Surar lite idag

Jag hade planerat en tunika till kvällens begivenheter! Ut med jobbet. Jag har tvättat ett linne som jag skulle ha under och sen var det bara ett val i fall jag skulle ha byxor eller kjol till.

Jag strök mina linnebyxor och så ville jag bara prova tunikan för att se hur den satt typ och den satt ska ni veta. Det blir ingen tunika ikväll - no way!

Den är av en typ som har resår runt höften ungefär - kanske lite högre upp och den satt som smort. Kände att det var alldeles för trång för att kännas bekväm.

SUCK!

Så nu är det omplanering som gäller. Byxorna är nog givna. Det är regn ute och så ska vi bowla först innan middagen. Sen så står nog ett turkost linne högt upp. Jag hinner nog prova både ett och två plagg innan jag bestämt mig.

Så det här var beviset på att jag är långt ifrån färdig med min viktminskning.

Det är konstigt vad fel man kan ha - jag som kännt mig rätt nöjd för att det gått så bra. Visst finns det mycket kvar på kroppen att önska bort och kämpa bort framför allt men min egna självbild är skev.

Jag är motsatsen till anorektisk - jag tycker jag är smalare än vad jag är. Det var det som blev en chock en gång när jag såg ett kort på mig själv. Vad var det för fettoberg som satt där - jo jag.

Så stor hade jag aldrig varit men som nu har jag väl varit många många år och därför har väl ögonen vant sig till att det är normala jag. Så här ser jag ut och inte fasen är jag tjock! Titta där och där dom är ju mycket större än mig.

Kollar man noga så är dom bystigare och har mer rumpa men magen - den har JAG!

Man behöver ruskas om, vakna upp och bli påminnd om den hemska sanningen för att inte slappa tillbaka och vara nöjd då man innerst inne inte är det.

Så det är bara att fortsätta kämpa på, äta mina kcal per dag och motionera.

Gudarna ska veta vad jag längtar till den dagen vågen kommer under 90-sträcket. Om 5 kilo ca är jag där. Undrar hur länge det tar. 1 kilo minskning per vecka tror jag inte på. Man ska ju vara väldigt nöjd om man minskar 0,5 kilo per vecka så säg 10 veckor.

Men med järnvilja och kämparglöd ska jag dit.

Och helgen kommer ju bli knäpp! Eftersom jag inte kan kostregga hemma då datorn fortfarande är på service hos brorsan. Men det ska gå bra ändå. Jag vet ju på ett ungefär vad jag har ätit annars och det ska bli massor av promenader hoppas jag.

Och idag är det som sagt en dag med utsvävning!

Vi ska ju fira en pensionär som jag saknar väldigt här på jobbet och en som ska fylla 50!

Vi är totalt med pensionären 6 personer varav jag är den enda tjejen. Hoppas jag slår dom på bowlingen som vi ska starta med. Kanske inte alla men jag hoppas verkligen inte jag blir sist. Sen ser jag fram emot en flott restaurang och god mat och dryck. Och en trevlig kväll framförallt.

Sonen har jag engagerat som hundvakt. Han är hos pappan egentligen men ska komma hem. Jag har mutat med videofilm och annat gott som han ska följa med och handla efter jobbet.

Visst skulle väl jycken kunna klara sig själv en kväll men risken är att han då sitter och ylar och tycker synd om sig själv så det vill jag undvika för grannarnas skull. Speciellt också när man inte har hunnit med en rejäl flera timmarspromenad innan så han är trött.

Och vet ni - glassen top-hat innehåller 90 kcal! Detta är ju inte allt för mycket. Man jämförde med en tip-top vad det nu är för glass och den innehöll väl någonstans över 300 tror jag. Det är skillnad det.

Jag gillade top-hat då den fanns senast - det var min glass så nu kan jag ibland äta den med gott samvete så länge den ligger inom dagsransonen av kcal.

Och jag lovar att jag inom kort ska kunna ha byxorna jag inte kom i när jag provade dom häromdagen och jag ska då ha tunikan till dessa - kanske midsommar!