December

December

tisdag 9 oktober 2018

Redan oktober

Tiden går så fort - det är redan oktober och ute är det otroligt vackert - när det inte regnar och har sig med alla färgskiftningar.

Från jobbets fönster är det hela höstspektrat av höstfärger och idag är det mulet och vindarna ljumma det ska ju bli brittsommar sägs det nu i veckan.

Igår var det mindre kul, Så grått, mörkt, blött, blåsigt och riktigt höstruggigt.

Jag har inte varit på jobbet på 2 hela veckor. Fick en rejäl förkylning så jag fick gå till läkaren och få ett läkarintyg för jag hade inte frisknat till på en vecka.

Hade saker varit normala så hade jag nog gått till jobbet i början av förkylningen för då var jag inte däckad men jag valde att stanna hemma.

Min dotter låg 3-4 dagar för mig så hon var min smittkälla och min kollega skulle gifta sig och sen åka på smekmånad så jag ville inte smitta ner honom så därför stannade jag hemma och tänkte - att det är ju också bra - då vilar jag och frisknar till fort.

Ack så fel jag hade.

Men nu är jag på benen och har lite snuva och hosta kvar men det andra som lägger sig i hela kroppen som en bubbla, hinna - allmänt kass - det är borta. '

Det har ju också under dessa veckor varit bra väder vissa dagar. Klarblå himmel, strålande sol och bara underbart och där har jag legat i soffan och sucktat. Har inte haft ork till att gå mer än en kort runda med vovven - den stackarn.

Så det är allt tur att jag har min trädgård att släppa ut djuren i. Men jag orkade inte ens sitta och njuta i den själv.

Men i lördags så gav jag mig ut i skogen. Det var mulet och regnet hängde i luften. Även kyligt så jag hade vantar på mig från början. Men så underbart att få andas krispig frisk härlig luft.

Och inte var det massa älgloppor som det var senast jag var i skogen, då kryllade det av dom. Nu fick jag en i ansiktet.

På tal om ansikte - mitt ansikte - det som nu börjar bli hängigt, gammalt och inte alls en skön syn när jag tittar mig i spegeln. Jag har inne i min egen hjärna en helt annan bild - men så är jag inte i fas med min ålder - helt klart.

Även om kroppen mer är som om den vore 80 - och då inte en pigg åttioåring. Men det kunde ha varit värre.

Jag blev som vanligt väckt av ett av djuren - katten. Som skrapade på toadörren. Jag hade vaknat till en stund tidigare och satt på ett program på radion så jag var inte helt i sömnens värld.

Kliver upp och sen - ja jag vet inte alls vad som hände. Jag kände bara en smärta i ansiktet - jag hade min panna i ett skåp och nere vid golvet. Skåpet ett skoskåp i plast från ikea tog emot min panna och ögonbryn. Skinnet försvann och jag kan inte komma ihåg att jag snubblade eller om det snurrade till eller vad som hände - jag låg där.

Ont gjorde det. Och vilken tur att jag inte hade på mig glasögonen för dom hade gått sönder och då hade jag nog också gått mer sönder.

Inget blodvite men jag kunde se framför mig att jag skulle få en blåtira så ner i kökslådan och fram med en sked och den ihop med ett glas mjölk la jag mig igen. La skeden på det onda och sen glaset när mjölken var uppdrucken. Fortfarande ville jag inte titta.

Men så kommer morgonen - jag tittar mig i spegel och ser att - ja det där såg inte så farligt ut. Inget blåöga, inget blod utan ett svullet ögonbryn med skinnavskrap och så en linje upp mot pannan med ett större skinnlös område.

Men nu ett par dagar senare ser det bedrövligt ut. Det har vätskat sig och blivit till svarta sårskorpor en natt. Så det blir att sminka över det hela för att kunna gå ut utan att bli helt utstirrad.

Sån tur att jag är singel!

För det där klicheartade uttrycket - jag gick in i en dörr - det hade fått en annan mening ifall jag haft en sambo :/

Förra veckan så bokade jag också av sprut-tiden. Och det känns.

