December

December

söndag 9 mars 2008

Jösses amalia

Mycket ska man vara med om. Och mitt i all otur som jag drabbas av ska jag väl ändå vara glad att det gick för min och dotterns del så bra.

Igår kväll hämtar jag henne hos en kompis. Det är en kringelikrok väg som vi åkt massor av gånger. Den gamla landsvägen som alla tog innan motorvägen bygdes.

Vi pratade och lyssnade på radion som sände eftersnacket från melodifestivalen. Kommer i en kurva så vi växlar ner, sänker farten och det är uppförsbacke så man kör inte så fort i detta. Och det var mörkt och regn.

Precis när vi kommer ur kurvan dyker två rådjur upp i ögonvrån - bromsar!!!!!!!!

Men det ena rådjuret träffar jag någonstans i bakdelen. Det andra sprang rakt in i förarsidan.

Dunk - dunk sa det.

Efter att ha stannat så sitter vi där - lite smått chockade. Va fan hände????

Ringer 112 och får tillsägelse att ringa 11414 vilket jag gör och får prata med någon polis.

Och jag förklarar att vi har kört på två rådjur - vet inte hur dom är skadade. Ja men hur är det med er??? Oss????

Vi är ok men djuren!

Och sen förklara vart vi är. Man vet så väl, vet ungefär att vi är så långt bort från detta område men vi måste ju förklara tydligt så man vet precis vart.

Efter att gått ut. Letat efter en skylt, Kollat i diket efter ev djur - Lyssnat efter ev djurläten) så kunde jag tala om att här är vi.

Och en påse som jag hade tomflaskor i - stor och vit - knöt jag fast på en skylt.

Och så fick jag lämna namn, bilnummer, telefonnumer och man skulle ta kontakt med en jägare med hund.

Jag har svårt att tro att rådjuret som fastnade rakt i min grill - den är förstörd - skulle ha klarat sig helt oskadd. Men man vet ju inte. Hoppas att jägaren hittade detta djur om det inte klarade sig.

Det andra som sprang rakt in i bakdörren på förarsidan - inga bucklor vad jag såg på natten men hår. Den fick sig nog en rejäl smäll. Och rådjuren vek av åt varsitt håll på vägen.

Usch detta var inte trevligt. Och jag är samtidigt tacksam över att jag inte hittade rådjuret svårt skadat i diket. Vet inte om jag fixat en blick och ett ledsamt klagande läte från ett djur. Det är otäckt.

Min pappa var en jägare man ringde till när någon kört på ett djur. Oftast var det tåget och oftast var det ren och älg och det kunde bli många timmars spårande efter ett skadat djur och det kan ju ligga och vara plågade en lång bit ifrån skadeplatsen. Och där jag körde är det mest skog runt omkring och inte så mycket bebyggelse.

Ska nog ringa och höra i morgon hur det har gått.

Detta var andra gången jag körde på djur.

Första gången var för en himla massa år sedan och min bror var med i bilen och någonstans i 15 års åldern skulle jag tro.

Då var det en hare som hamnade mitt i grillen. Det satt massa hår kvar efteråt. Haren låg bakom bilen och där satt vi i bilen och chocken var som igår. Va fasen gör vi nu - vad gör vi om den lever? Vi kan inte lämna det där även om det är det man vill göra - bara åka vidare och glömma.

Brorsan tvingade jag ut för att kolla in om den levde eller inte. Och vi funderade på om vi hade något i bilen för att kunna slå ihjäl den med ifall den inte var död. För att bara lämna den skulle vi inte kunna göra och mobiltelefon - ja det fanns inte på den här tiden.

Och vem skulle i så fall slå?? Men om inte minnet helt svikit mig så var den död och vi slapp allt hemskt jobb.

Men vi hade tur för det kommer ju alltid dessa om

Tänk om farten varit högre.
Tänk om båda hamnat i fronten
Tänk om vi hamnat i diket
Tänk om det varit en älg

Då hade vi inte suttit här just nu skulle jag tro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar