Vänskap

Som hund och katt heter det ju och då menar man ju inte det i någon positiv mening men min hund och min katt är vänner - ja dom ligger ju inte och gosar tillsammans men i morse så gjorde jycken mig uppmärksam på att jag skulle vakna. Han gick och gruffade och hade sig och när jag klev upp så visade han mig ut i köket och där i fönstret på utsidan sitter katten och vill in.

Så blöt och högljutt klagade han på sin behandling. Han har ju sin skyddande bädd med täcke och under tak så där är det torrt så han har nog tillbringat några timmar där innan han tröttnade och förmodligen slog tassen mot rutan eller nåt.

Och goa jycken tyckte att detta ska jag tala om för matte - släpp in min kompis.

Samtidigt så gick jycken ut och det regnade något otroligt ute men han gick och betade i trädgården en lång stund. Och sen när han var inne försökte han kräkas - magsjuk liten jycke och ville inte komma till ro riktigt.

Ett par gånger stod han och hulkade men inget kom upp. Och jag fick lyft ut honom också en gång medan han hulkade.

Och när han då kom in så huttrade han och såg eländig ut. Men det gick bra på promenaden och nu ligger han och sover.

Promenaden gjordes i dubbla regnkläder. Först har jag ett sånt lite tunnare och sen mitt andra ställ under så varm och go var jag, keps på huvudet och det blev en rätt skön promenad regnet till trots för det var inte lika mycket som på morgonen.

Och skönt att ta en varm dusch efteråt.

Och jag mår så bra idag. Trodde jag skulle ha mer ont men det är inte alls farligt och jag känner mig pigg - sprutan att tacka det för.

Nu är jag väl medveten om att det som passar mig inte passar andra men jag är otroligt glad och tacksam över att jag kan ta mina promenader, träna yoga och känna sig normal om än så lite.

Sen så kan ju känslan tvärt försvinna under dagen men jag håller fast vid den så länge jag kan.