsten att behöva stå med julmat i massor som man får slänga efter någon dag då man tagit i för mycket.

Barnen är hos mig men kommer under några timmar på eftermiddagen följa med sin pappa och hans nya familj till släkten. Det har slumpat sig så att barna inte har firat med farmor och farfar och kusiner då det år man varit där har varit samma år som dom varit hos mig och det år dom haft hos sin pappa har man firat med nya frun och den sidan av familjen.

Så dottern frågade om det var ok om dom gjorde så och vad ska man säga. Nej det får ni inte. Nej det går ju inte och för min del är det bara fråga om några timmar så det gör inte alls något. Då får jag lite lugn och ro för mig själv. Men jag kommer ihåg när jag för flera år sedan frågade pappan om jag inte kunde ha dom på dan före dan och på morgonen men se det gick inte för det var hans jul och punkt slut.

Så jag hoppas han är glad över detta. Även om jag för tillfället inte har ett gått öga till honom. Förstår inte hur karln är funtad. Sonen växer och kan ju inte gå naken. Och vem är det som får följa med och öppna plånboken - jo mamma men det är också en komplimang för han skulle aldrig åka och handla med sin pappa men jag tycker ändå att pappan måste väl se att nu har pojken en ny jacka, nya skor etc och ringa och säga

-"jag ser att han fått nya kläder. Vi kan väl dela på kostnaden, hur mycket vill du
ha?.

Men den repliken är lika sällsynt som isbjörnar i Sahara.

Och i morgon kommer jag sitta på ett möte och då ska överlämnande av nycklar etc lämnas till husets nya ägare. Var i huset idag och plockade hem det allra sista som stod där. Skurhink etc. Och jag tog en sista runda, läste av el och vatten och trodde jag kanske skulle känna en liten tom känsla. En känsla av saknad eller så men det fanns inget av detta. Vilket innebär att jag tog ett helt rätt beslut den dagen jag kände att jag måste sälja.

Och lägenheten känns toppen. Det känns som om jag bott här längre än vad jag har gjort. Mycket är kvar att göra. Har saker som ska få plats i städskåpet. Och lite annat. Hyllor ska upp och lite annat smått och gott men det är bara småsaker när man får lite perspektiv på det hela.

Och jag vet vad jag ska göra till våren/sommaren. Då blir det rockad i förråden.

Grå, gråare, gråast.

Vilket otroligt trist väder. Ljuset är ju obefintligt. Solen är långt ovan molnen!

Så det var tungt att kliva upp i dag. Kan inte skriva i morse för innan jag kom ur sängen så var det mitt på dagen.

Somnade sent. Klockan var 2 när jag kollade sista gången sen vaknade jag vid 5 och var vaken någon timme innan jag somnade om igen.

Kroppen är värkbruten. Har mer värk nu än när jag höll på med flytten. Konstigt nog. Men jag är ju inte ensam om detta och jag har ju träffat andra nu i en grupp som har samma och det är bra att få höra deras erfarenheter och dela med mig av mina och känna att man är inte ensam. Att personen du möter på gatan, i affären eller vart det nu är som ser pigg och fräsch ut på utsidan kan vara en helt annan på insidan. Fibro syns inte!

Ska snart ge mig ut. Har ju fått läxa på kursen att vi måste ut varje dag och göra en aktivitet. Jag har ju varit duktig på det ändå för jycken ska ju ha sitt men det har funnits dagar man inte har gjort det och jag är ju tacksam för att jag har haft trädgård och jag är också glad över att jag har det nu med. Och det finns en hel del små träd att pinka på. Och göra andra behov om det behövs. Så när det är en sån dag att man helt enkelt inte kan gå ut så finns det i alla fall alternativ.

Ska iväg och posta brev. Har skrivit till FK och ansökt om bostadsbidrag. Äntligen har jag fått det gjort. Och jag har ju i flytten investerat i en skrivare och det behövs verkligen när man inte jobbar och kan göra sånt på jobbet. En liten sak som både kopierar, scannar och skriver.

Och det är ju också bra att kunna sitta hemma och söka jobb sen. Ska försöka få tag på något nu. Är 100% sjukskriven månaden ut och sen 50%. Så vi får se vad som händer sen. Jag har en otroligt bra handläggare på Fk som jag pratade idag och han är väl insatt hur det är att ha fibromyalgi. Det gör mycket. Det är någon som förstår och inte bara viftar undan det hela.

Sen vi flyttade har jag fått en del nya tv-kanaler som jag inte haft tidigare. Tyvärr så blir det ju också så att dumburken står på mer. Det kunde ju gå flera dagar innan jag knäppte på den tidigare.

Jag gillar att ha nature och National Geografic kanalerna. Och så har vi både Ztv och Mtv. Så jag har hittat en ny låt som jag gillar. Videon är hur skum som helst men den hittade jag inte på youtube men låten..........

Det fanns ett slut bland alla mängder av flyttkartonger - det kändes inte så.

Nu står det bara några enstaka kvar i dotterns rum och jag har någon kvar ute hos mig. Men annars så börjar det kännas som ett hem och inte ett kaos.

Fast våra förråd vill jag inte ens gå in i - eller jag kan inte gå in i dom.

Och nu är det lite piffing kvar i form av gardinstänger och hyllor som ska upp i barnens rum.

Men kroppen är inte med mig. Det värker överallt. Sömnen är kass och jag är supertrött.

Nätterna är hackiga. Vaknar flera gånger och det gör inte att man känner sig pigg. Och jag får så dåligt samvete när jag inte orkar kliva upp och vara pigg i ottan utan halva eller hela förmiddagen går åt att ligga kvar i sängen.

Katten fick igår vara ute utan lina för första gången. Och idag har han inte velat gå ut alls. Det var nog lite för mycket äventyr på en gång. Men han var ute någon timme och hittade hem. Känns bra. Han sitter ju ofta och kollar i fönstrena och har varit ute varje dag i lina och kunnat kolla in läget och sitt revir samt haft ögon på en och annan inkräktare. Det finns gått och katter i området och dom har nog också fattat att det är någon som flyttat in.

I morgon ska jag gå på min kurs igen. Och då ska arbetsterapin vara där. Vi har fått ett schema att fylla i eller en rapport. Det står klockslag för ett dygn. Aktivitet/vad jag gör, hur det känns i smärta/värk och upplevelse om det varit positivt eller inte.

Jag tycker att det är jättesvårt att sätta skalor på det jag gör. Ofta gör det inte så ont just då jag gör en sak utan det kommer efteråt. Tex en promenad gör gott för själen men efteråt så gör det ont i ben och det mesta av kroppen. 2 såna dagar skulle man fylla i. Sen har jag också fått en aktivitetsdagbok där jag ska fylla i min träning vilket är mina promenader. Hur länge och hur det kändes ungefär som det som arbetsterapin ska ha fast det här är det sjukgymnasten som ska ha.

Vi fick förra veckan gå med stavar en runda vilket var helt ok då man gick men som sagt efteråt så kändes det. Man fick väl använda muskler man inte använder annars.

Som jag sagt tidigare. Det är så skönt att träffa andra i samma situation.

Och nu har jag en aktivitet - tvättstuga. Jag ska torka en matta i torkrummet som jag haft ute på balkongen och som nu är blöt efter att det regnat. Men kanske blev den lite ren på kuppen.

Fredagsmys

Idag blir det en innedag. Ska som vanligt packa upp och flytta på kartonger. Dottern kommer hem och ska hjälpa mig bära ner i förrådet.

Jag tog tag i hennes garderob igår och nu hänger kläderna fint istället som före - i en hög.

Har också fått bort en del kassar med böcker och annat som jag kunde lägga i lådor i en byrå när kläderna hamnade på sin rätta plats.

Hyresvärden hade trivselkväll igår. Jag gick dit och vi fick presenter som lågenergilampor och en massa blomlökar som ska planteras och kanske kan jag göra det imorgon - det finns en liten chans att solen ska kunna titta fram.

Katten sitter ute i jyckens långkoppel och är nyfiken och lite försiktig så om någon vecka kan han få gå ut utan detta.

Sen blir det fredagsmys i soffan. Kanske smuttar jag på blossa 09 glöggen som jag kom ihåg att jag skulle köpa och gjorde igår. Det och lite pepparkakor med ädelost vore ju inte dumt framför idol.

Snö?

Man varnar för snö och såg på facebook att det kommit lite inne i skogen hos en kompis till dottern. Men här är det inget än. Och jag vill ingen ha heller. Inte än.

Lagom till 1 advent kan det få komma men inte förr.

Igår var jag på kurs för smärta. Vi var 6 stycken med smärta och skulle varit några fler men sjukdom satte stopp för detta. Vi var i alla fall 4 med fibromyalgi och en hade haft diagnosen i 18 år och en annan också sen barndom. Beundrar dom att man orkar med. Sen var det som precis som jag haft diagnosen i ett år. Och va mycket gemensamt vi hade. Om hur vi upplever det hela.

Tröttheten var en av de värsta. Att aldrig vakna pigg och utvilad. Att sova gott en hel natt. Att somna utan problem. Och att man därigenom inte kan fungera i vardagen och ihop med sin familj och sina barn som man önskar. För visst kan man klara av att ha lite ont där och lite ont där och man kan leva med det men tröttheten. Den stressar och det blir ju en ond cirkel av det hela.

Tror det kommer bli intressanta 3 gånger till. Och en förklaring till fibromyalgi är att smärtbanorna har slutat fungera normalt. Man ska reagera på smärta. Och som man förklarade att det finns människor som föds utan att kunna känna smärta och det blir ofta ett kort liv för du känner inte ifall du slår dig, om du får ont i magen etc etc.

Men när man slår sig ska man känna smärta men sen ska det ju gå över. Det gör det inte nu då hos fibrosar. Systemet har kraschat av någon anledning.

Det som också känns bra är ju att man nu har tagit denna sjukdom på allvar på min vårdcentral. Att det finns något som heter fibro för det är ju inte så länge sen som många läkare skakade på huvudet och sa att det var i psyket.

Håller på med mina kartonger och jag flyttar fram och tillbaka dom mellan rummen i hopp om att dom ska försvinna av sig själv. Men det gör dom inte. Men sakta men säkert så försvinner innehållen i dom. Men visst kommer det bli många som inte kommer packas upp utan förpassas till en mörk plats i förrådet eller på soptippen och några ska till röda korset eller liknande.

Må gott

En ny känsla.

Jag har inte varit här på ett tag och det är enbart för att jag har haft så mycket annat för mig.

Jag ska ALDRIG mer flytta.

Det är ett kaos av flyttkartonger och att flytta från 112 till 65 kvadrat kräver sin kvinna. Och jag rensar och rensar och ändå är det så mycket kvar.

Förrådet är överfullt av kartonger men ska lyckas med att klämma in lite fler. Och jag har turen att ha två förråd. Ett i huset där jag bor och ett annat i ett annat hus. Och det förrådet är fyllt med möbler som vi inte kan ha i lägenheten men som jag inte vill göra mig av med. Där finns min gamla säng gjord av en kökssoffa. En dag så flyttar barnen och jag får behov av den igen. Och där står en kökssoffa till men den ska målas och sättas på balkongen men det får bli till våren. Dottern har ett skrivbord och ett köksbord och det står ett gammalt skåp och ett skrivbord till i detta förråd. Och så har jag lyckats få in gräsklippare och lite annat och jag tror tom att jag kan få in mina däck där också - ska byta till vinterdäck vilken dag som helst nu.

Sen har dottern också mycket saker som hon inte vill slänga. En stor säck med gosedjur, flertal kartonger med allt möjligt i.

Och det finns ingen förvaring för sånt i rummen. Sonen har valt att ha det väldigt avskalat. Ett skrivbord som vi gjorde av gamla barbordet och det blev jättebra. Där står datorn och tv. Förslog en hurts men icke. Så han har ingenstans att göra av något. Så jag måste övertala honom till någon sorts lösning. Och då en hurts av något slag.

Annars så trivs jag jättebra i min lägenhet. Och jag har ingen som helst längtan tillbaka till huset. Jag har en stor trädgård som vi nätade in för jyckens skull jag och sonen förra veckan. Jag slipper trapporna. Det känns jättebra.

Men det är mycket att göra med en flytt och huset är inte helt tömt. Ett skåp i hallen är kvar som hade en funktion som skräpskåp. Här förvarades verktyg, hundmaten, lite papper och annat smått och gott.

Och flytta innebär också att min kropp fått anstränga sig mer än vad som är bra för den. Och då har det inte med normala ögon sett inte varit något jätteextra speciellt utan det är min kropp som inte gillar detta. Den har värkt mer än någonsin. Min sömn har varit katastrofal. Och jag har varit så trött att jag trott att jag skulle kunna sova ståendes men så fort jag lagt huvudet på kudden så har det inte gått att sova. Igår och inatt var första gången på länge som jag somnade rätt snabbt men så har jag vaknat x antal gånger istället.

Men jag har ändå en annan känsla i min själ. Det känns lättare på något sätt. Så min depression är borta. Och det är så otroligt skönt. Det har varit en tuff tid med många tankar om misslyckande, hur kass man är och hur och varför just jag drabbats av allt elände - det måste ju bero på enbart mig.

Men nu känns detta i alla fall mycket bättre. Och jag har varit till frissan och klippt mig. Jag har köpt lite nya kläder, jag tycker det känns roligt igen att känna mig fin och jag bryr mig mer om det än vad man gjort. Men jag känner igen detta från förra gången jag blev sjuk i depression.

Och det blev en ny och bättre tid även om någon frågat mig för ett halvår sedan så hade jag sagt - finns inte en chans.

Är ff 100% sjukskriven. Och idag ska jag böra en utbildning - "utbildning i livsviktig kunskap vid långvarig smärta/fibromyalgi". En kurs som är ett samarbetesprojekt mellan primärvården och reumatikerföreningen.

Ska bli väldigt intressant och spännande och skönt att få möta andra i samma situation.

Något som är svårt är en formulär som jag skulle fylla i där man skulle ange hur många timmar man gjorde lätt ansträngning, mer och ännu mer om ni förstår.

Och jag tycker detta är jättesvårt. Jag kan inte sätta hur många timmar jag håller på med flytt och nya hemmet. Det går inte. Så jag får se vad dom säger om detta.

Något annat som jag tycker är jobbigt med fibron är detta att man känner sig som om man skulle bli förkyld. Och man vet inte om det är så att man har en förkylning på gång eller om det bara är fibrokänsla. Så hade jag det ofta när jag tränade på gymmet och det slutade med att jag inte kunde gå på länge för man hade den där känslan att något är på gång i kroppen som aldrig bryter ut. Att träna med ont i hals ska man ju inte göra och det är frustrerande när det liksom inte blir mer av det.

Så känner jag nu och har gjort länge. Ska jag bli sjuk - ska jag inte. Är det baciller eller virus eller är det fibro. Det är jobbigt.

Och så har vi svininfluensan. Ska man ta en spruta eller ska man inte. Jag tog en spruta för influensa en gång på 80 talet och har aldrig varit så sjuk. Låg i hög feber, värk i hela kroppen, jättedålig i ett par veckor. Så jag är lite rädd för att det ska bli så en gång till.

Så nu har jag uppdaterat.

Må gott

Vitt vin, levande ljus och mys

två nätter har jag sovit i min nya lägenhet. Mitt i ett kaos av kartonger och prylar överallt. Lite mysigt är det.

Nu är vardagsrummet klart men det står fullt med kartonger i ungarnas rum. Vi körde de sista stor möblerna i dag så nu har jag förvaring och kan börja plocka ur kartongerna.

Vi började i torsdags och körde sänger, soffa, köksbord och mycket annat och det är nu lite kvar i huset som ska hit bla mina kläder. Har en liten väska bara. Sen är det mycket som ska på tippen. Och en del som ska ut på blocket. Fick mina barstolar sålda till en kompis idag. Todet ppen!

Så nu sitter jag i ett helt ok vardagsrum, levande ljus, ett glas vitt och myser. Ska kolla dansbandskampen.

Och så vilar jag kroppen för den skriker av smärta. Mina fötter värker så jag knappt kan gå och resten är minst lika smärtfulla. Så jag ska aldrig mer flytta!

Tur man får sova en timma till i natt om jag nu kan sova för de senaste nätterna har inte varit så bra på den fronten.

Och i morgon måste jag börja med kökets alla skåp och få upp saker i skåpen.

Och med comiq surf så har jag uppkoppling av datorn. Så jag är inte långt borta i cyberspace.

Det är mycket nu......

Skåpen börjar bli så gott som tomma. Mängder av kartonger har packats. Och har sedan körts till nya lägenheten.

Så där finns det mycket att hugga tag i.

Om allt går enligt mina planer så sover jag där i helgen!

Fast det är mycket kvar i huset. Alla möbler och forfarande en del lösöre att ta tag i - så mycket man har samlat på sig.

Och dottern tar priset då det gäller kläder.

Vi har fyllt en stor hockytrunk, 3 stora resväskor, två mindre resväskor men ändå rymliga. Och ett par kartonger samt så har hon sina väskor som hon drar mellan mig och pappan.

Sonen han har en stor kartong och sina väskor.

Jag har inte börjat med mina kläder än men det är väl en hockytrunk det också.

Men mycket av detta kan dottern inte ha längre men hon har inte sorterat ut något utan kommer göra det när hon ska hänga in kläder i sina nya garderober. Och det kommer att bli en hel del att skänka bort som hon vuxit ur. Hon har ju blivit kvinnligare i formerna än vad hon var när hon köpte mycket av plaggen.

Har också förändrade former :( och jag tänker inte slänga massa kläder för detta utan det ska bli ett krafttag på vikten sen när allt har lugnat ner sig. För jag har en massa snygga kläder jag vill i igen.

I morgon ska vi tapetsera fondväggar 2 stycken. Ta med oss ett par kartonger och så ska vi på torsdag köra mindre lättare möbler som man som tjej orkar med att bära. Och så hoppas jag att på lördag så får jag hjälp och kan köra de stora tunga.

Sen kommer det vara massa smått att plocka med i huset. Saker som ska till tippen etc.

Men jag börjar se slutet på denna mörka tunnel som jag gått i ett bra tag nu.

En dag som gjord för en promenad.

Men det har man inte tid med. Fast jag längtar så till jag har den tiden igen.

En vännina ringde och frågade om vi inte skulle ta en promenad i solen. Det har varit lite kyligt hos oss idag. Rutor behövdes skrapas i morse men jag hade tur att slippa det. Sonen åker med sin pappa ons-fre. Och när jag klev upp vid 10 så låg frosten på marken på ställen dit solen inte hunnit ta sig.

Och bland det första jag ser från mitt sovrumsfönster är grannens vägg och det var vit av frost och det är rätt vackert mot det faluröda.

Katten har inte riktigt samma lust att gå ut på morgonen längre utan förbereder sig nog för lite vinteridé.

När jag var ung som hade vi en katt som knappt gick utanför dörren på ett dryga halvår. Den låg på en hatthylla som var ovanför ett element och hade bra utsikt genom ett fönster och där låg hon. Sen på sommaren så såg man henne knappt alls.

Och lite så är det med min katt också och det är jättemysigt att ha honom hos sig i soffan kurrandes på kvällen. Och jag förundras över att han inte bryr sig så mycket om mina stickor och garn.

Tillbaka till vänninan som ringde och jag fick tacka nej. Idag har jag och dottern packat en massa kartonger med massa porslin från köket, vi har tömt skåpet med hushållsmaskiner. Visp, smörgåsjärn och brödrost är kvar. Likaså är det tömt i kastrullskåpet och bara några saker är kvar.

Vi har också packat en massa glas, vinglas, snappsglas och diverse andra glas som man knappt använder.

Och nu står det en himla massa kartonger med allehanda saker i och det ska köras till lägenheten i morgon. Sen får vi nog ta och tömma lite av kartongerna och ta med dom hem igen för att packa annat i dom. Det är mycket kvar.

Förstår inte hur man kan samla på sig så mycket. Och en del skåp och lådor packar jag bara ner och tänker att jag ska rensa sen när dom packas upp istället. För just nu har jag inte lust.

Och så hittade jag min kartong med gamla mönster och hittade stickbeskrivningar. Har letat efter ett på ett linne jag gjorde för många år sedan och gillade som jag tänkte att jag kunde sticka igen.

Och vad glad jag är att jag gjorde flera middagar i helgen så man slipper sånt mitt i allt. Idag åt vi köttbullar som jag piffade upp genom att lägga dom i dolmiosås. Och pasta till detta.

Hämtade en ram hos glasmästaren som jag satt spegelglas i. Ramen är rätt stor och jag fick den som tavla av grannen när hon flyttade. Motivet har jag slängt men ramen som från början var guldfärgad har jag sprejjat svart och det blev jättebra. Kommer passa perfekt i min hall.

Jag har en jättebra spegel som också har en historia. På mitt förr förra jobb så fick vi ibland gods i retur och en gång fick vi en stor spegel. Men vi hade inte sålt denna så jag tog kontakt med dom som skickat gods i retur och trött på att någon gjort fel så sa han - gör vad du vill med den. Jag vill inte ha den tillbaka.

Och sagt och gjort - den tog jag hand om. Lämnade in till en ramförsäljare och fick en jättefin spegel för billig peng. 400:- betalade jag och spegelglaset i sig kostade flera tusenlappar.

Min nya spegel kostar mig 200:- och jag såg en liknande på jysk idag för närmare 600:- Så jag är nöjd.

Och på jysk har det köpts en ny madrass till sonen. En 105 cm säng istället för den 90 som han idag har. Den ska jag ta över och har köpt en ny bäddmadrass. Sonen är lång och har tyckt att 90 sängen kännts för liten. Han hamnar liksom utanför madrassen när han kryper ihop.

Först hade jag också tänkt att köpa mig en 105 säng men jag har provlegat sonens säng och det kommer funka bra. Idag har jag en dubbelsäng men sover ju mest på en sida. Köpte en stor bäddmadrass till den för att jag tänkte jag skulle hålla mig i mitten men det gör jag inte utan man ligger på en sida och den andra används mest som sängbord.

Jysk har ju rabattdagar på sina madrasser så jag fick 50% på bäddmadrassen och sonens säng var väl någonstans mellan 25-50 - vet inte riktigt men det blev billigare i alla fall.

Sen så bar det av till ett köpcentra. Jag kände att jag som mor inte längre kunde acceptera att sonen gick i sin tunna sommarjacka nu när det är minusgrader. Och den jackan han hade förra året. Knappt sliten alls och snygg kunde han i år inte ha. Ärmarna var alldeles för korta. Och det var ju inte så kul men jag hoppas denna dyra sak från Carlings inte kommer att växas ut. Han blir nog inte längre - är 192 nu. I såfall bara någon mm. Men han ska ju bredda sig också. Få mer muskler. Och det är väl det som hänt med förra årets jacka. På längden var den bra.

Och jag undrar i mitt stilla sinne om pappan kommer att erbjuda mig en slant. Han är ju väl medveten om att han inte kunde ha jackan då han var med då jackan provades framför mina ögon.

Men det är nog inget att räkna med för han har inte erbjudit något på tidigare köpta plagg och även han måste ju inse att dom nya skorna, sommarjackan, tröjjor etc måste komma någonstans ifrån.

Det blev även köpt strumpor och kalsonger.

Alltid i behov av sånt. Carlings är hans favoritaffär och det lönar sig inte att gå och titta på andra butiker. Men vi gick runt för att kolla ifall att men hamnade tillbaka till Carlings. Så är det alltid.

Men jag får en glad och tacksam son.

I morgon ska vi köra kartonger och idag är jag trött (som vanligt) så jag hoppas på en god natt sömn och fibron pratar vi inte om idag.

Smärta!