Nu kan man väl på allvar säga att jag inte längre har några barn.
Sonen fyllde 18 i helgen och dottern ja hon fyllde 20 i somras.
Men självklart dom kommer alltid vara mina små älsklingar, mina barn hur stora dom än blir.
Sonen blev rejält firad och jag var där. Det var trevligt men jag kände mig ändå lite låg - inte riktigt mig själv.
Och på kvällen var sonen med sina kompisar in till stora staden och gick på lokal för att roa sig. Nu är det slut på hemmakvällarna :). Dottern hade åkt samma tåg som sin bror för hon var ute på sitt håll och han hade inte varit för berusad eller nåt. Han skötte sig bra.
När jag kom hem från kalaset gick jag och la mig direkt. Var helt slut och låg orörlig i sängen under ett täcke i flera timmar.
Att vissa saker gör att man känner sig så totalt slut.
Idag har jag fått ringa och ha mig för att få koll på räkning som jag betalt men så hade man inte fått in pengarna dit. Och så visade det sig att jag betalat in till någon annan. Så det blev 3 olika samtal för att få ordning på detta. Ny inbetalning, återbetalning - vilket är en sak för sig. Hade jag inte hört av mig hade man inte betalat tillbaka - konstigt sätt tycker jag. Man ser det som en liten bonus i företaget då?
En ny vecka och jag skulle behöva ge mig ut för att köpa mjölk bl a. Vädret lockar inte. Det är mulet för första gången på länge. Vi har ju haft en period med helt underbart höstväder med sol. Har inte plockat fram någon jacka än utan har klarat mig med en stickad kofta.
Men än så länge regnar det inte i alla fall.
Är också väldigt trött idag. Jag tittar mig omkring i lägenheten och jag skulle behöva plocka undan lite, men lusten finns inte. Så jag går och lägger mig en stund till.
Så här efteråt så undrar man vart tiden tog vägen när barnen blir vuxna. Det verkar som om tiden går lite fortare för varje år!
SvaraRaderaOm du har lust och ork så har du en utmaning att hämta hos mej! Stor kram!