Ingen har väl undgått vid det här laget att jag är en bokmal. Utan böcker skulle livet vara ganska tråkigt. Har ju alltid läst ända sen jag var barn så egentligen skulle man ju ha blivit något som hade anknytning till böcker. Man skulle ha jobbat på ett förlag ett nåt. Men det närmaste jag har kommit var praktik på Stadsbiblioteket i Östersund.
Men det duger rätt bra med att bara läsa också. Och jag kan inte nog berömma att det är så fantastiskt att vi kan låna böcker gratis på bibliotek. Ja det kostar om man reserverar och om man är försenad men om man inte gör något av detta så är det ett billigt nöje.
Det är fantastiskt egentligen om man tänker på det. Så utnyttja detta fantastiska!
Och jag har ju sen ett bra tag tillbaka skrivit ner alla böcker jag läser. Mest är det för att jag själv så ska komma ihåg vilka böcker jag läst men också för att ge ett tips till er andra. Kan tycka det är synd att jag inte gjort det sen första boken man läste det skulle vara intressant att själv veta hur många böcker det blivit genom åren.
Jag recenserar inte och analyserar inte heller det jag läser. Tycker inte jag är tillräckligt bra på det. Men dom flesta böckerna jag läser tycker jag är bra mer eller mindre och är boken inte bra så har jag inte läst ut den.
Sen finns det böcker som man får kämpa med och man är glad att man gjorde det då det visar sig vara värt till sist.
Så nu har jag en bok som jag känner att denna är något extra. Redan från första raderna. Eller i detta fall första orden. Detta är ju inget som händer varje vecka eller varje månad. Men då och då får man den där känslan av att det här är något extra, något väldigt bra och en bok som inte går att lägga ifrån sig. Och som när man läst sista sidan känner att varför drog jag inte lite mer på det. Skulle inte streckläst. För nu är den ju slut den där extra bra boken.
Det är en bok jag lyssnar på. Katarina Ewerlöf läser och hon är en av mina favoriter att lyssna på. Läser också andra recentioner och det är 5 av 5 och massa goda lovord.
Det är en debutant. Cammila Ceder heter hon. Boken hon skriver utspelar sig faktiskt runt mina hemtrakter så redan från början så känner man igen ortsnamn och beskrivning. Kul!
Jag är först på denna bok. Hämtade den igår på biblioteket. Precis nyinkommen. Och det kommer nog bli så att boken får följa med in och inte bara lyssnas på i bilen. 16 hela skivor så det är en rejäl bok.
Så här är dagens boktips.
En mordgåta mitt i den svenska myllan
Slut hans ögon, för djävulen. Den spontana tanken förbryllade: orden som kommit till henne. Den marinblå Helly Hansen-tröjan var en likadan som den hennes far ofta burit under jackan vintertid. Det blonda håret var nerdränkt i blod, stelnat och mörknat. Slut hans ögon, upprepade hon viskande och kunde inte längre hindra tårarna.
När Seja väcks av telefonen tidigt en decembermorgon är det Åke, hennes ålderstigne granne. Chockad berättar han att han hittat en massakrerad kropp vid en gammal bilverkstad.
Seja börjar efter en skilsmässa långsamt känna sig stark och fri i sitt nya liv i det lilla huset på landet. Och så vänds allt upp och ner när hon och Åke rullar in på uppfarten till bilverkstaden, där polisen redan påbörjat sin undersökning. En rostig skylt vajar i vinden: Thomas Edells verkstad och skrot. Utan förvarning sköljer minnen från det förflutna genom Seja. Hon måste få se den döde.
Fruset ögonblick är en debut som med deckarens verktyg mejslar fram ett Sverige bortom allfarvägen. Där väver Camilla Ceder med fingertoppskänsla för det vardagligt mänskliga fram berättelsen om en handfull liv vilka av slump, nödvändighet och historia strålar samman i ett våldsamt dödsfall. Ett dödsfall som vid första anblicken ter sig obegripligt för polisgruppen med kriminalkommissarie Christian Tell i spetsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar