Livet

Mina inlägg är väl i mångt och mycket negativa, cyniska och eländiga. Speciellt när man inte mår som man vill.

Jag har ju sovit rätt ok om nätterna men nu har jag 2 nätter i rad haft samma känsla av att inte sova utan att man är på ytan på något sätt. Trots att man är trött har jag inte haft helt lätt att somna och detta propavan till trots.

Somnade sent igår och vaknade tidigt. 5:25 vaknade jag till - hade hört dotterns klocka en stund tidigare men somnat till igen och vaknade med ett ryck, kollade om hon var vaken och sen var min sömn körd.

Skulle upp 7 för att köra henne och hela tiden kommer ju detta att jag hinner knappt somna innan jag ska vakna igen och så blev det inget mer av den varan.

Hungrig var jag också.

Tänkte att jag kanske skulle slumra till en stund sen igen när jag kom hem och gått en runda och fått luft men nä, tankarna snurrade så jag klev till sist upp och tog en lång dusch, tvättade håret och värmde upp den stela kroppen.

Ja den har stelnat! Och är det inte den ena konstiga värken efter den andra! Igår när jag la mig kände jag hur det värkte till i höger underbens benhinna - sådär som det kan göra när man har sprungit på fel underlag eller nåt - förr! Så jag gick upp och smorde in med voltarensalvan!

Fick göra om proceduren i morse.

Ta alla mina värktabletter har jag också gjort idag och det har kapat topparna i alla fall. Magen är också ur balans. IBS-en värker. Det värker i tarmarna och jag trodde det kanske skulle släppa igår för då gick jag på toa 3 gånger (med bra resultat om man ska berätta lite om det). Men värken och känslan av förstoppning finns där och tar energi av mig.




















Men jag kan inte tänka att det skulle vara anledningen till att vara i ett skov just nu. Men vem vet?

Ska ju till doktorn nästa vecka och har börjat skriva lista i huvudet - får nog ta och pränta ner det på papper också - på allt jag vill ta upp. Ska kolla klimakteriet tänkte jag.

Har tagit min spruta idag och just nu känns det som onödiga stick men hade jag inte tagit den så hade väl huvudet varit mer som bomull än vad den är nu.

Innan jag åkte iväg så fixade jag i köket, plockade ur och i diskmaskinen. Tog upp lövbiff som är strimlad och idag blir det soppa hade jag tänkt - gulaschsoppa.

Och jag gjorde en lunchlåda också. Tonfisksallad blir det. Hittade en liten burk i skafferiet och så fanns det salladsgrönsaker kvar sen igår och så på med lite majs. Länge sen jag åt tonfisk. Åt det mer förr när jag inte hade barnen jämt. Gjorde pastasås bland annat men ingen av barnen är så förtjust vad jag vet i tonfisk.

Och igår - ja jag åkte iväg till stickcafét - kände att jag behövde det i allt elände. Komma hemifrån och vara lite social. Så det blev 2 timmar med samvaro som var trevlig. Och jag köpte mig en virknål som är ergonomisk och har kollat på virkade handledsvärmare och har ett turkost lite glittrigt garn som jag tänkte att det skulle vara lite snyggt kanske men jag fick inte virkat något igår för det behöver jag göra hemma i lugn och ro.

Men stickat fick jag gjort och sen fick jag inspiration till nästa alster. Hon visade ett garn - ett fluffigt alpaca garn från Viking - norskt och en tröja som stickats upp i detta. Hur go som helst och det är den på bilden nedan men i svart, grått och lj grått. Provade den i M och den passade bra men vill förlänga den på längden och det gick bara åt 4 nystan.



Sen fick jag titta på en ny sorts sticka som jag inte visste fanns. En av tanterna som varit med på förra cafét men haft reumatism och nu opererats har svårt att hålla i stickor och nu finns det 4-kantiga stickor istället för runda. Ska tydligen vara lättare att sticka med så det blir att köpa till nästa gång. Jag använder mig av rundstickor mest när jag stickar för att det underlättar för axlarna bl a och så byter man bara själva stickan och har en kabel som man kan byta ut stickorna till - hur smart som helst och det är samma tillverkare på dessa som jag redan har.