Jag sover gott - ja det är ju bra. Men jag är så otroligt trött. Somnade i soffan på söndagen efter maten. Likadant på lördagen - ja då hade jag ju också varit ute i skogen men ändå.

Skulle kunna sova hela dagen om jag låg kvar i sängen. Inte ens när jag var förkyld så skulle jag kunna det.

Samtidigt så är det ju en belastning på en fibrokropp med ME att handskas med en rejäl förkylning så det är väl också sviter efteråt från det.

Så imorgon kanske jag kan återställas lite.

Funderar också på om det hade med att jag inte hade koll på kroppen - jag är ju uppe varje natt 1 eller flera gånger vanligtvis. Men har inte ramlat. Lite yr och stel och vinglig men det är ju normaltillståndet numer

Oktober - månaden som sonen föddes. Så om dryga veckan fyller han 26 år.

Oktober innehåller mycket kul. Förutom att fira sonen ska vi ha kickoff på jobbet med lite samvaro utanför jobbet. Sen blir det Björn Skifs i slutet av månaden.

När jag varit sjukt har jag plöjt lite serier.

På Netflix har jag sett två walesiska deckare som båda varit riktigt bra.

3 säsonger av Hinterland och 1:a säsongen av Keeping Faith. Så dessa kan jag rekommendera.

Jag är själv på jobbet och det är skönt. Mest för att jag är så trött och behöver koncentrera mig på mitt. Igår hade jag 41 mail att plöja igenom. Ett antal fakturor att betala och idag lite efterpyssel med det. Min ena kollega är ju på bröllopssemester och min andra har saker på andra platser som har med jobbet att göra och jobbar från annan plats för att slippa restiden som det ändå tar för att bara sitta på kontoret nån timme - bättre att då lägga den tiden på jobb.

I morgon skulle hon komma och sen är jag nog själv resten av veckan också för att på måndag vara full styrka igen.

Då hoppas jag på att jag är mer i fas med mig själv. Har saker jag skulle behöva göra hemma men inte orkat inomhus.

Men jag fick röjt lite ute i trädgården med sonens hjälp. Vi får sopkontainer till området ett par gånger om år och då kan man slänga och slippa åka till tippen. Vi hade rensat i förrådet och där fanns en hel del. Ute hade jag också saker att slänga. Gammal terassvärmare och en klädställning åkte iväg. Sen så satte sonen ner stolpar och där nitade vi fast kompostgaller. Detta in mot grannen då det staketet är rangligt värre. Har haft nät där men det håller inte längre då staketet inte är stabilt. Och jag tror inte grannen tänker fixa till det. Något har hänt där så trädgården används inte, leksaker ligger bara och barnet har jag inte sett på evigheter. Delad vårdnad hade dom men nu vet jag inte. Och det är nog problem med alkohol, inget jobb och konstigt spring och nerdraget och svart dygnet runt. Synd för det är en trevlig ung kille som det nu går utför för.

Men jag är nu i alla fall nöjd med att hunden håller sig inom tomten - inte för att han försökt men om han skulle så är det nu stopp. Gamla nätet kunde jag sätta på ett annat ställe och där hoppade hunden över efter ett rådjur förra vintern. Nu så får dom hoppa högre för att komma in i trädgården.

Fick också köpt och satt upp ny belysning som lyser upp i mörkret när jag släpper ut hunden. Hade en som var sensorstyrd men den sensorn la av, sen la lampan av och jag kan nog köpa ny glödlampa men jag köpte nya lampor på jula för 49 kronor så det är ju billigare. Sen har jag två lampspjut som det kallas och dom har jag satt i marken på två olika ställen - blev perfekt.

Så nu är det bara inomhus som det ska fixas till. Dynor till utemöblerna ligger i vardagsrummet och ska bäras ner. Tvätt ska vikas och garderober fixas. Sommarkläderna bytas ut mot höst och vinter.

Men det blir inte idag och inte imorgon - men kanske till helgen.

Må Gott

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar