Måndag och ny vecka!

Jösses va mycket jag har hunnit med denna helg. Allt från trevligt restaurangbesök i fredags till hundpromenad med gänget och bortstädande av julen och det senare gjorde ju att det blev både dammtorkat, dammsugat och våttorkat. Kändes riktigt skönt när det var gjort även om det kändes både här och där i kroppen.

Var ju inte helt själv om jobbet vilket gör mycket. Och så plockade jag också i själva julkartongerna och dom sjunger på sista året nu. Har sorterat - vilket jag gjort förr också men av någon anledning verkar det som om sakerna smugit sig över i fel kartong under sommaren.

Tänker mig att nästa år så har vi köpt plastbackar istället för gamla flyttkartonger som jag nu har sakerna i.

Så nästa år där i slutet av december så finns allt inför första advent i 1 kartong och i en har vi tomtar etc och så har julgranen en helt egen.

Igår gick vi och postade ett brev åt sonen mitt på dagen och solen glimtade fram ett par minuter och det var riktigt skönt ute. Även om det var fuktigt i luften och småregn ibland. Vovven håller inte med mig där utan ville bara hem och in.

Drack lite kaffe, kände mig trött och la mig i sängen men kände mig rastlös så jag gick upp och städade badrummet för det hann och orkade vi inte i lördags. Sen blev jag nöjd.

Hade tagit upp grytbitar ur frysen och insåg att dom inte skulle tina så jag hade bett dottern lägga lergryta i blöt medan jag var ute och gick. Sen så fyllde jag den med lök, vitlök, morot, krossade tomater och så la jag köttet fryst däri och in i ugn och där fick den stå och gotta sig fram till matdags. Det blev gott men köttet lite torrt, hade kanske behövt stå ett par timmar till för att bli riktigt mört men det blev i alla fall inte segt.

Och så avslutade vi gårdagen med yoga och det var ett riktigt skönt pass och det kändes riktigt bra och vet ni vad- jag har sovit gott hela denna natt. Helt otroligt.

Men det känns ju i kroppen istället att jag varit aktiv eller så är det vädret som spökar - ska tydligen blir rusk i eftermiddag igen.

Kanske blir jag ensam på jobbet idag också. Kollegan har haft magsjuka i helgen och jag hoppas han inte kommer förrän han är helt smittfri. En del säger 48 timmar och andra 72. Beror kanske vilken typ av magsjuka. Vinterkräk eller annan. Kanske matförgiftning!

Jag har - ta i trä - aldrig haft vinterkräk vad jag vet och kommer ihåg. Ingen av barnen heller.

Har haft några samtal här på jobbet idag. I torsdags pratade jag med vår kassör för han hade fått samtal av killen som sköter bokföringen och bokslutet och det stämde inte på några poster. Kassören är jättetrevlig och så men inte rolig att prata i telefon med för han är tyst och verkar mest bara virrig och har noll koll på läget känns det som och det blev ju bekräftat idag när bokföringskillen ringer mig för det har kassören sagt.

Och det han ville fråga om har jag ingen inblandning i alls utan är 2 helt separata saker. Den ena kan nog min kollega svara på medan det andra är ju kassörens grej för det är en sak han bland annat är inblandad i och det är inte jag eller kollegan. Så ibland undrar jag om alla hästarna är hemma.

Och kollegan är på plats - så håll tummarna - 48 timmarsregeln går han på :D

I lördagskväll var sonen iväg med sin kompis och jag hade datorn för mig själv och kopplade upp den till tvn och tittade på sista avsnittet av Shetland och så såg jag någon dokumentär.

I öronen har jag i helgen haft Sara Blaedels deckare i öronen. Har läst en av henne tidigare och biblioteket har inte fått hem fler än 2 böcker av henne tyvärr. Och på Storytel har dom heller inte alla som hon har skrivit så jag har inte kunnat följa dom från bok 1 till den sista men det funkar även om jag tycker det är bättre att få läsa i följd så man inte missar småsaker runt omkring själva handlingen där och då.

Bara ett liv var nummer 3 (tror jag)



Och nu lyssnar jag på nummer 8 - dödsstigen.

NÄR KRIMINALINSPEKTÖR LOUISE RICK efter tre veckors sjukskrivning återvänder till avdelningen för efterlysta personer dröjer det inte länge förrän hon kastas in i ett nytt fall. En femtonårig pojke från Hvalsø har varit spårlöst försvunnen i två veckor. Ärendet tycks till en början okomplicerat, men när sökandet efter pojken leder till att man hittar liken efter tre unga kvinnor tar utredningen en ny och betydligt allvarligare vändning.

Hvalsø, där Louise själv växt upp, har sedan länge varit ett fäste för en kvardröjande asakult och mycket tyder nu på att någon har gjutit liv i den gamla trons blodiga ritualer, där unga kvinnor från trakten offrades för att blidka gudarna.

Vistelsen ger också Louise en chans att gå till botten med vad som egentligen hände då hennes ungdomskärlek Klaus tog livet av sig för många år sedan. Men i ljuset av den information som hon oväntat får ta del av, börjar en alternativ förklaring till hans död sakta ta form ...

DÖDSSTIGEN är Sara Blædels åttonde bok om Louise Rick. Det är en skrämmande och andlöst spännande berättelse där Rick ställs öga mot öga med sin barndomsvärlds mörka hemligheter.

Nu har jag inte så många dagar kvar på Storytels gratislyssnande så jag får lyssna fort på de som jag vill lyssna på innan det avslutas.

Nu är det dags för mellanmål. Fruktsallad med keso blir det idag. Och dagens middag blir falukorv och makaroner - svensk enkel husmanskost.

Ska också besöka lampaffären - det blev mörkt i hallen när jag tog bort julen. Har haft en lampa med rottingskärm men jag vill inte ha skärmen längre så jag ska åka iväg med foten och se hur det kan se ut med en annan lampa på. Något liknande som på bilden har jag tittat på tidigare. Fast mer genomskinlig - har sett med bara några dekorränder på en mörk bubbla. Vi får se vad jag hittar. Det b blev också tomt i ett litet fönster  jag har i köket - där skulle jag vilja ha något litet hängande eller stående. Kanske kan jag hitta något som är på rea eller är billigt. Fast snart kommer ju ljuset även utifrån.



Måndag som sagt och vädret är grått och trist, blött är det också men det ska också vara årets värsta måndag och fattigaste - men inte för mig - jag har ju fått pensionen idag :D

Dottern jobbar och det ser ut som jag har tur och inte behöver ut och hämta hem henne i kväll - om inget oförutsett hänt med hennes kollega och hon inte är på plats.

Så soffhäng ser jag fram emot.

Må Gott

Vovven gillar också soffhäng under en filt. Han har beklagat sig hela helgen över vädret.