
Sakta faller det snö utanför fönstren, små små flingor.
I ugnen står 2 olika gratänger gjorda på den köttfärssås jag igår gjorde i ordning. I den ena är det potatis och i den andra pastafjärilar och ädelost. Och det blev också en burk till frysen med köttfärssås som räcker till en middag.
Har också bakat en sockerkaka och jag hade ner det som var kvar av mandelmassan och ca 1 dl mandelmjöl som stod i skåpen.
Samtidigt så lyssnar jag på boken - evig eld och nu är den slut - jag har sträcklyssnat mer eller mindre.
Har också suttit och stickat lite mellan varven så jag har inte bara stått och donat vid diskbänken.
Salladen till maten är också gjord.
Känns bra och det är lite terapeutiskt att stå i köket när man tycker om det. När man gör det för att man vill och inte för att man måste.
Igår lyssnade jag på de 8 låtarna och sen bytte jag kanal. Så många dåliga låtar på en och samma gång. Han - Martin Rolinski?? - den låten var som tagen från en skiva från 80-talet - Modern Talking.
Gubbarna - ja man hade ju kunnat tro att det var pausnumret och jag tyckte bäst om killarna från Ulricehamn - State of drama.
Jag har fortfarande sviter kvar från gårdagens hemska värksammanbrott. Helt otroligt så mycket värk på en och samma gång på så många olika ställen på kroppen.
Har inte rört mig för mycket idag. Ingen promenad med jycken - den är bortdeligerad. Yogan är inplanerad och vill spara mig till den. Ska förbereda mig med en härlig varm dusch före idag, salvor och medikamenter.
I säng var jag vid 10 tiden igår. Satt i köket och la patients efter att jag såg låtarna en stund. Det fanns ju inget som helst att titta på annars på tv'n heller. Riktigt dålig tv-kväll men det är ju det så ofta.
Sovit halvt om halvt bra. När jag väl sovit har jag sovit gott men har vaknat flera gånger av värken också.
Så nu känner jag mig också trött. Energinivån är låg.
Ska lägga mig och vila lite, maten sköter sig själv - potatisgratängen som vi ska äta idag ska stå en bra stund till medan pastagratängen nog är klar om en stund. Har det på låg värme.
Ska ta och ladda en ny bok i min telefon. Den här gången ska jag lyssna på Fjällgraven av Hjorth & Rosenfedt - deras 3:e bok och jag slukat de övriga 2 så det blir väl sträcklyssning på denna också.
En fördel med att lyssna är att man inte kan skumma igenom en sida snabbt för att vända bladet för att det är så spännande.

Höst. Två väninnor är uppe och fjällvandrar i Jämtlandstriangeln. Det regnar häftigt och när en av dem kommer för nära kanten mot det forsande vattendraget ger den vika och kvinnan faller. Hon klarar sig, men kvinnorna gör en makaber upptäckt.
Från flodbanken sticker en skeletthand upp. Lokal polis kommer till platsen. Det visar sig vara sex lik nedgrävda, två av dem barn. Ganska snart slås det fast att det inte handlar om ett fornfynd och Riksmordkommissionen kallas in. Sebastian Bergman är numera en del av teamet och beger sig tillsammans med de andra till Jämtland. Arbetet med att identifiera de döda tar sin början.
Det blir en mycket svår uppgift. Två av de döda är ett holländskt par som rapporterades försvunna hösten 2003. Men de andra fyra, en familj, kommer de ingenstans med, trots att allt pekar på att de hamnat i graven samtidigt. De enda familjer som skulle kunna stämma överens med de övriga kropparna i fjällgraven försvann tidigare eller senare och långt från Jämtland.
Och så var det den där singelolyckan några mil därifrån, samma vecka som holländarna måste ha försvunnit. En amerikansk kvinna i hyrbil, tydligen med falska id-handlingar.
Det finns mycket i historien som inte stämmer och utredningen riskerar att gå i stå.
Samtidigt undersöker en tv-journalist en så kallad asylavvikelse, två afghanska flyktingar som enligt myndigheterna gick under jorden sommaren 2003. Den enes fru har aldrig trott att hennes man skulle kunna lämna sin familj och har kontaktakt tv-journalisten. När han börjar gräva i ärendet visar det sig att Säpo varit inblandad i utredningen, som därför är hemligstämplad med hänsyn till rikets säkerhet.
Från flodbanken sticker en skeletthand upp. Lokal polis kommer till platsen. Det visar sig vara sex lik nedgrävda, två av dem barn. Ganska snart slås det fast att det inte handlar om ett fornfynd och Riksmordkommissionen kallas in. Sebastian Bergman är numera en del av teamet och beger sig tillsammans med de andra till Jämtland. Arbetet med att identifiera de döda tar sin början.
Det blir en mycket svår uppgift. Två av de döda är ett holländskt par som rapporterades försvunna hösten 2003. Men de andra fyra, en familj, kommer de ingenstans med, trots att allt pekar på att de hamnat i graven samtidigt. De enda familjer som skulle kunna stämma överens med de övriga kropparna i fjällgraven försvann tidigare eller senare och långt från Jämtland.
Och så var det den där singelolyckan några mil därifrån, samma vecka som holländarna måste ha försvunnit. En amerikansk kvinna i hyrbil, tydligen med falska id-handlingar.
Det finns mycket i historien som inte stämmer och utredningen riskerar att gå i stå.
Samtidigt undersöker en tv-journalist en så kallad asylavvikelse, två afghanska flyktingar som enligt myndigheterna gick under jorden sommaren 2003. Den enes fru har aldrig trott att hennes man skulle kunna lämna sin familj och har kontaktakt tv-journalisten. När han börjar gräva i ärendet visar det sig att Säpo varit inblandad i utredningen, som därför är hemligstämplad med hänsyn till rikets säkerhet.
Nu börjar dofterna spridas från ugnen och det snöar fortfarande. Klockan är snart 15:00 och vi äter middag tidigt idag - på så sätt hinner vi ju också med att fika kakan innan yogan :)) Söndag är ju vår "efterrättsdag" - kanske ska jag ta upp lite hallon och vaniljglass till kakan - hm - det gör jag. Dottern har ätit upp den där citronkesellan och de hallon som vi hade kvar sen alla hjärtansdags kakan. Såg när man gjorde efterrätt som skulle vara smal och nyttig på tv och som såg himla gott ut och då hade man bär, vaniljkesella och så rostade man nötter. Så jag ska nog se till att ha mer kesella hemma och använda som gott och nyttigt mellanmål. Har använt vaniljkesellan till paj och det är också väldigt gott.
Om jag får önska mig något så är det att veckan som kommer ska bli mindre värksam och min värklighet ska bli mindre värklig.
Må gott

Hoppas din kropp slutar strejka & att du får mindre värk.. Det är så slitsamt när det värker så mycket.... Jag har ju haft sämre perioder med värk det sista & de sista dagarna är ju betalning för fredagens resdag & känslomässigt jobbiga dag.. Klarar inte så mycket längre....
SvaraRaderaLåter som goda middagar :-)
Idag har maken tagit sig an köket :-D
Blir fläskfile & hassebackspotatis :-)
Ha en fin kväll!
Kram