Och så har jag ju köpt en ny lite svart som ska komma på posten kanske redan denna vecka. Jag gillar indiskas kläder och har flertal klänningar därifrån och tror nog denna kommer bli hur bra som helst - hoppas jag - den kan ju kanske se helt fel ut när man har den på sig men då kan jag åka till närmaste indiska och lämna tillbaka eller byta. Sånt gillar jag. Sitta hemma i lugn och ro och prova och passar det inte - lätt att lämna tillbaka.




Och jag ser framför mig rödmålade naglar till detta. För häromdagen målade jag mina naglar för första gången på hur länge som helst. Jag är stolt över att inte ha stoppat naglarna i munnen en ända gång sen jag köpte stopp och väx. Att bryta denna trista ovana som jag har då och då. Kommer ihåg sist när jag skulle bryta bitarvanan - flera år sen så la jag ner mer energi på att måla och ha mig. Men så kommer tidsbrist, ingen lust och vad vet jag och så börjar jag gnaga. Får hoppas jag nu kan få en lång period av att inte bita. Kan ju känna att jag klarar av att ha långa naglar.

Idag på jobbet kör jag med mjukisbyxor. Rätt skönt att kunna ha det på jobbet då man inte orkar, vill eller kan ha något annat på sig.

Igår på stickcafét så var det några av "vårat" gäng där och dom var så omtänksamma eftersom jag skrev till alla på mail att jag inte kunde följa med på den träffen. Förstående och sa - du kan åka med mig, sova i bilen etc. Man kan inte annat än le lite och tacka för jag har redan skjuts men att det inte hjälper när man är som man är. Och så hoppas dom att det kommer kännas bättre nästa vecka då vi gör ett nytt försök. Det hoppas jag med.

När jag kom hem sen igår fick jag plockat fram symaskinen - hade lovat dottern att laga ett par tights hon har i jobbet. Och jag sydde på ett par i helgen. Det var tydligen mina egna - hade jag ingen aning om - tyckte dom var väl slitna då det inte var så länge sen hon köpte sina. Men det var två små lätta sömmar.

Sen stekte dottern upp kantarellerna och vi åt med god aptit årets sista??? färska kantarellmackor. Ja det blir nog inte att jag ger mig ut och letar i skogen någon mer gång denna säsong.

Hann in på biblioteket också - hämtade ut flera mp3 skivor med ljudböcker. Mycket alldeles nytt men jag har också bokat en vanlig bok - den finns inte som ljudbok och är ingen roman eller deckare utan något mer allvarligt men ändå inte. Genre - psykologi stod det.



Jag har ju sett Anna Lindman i olika tv-program och jag tycker hon är så bra. Så när jag såg att hon skrivit denna kände jag att den vill jag läsa.

”Vad händer om man tar sin rädsla för döden på allvar? Bestämmer sig för att konfrontera den? Vad händer om man tar sig tid att lyssna på dem som vet hur det är när döden kommer nära? Tänk om det gör rädslan mindre. Tänk om döden blir mindre otäck om man slutar förtränga den, slutar leva som om döden inte fanns. Tänk om det går att lära sig att acceptera att döden är en del av livet. 

Men hur pratar man om döden? Hur orkar man? Tanken på att vi en dag inte längre ska finnas, insikten att vi en dag ska dö är väl ändå alltför svår att leva med? Hur orkar vi egentligen älska, bygga relationer, lära oss franska, pensionsspara, tapetsera och gå till jobbet varje dag, när vi ändå när som helst kan dö? 

Jag har valt att stanna vid döden och titta på den noga. Jag har intervjuat psykologer, terapeuter, cancerläkare, präster, begravningsentreprenörer, muslimer, kristna, buddhister, judar, hinduer, ateister, politiker, artister, människor som vet att de snart ska dö och många många fler. Jag har vridit och vänt på alla aspekter av döden som skrämmer mig och funnit att det inte gjort mig mera rädd. Mina tankar, lärdomar och reflektioner har jag samlat här. För den som vill och vågar utmana sin egen relation till det slut som väntar oss alla. 

Vad är då målet med denna halsbrytande övning? Det är förstås att vi ska bli mindre rädda för döden och kanske faktiskt lära oss att acceptera att den är en del av livet.” 
Anna Lindman

Och det är onsdag och det är yoga och jag SKA iväg. Har ju dottern att köra dit så jag har någon som puschar mig - sen får vi se hur mycket det blir av det hela.

Och så ska vi handla!

Det är en fullspäckad onsdag men förhoppningsvis kanske jag somnar och sover riktigt gott i kväll.

Må Gott