Söndag går mot kväll och inte en solgnutta har visat sig - känns ju sådär när man läser om hur folk hemmavid njuter av skidåkning och andra vinteraktiviteter och man har även sett det härliga vintervädret man haft i Åre på tvn.
Fast typiskt grått Göteborgsväder går väl inte heller av för hackor. Man har ju inte uppmanats att gå utanför dörren och det gjorde jag inte på hela dagen igår.
Men jycken då?? Jag deligerade bort detta till sonen.
För jag har inte mått helt ok. Har haft en konstig känsla av yrsel men det har liksom inte snurrat fullt ut utan det har hackat mer. Jättesvårt att beskriva men otrevlig känsla att ha. Det började i slutet av veckan och jag på jobbet i fredags så hade jag svårt att koncentrera mig just pga av detta. Det kan ju komma från nacken - tror jag. Inte för att jag känner mig jätteöm men jag har ingen annan rimlig förklaring. Förutom Fibro förstås. Önskar att jag hade gott om money och en fibromassör i min närhet.
Tänkte kanske också att mitt blodsockervärde var helt uppåt väggarna och jag är ju inte så bra att ta detta själv regelbunden - för jag glömmer liksom av det. Men det visade sig inte vara än som det nu brukar vara. Lite högt.
På fredagen så tänkte jag att nu skulle jag ha fredagsmys. Dottern var hos kompisar och sonen skulle vara hemma så jag planerade middagen till lax, bakad potatis och ett glas vitt. Jättegott och jättemysigt men det tyckte inte magen. Av 1 glas vin - det var det hele - så började jag känna av magsyran. Och vad som mer gjorde magen sur vet jag inte men jag fick springa som en dåre på toa senare delen av kvällen och halva natten. Jag borde vara smal som ett streck för jag fattar inte hur någon näring kan stanna i min kropp men uppenbarligen så får jag i mig nåt i alla fall.
Men magen är ju kass mer eller mindre jämt. Och idag skulle vi iväg sonen och jag. Vi gick till bilen och då fick jag gå tillbaka hem för att gå på toa. Så ofta man fått göra detta. Vända utanför ytterdörren för magen börjar bråka. Från att inte ha gett ifrån sig en minsta vink så bara smäller det till.
IBS mage - I hate it. Men är också lite van för jag har haft den sen 1987 fast nu tycker jag att det är värre än för några år sen.
Och eftersom jag tog ett glas vin så tog jag inte mina värkmediciner eller propavan. Vill inte blanda detta med alkohol. Och det visade sig också på sömnen. Sov jättedåligt och vaknade massor av gånger.
Lördag var som sagt grå och när jag satt i soffan så bara kände jag att nä nu måste jag göra något som känns nyttigt. Jag bytte sängkläder. Och kuddar, täcke och bäddmadrass åkte ut för vädring i många timmar.
Från att ha sovit i ett stort sovrum i en stor dubbelsäng med massor av garderober och förvaring så flyttade vi ju till en betydigt mindre boyta men otroligt trivsam och jag känner mig verkligen hemma. Men jag har inget eget sovrum utan har gjort som en alkov i mitt vardagsrum och jag har en vajer så jag har senast haft fransgardiner som skydd. Men igår åkte dom också. Och jag letade bland gardinerna i linneskåpet för jag har inte en enda gardin uppe i något fönster i lägenheten. Barnen har pinnvävsjalusier i svart i sina fönster. Dotter skulle vilja ha gardiner men vi har inte satt upp något eftersom vi borde måla väggen en gång till. Vilket vi varit medvetna om länge nu men det blir ju aldrig gjort så då är hon utan gardiner.
I alla fall. Jag hade flera panelgardiner i gömmorna som jag nu plockade fram. Och då var jag ju också tvungen att plocka fram strykbrädan också. Så det känns ju i armarna idag - fattade först inte varför jag hade så ont i armarna innan jag kom på vad jag gjorde igår.
Kan tyckas att jag gjort mycket men det tar ju numera en sån evinnerlig tid allting. Inte som förr när man for runt som ett jehu och hann med så otroligt mycket på en dag vissa gånger.
Men så gott jag sovit i natt. Rena sängkläder, nyvädrade kuddar och täcke, sa till sonen att jag skulle ha burit ut hela sängen egentligen. Nu när det är minusgrader så är det ju bra för alla kvalster att få frysa ihjäl.
Dottern hon var inte hemma för hon jobbade igår 8-20 och lika idag. Så igår körde vi på rester till middagen och vatten - törs inte dricka vin förrän jag känner att magsyran inte är så påtaglig.
Idag har sonen hjälpt mig dammsuga så nu är det gjort - ja just ja - jag städade badrummet också igår. Kattskrället skvätter sin sand runt halva badrummet och ändå har jag en täckt kattlåda så det känns inte så fräscht. Och eftersom jag på plus en gång såg hur man testade skurmedel och diskmedel - tror det var yes var bäst av allt så tog jag yes med äppeldoft och så rent det blev.
Och jag har stickat lite och så har vi varit ute och kört. Behövde köpa mjölk och fick sonen med mig så han fick övningsköra.
Middagen idag har mest skött sig själv - jag gillar sånt. Jag tog fram kotletter och dom var ju stelfrusna men jag fick ner den klumpen i en form. Salt, peppar, lök, soya, vitlök och grädde och in med allt och det har stått i ugnen på 150 grader i nästan två timmar. När köttet hade tinat lite petade jag isär kotletterna och öste med såsen. Kokt potatis, broccoli och sallad till detta och kotletterna blev otroligt möra. Dom smälte nästan i munnen. Och när vi handlade köpte vi släta bullar och gjorde semlor när vi kom hem. I morgon åker dom hem till pappan de små liven och det blir tyst och tomt igen.
Jag har inte längre ont av detta för jag upptäckte hur skönt det ändå var att slippa alla måsten när man har barnen hemma. Och detta var för flera år sen men det tog också flera år att komma dit efter skilsmässan så det var ingen enkel process. Men när jag då upptäckte hur härligt det var med egentid så blev det mer och mer mindre smärtsamt att ta avsked.
Nu är dom ju så stora att alla de där måstena man då hade med skolan, skjutsa till träningar, matcher, kompisar, läxor och allt annat - dom finns ju inte längre. Jo en del skjutsande men det är ju till kompisar mest. Tillbringar ju inte halva kvällar och hela helger med att nöta bänkar på träningshallar längre. Så den där egentiden har man ju nu när dom också är hemma hos mig. Och det är ju trevligt att få sällskap vid middagen och också få hjälp med hushållsbestyret.
Men två veckor går fort så snart är dom här igen.
Jag hoppas bara att min mage stabiliserar sig, och att min yrsel försvinner. Sonen fick smörja in min nacke och ner mot ryggraden med orudissalva förut. Borde nog ringa min sjukgymnast också.
Men - kroppen är mer värkbenägen just nu över huvud taget.
Och natten - ja det är ju oscarsgala men det kommer man ju inte orka vara uppe och titta på. Så jag hoppas jag kommer sova gott. Slippa vakna för att gå på toa. Och drömma söta drömmar om en vecka som kommer och att den ska bli mer normal och mindre smärtsam.
Och jag tackar för alla goa kommentarer och önskar att jag också var mer på G att kommentera tillbaka men det kommer när orken kommer. Må gott.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar