Man hör och ser på nyheterna om att vintern har kommit i delar av landet. Det stormar, snöar, regnar och är allt annat än trevligt väder.
Så känns det konstigt att titta ut och se denna klarblå himmel som vi haft i många dagar nu. Visst det är kallt på morgonen men så fort solen fått jobbat lite är det skönt och man kan vara ute i trädgården i bara kortärmat.
Men det var annat för 18 år sedan. Det var kallt och det började snöa och på morgonen den 16 fick man borsta snön från bilen. Det var ju inga mängder men för att vara oktober så var det ju lite sensationellt.Att man så väl kommer ihåg sånt här är ju av den enkla anledningen att jag åkte in till BB för att strax efter 12 på dagen ha fött fram sonen. Den älskade lilla knytet som nu är en långt och ståtlig ung man som inte kan göra annat än att göra mig stolt.
Igår hade vi ett litet firande jag, sonen och hans syster. Jag och dottern träffades i centrum och så var vi och handlade lite gott som vi skulle äta.
Det blev räkor som sonen gillar och kladdkaka med grädde. Vi hade en helt otroligt trevlig kväll ihop innan dom åkte hem till pappan. Så vuxet på något oförklarligt sätt.
Och jag kunde inte undgå att gråta efter att dom hade gått. Jag grät av lycka för att dom blivit så bra och jag grät av sorg för att mitt liv blivit som det blivit och att jag inte kan ge mina högt älskade barn det jag skulle vilja kunna ge dom.
Och vi hade ju gått lite fram och tillbaka jag och dottern och det märkte jag sen genom att jag hade sån smärta i benen. Och massa tankar snurrade i huvudet så jag kunde inte sova. Somnade inte förrän halv 4 och det får ju en att bli halvt knäpp.
Idag har jag inte gjort så mycket. Hade en väninna här på kaffe och då kom masken att allt är så bra. Jag kan inte lämna ut mig till henne av någon anledning. Hon är en jättebra vän men det är ändå rätt ytligt. Visst vet hon om en del av mina smärtor men jag döljer väldigt mycket för henne för jag tror inte hon kan förstå riktigt. Men det är alltid trevligt att hon kommer och att träffas. Hon är den enda som funnits kvar sen skilsmässan. Och det är mycket värt.
Har också gråtit en del idag också. Sonen fyller som sagt 18 och det är kalas hos pappan och jag hade inte alls tänkt gå. Men "styvmor" ringde och sa att hon kommer och hämtar mig. Och vad skulle jag säga.
Dottern ringde också strax efteråt och sonen senare på dagen om att dom vill att jag ska komma. Det känns skönt samtidigt som det är sorgligt. Skönt att känna att dom verkligen vill att jag kommer men jobbigt för att jag just nu är känslig efter allt jobbigt och tårarna kommer lätt.
Det är jobbigt att känna sig så skör. Jag har väl alltid varit en stark person utåt. Nu är jag rädd att allt krackelerar.
Kanske inte det ultimata att göra det framför exet och nya frun som han lämnade mig för :)
Sen är jag orolig igen för katten. Han går omkring och ser normal ut, äter och dricker och river i möblerna som vanligt MEN det är inte bra.
Jag gick in i badrummet där kattlådan står och ser i brunnen till duschen något konstigt rött - blod!!
Och jag har inte sett det men det måste vara katten som sätter sig och kissar där. Jag tömde kattlådan och köpte någon ny sand som inte alls är så bra. Grovkornig som inte klumpar sig men när jag rafsade runt i lådan med spaden så såg jag att kattsanden i botten var rödfärgad.
Självkart gör det mig orolig och nu är det helg och min veterinär har inte öppet förrän på måndag.
Har känt igenom katten och det är inget spänd urinblåsa på honom och han låter inte.
Han hade ju gärna ätit en räka igår men han fick nöja sig med tonfisk. Räkor är alldeles för salta.
Så jag hoppas det inte är något allvarligt utan bara något bagatell artat som går över.
Nu är jag trött, tittar på idol, tagit ett - nej två glas rött och ska ta och göra mig klar för sängen och titta färdigt på idol där.
Och hoppas på att sömnen inatt blir bra.
Må gott alla kära goa bloggvänner och ha en trevlig helg.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar