Tänk om man kunde få följa denna dröm idag - så känns det men det är också en provocerande bild. FÖR JAG VILL INTE känna så.
Inte efter 12 timmars sömn. Då skulle jag vilja vakna pigg som lärka med energi från tårna upp mot huvudet.
Nu är huvudet som en stor boll och det är bly i tårna.
Efter middag och en promenad med vovven så blev det sängen igår kväll och jag låg och läste, i flera timmar och läste ut boken och känner att jag kommer sakna dessa personer och miljöer på den karga ön i Yttre Hebriderna.
Sen gick jag ut för en kvällsfika och sen la jag mig för natten och började på en ny bok som jag läste i bara en kort stund och lampan släktes före 11 så det betyder att jag var uppe vid 11 idag och då blir det inte mycket tid innan jobbet.
I nästan 11 år var Michelle Knight i Ariel Castros våld, inlåst i hans hus i Cleveland, Ohio. Michelle Knight är en av de tre kvinnor som hölls fången av Ariel Castro i hans hus i Cleveland och hon var hans första offer. Michelle lockades till Castros hem i augusti 2002. Hon var då 21 år. I april 2003 tog Castro sitt andra offer - den knappt 17-åriga Amanda Berry - och ett år senare kidnappade han Gina DeJesus, 14 år.
Den 6 maj 2013 lyckades de tre kvinnorna rymma ur huset. Amanda Berry och Gina DeJesus återförenades snabbt med sina familjer, men Michelle Knight vägrade att träffa sin mamma. De fyra första månaderna i frihet bodde hon i ett boende som hon tilldelats av sociala myndigheter. Sen hon befriades har hon också avstått från att söka upp sin son, i dag 15 år, som adopterades bort av hennes familj under tiden hon var bortrövad.
Berättelsen om de 3 911 dagar som Michelle Knight var inlåst i Ariel Castros hem är en skakande skildring, men historien om hennes liv före bortrövandet är också, minst sagt, gripande. Hennes uppväxt var långt ifrån idyllisk. Om den misshandel hon fick utstå i Castros hus har hon sagt: You cant break what is already broken, you can only make it stronger.
Samtidigt var det rätt skönt att ligga där i min säng och läsa en bok och inte bara lyssna. Och kanske kommer det bli mycket mer av just läsning när jag får min nya glasögon. Nu får jag läsa utan glasögon och måste ha boken på ett speciellt avstånd.
Stöttade upp den onda armen med en kudde så det gick bra.
Men tänker också på hur en bok man läser blir så annorlunda mot en bok man lyssnar på. När jag lyssnar så måste jag göra det i den takt som uppläsaren läser, man får lyssna på varje ord och när jag själv läser så läser jag fort och man läser ju inte hela ordet utan man ser helheten och en bok som den jag nu läst kan jag läsa ut på halva tiden mot om jag lyssnar på samma bok.
Det är tur att jag gillar att både lyssna och läsa själv. Och när jag var ute och gick började jag lyssna på Millenium 4 och det är Stefan Sauk som läser och han gör det bra. Har lyssnat på flera böcker som han läser och första gången så var jag som många andra osäker på om han kunde göra det med tanke på hur har har varit på tex tv. Men han är som sagt en väldigt bra uppläsare.
Nu i september är det bokmässa och jag hade gärna gått där en dag men kommer inte att göra det om jag inte får en biljett som jag fick för något år sen när jag gick. Då kunde man gå på de dagar som inte är för allmänheten - lör-sön, då är det ju jättemycket folk som man ska trängas med.
Ja böcker - det är en av de saker som berikar mitt liv. Och det har det alltid gjort. Har sagt det förr och kommer nog säga det igen. Har läst alla typer av böcker men nu är det mest deckare som jag läser. Men ibland bryter jag av med annat.
Tänk på 80-talet - då var det ju mycket Jackie Collins och liknande. Tantsnusk :) men även många andra böcker - mammutjägarna, törnfåglarna - ja listan kan göras hur lång som helst och tänk om jag hade skrivit upp alla böcker från den allra första boken jag läste - det hade varit roligt att se den listan idag.
Känner att jag är grinig idag igen.
Än så länge så är jag som ett fromt lamm på jobbet och visar inget hur jag känner för mina kollegor. Man blir väldigt bra på att sätta på sig en mask. Och det är väl också ett eget sätt att klara av sin vardag och lura sig lite till att det är bättre än vad det är.
Stod länge i duschen i
Men kroppen är som ett stort blåmärke och värker och har sig mer än den gjort på länge. Jag vet jag vet, jag har också provocerat min kropp genom att vara igång så mycket som jag varit de senaste veckorna. Alla trevligheter med musik både på kulturkalaset och Liseberg, shopping på Ikea och en massa annat. Yogan har börjat och stickcafét och jag som inte har stickat en maska sen tidigt i våras.
Och jag ska iväg till cafét i kväll igen. Nu är det ett vanligt för allmänheten. Men det är trevlig att träffas och vara lite social också.
Så det är mycket på mitt schema och skedarna räcker väl om sanningen ska fram inte riktigt till. Jag lånar av mig själv från framtiden och bara väntar på att räntan ska komma och slå undan benen för mig.
Och nu ska jag vara lite mammataxi - sonen ringer - har missat tåget! En trött kille det med men av helt andra orsaker.
Honom och hans syster säger jag till - ut med er, träna så blir ni piggare - ja ni känner väl igen detta för att ni också fått höra det och då känner man bara - att man vill slå in lite vett i skallen för så fungerar det ju inte.
Men jag kan också säga att när jag var frisk så fungerade det då i alla fall. Och det är väl lite så jag försöker tänka och slå in i mig själv. Lev som om du vore frisk - hahahaha och så blir du frisk.
Må Gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar