
Hej
Hejsan, Vilken sommar vi har haft, har du haft det bra?
Ja, visst har vi, sommaren har ju varit helt otrolig i år, varmt och skönt, mycket bad och sol.
Ja, den har har varit härlig och så utvilad jag känner mig
inför hösten.
............................ - och här blir jag tyst. Eller hummar lite igenkännande.
Känner ni igen snacket?
Haft den flera gånger efter semestern med folk man träffar
här och där.
Det finns bara ett sak i detta som jag känner mig sorgsen
inför.
Jag är inte utvilad!
Inte för att jag inte hade chansen utan för att kroppen inte
tar vara på vilan. Den går inte att vila längre så att jag också hade känt mig
utvilad, fräsch och så efter ledighet.
Just nu är jag inne i ett skov. Fick inte alls mycket gjort
på jobbet igår. Satt mest av tiden. Kom hem till dukat bord och jag tog som
vanligt disken efteråt medan jag lyssnar på en bok. Sonen kom och frågade om
jag inte kunde köra honom till kompisen och det passade bra att samtidigt köpa
mjölk och bröd hem.
Kände redan innan när jag satt och väntade inne hos dottern
som var på strålande humör och har planer inför en kräftskiva på lördag som man
skulle klä ut sig. 20-, 30-, 70- tal osv – Dottern hade fått 70-talet och ville
bolla lite och jag orkar liksom inte hänga med i tankarna.
Sonen övningskörde dit och sen när jag satt i bilen hem vid
18-tiden så kände jag mig helt slut. Snurrig och matt och eländig. Så jag la
mig direkt när jag kom hem och tittade på svt play och deckare jag missat för
jag ville inte sova så tidigt.
Dottern frågade mig vad klockan var och jag kunde liksom
inte fokusera på den frågan så hon blev lite irriterad. Jag blev helt tom i
huvudet för en kort stund och fattade liksom inte vad hon frågade och vart jag
skulle hitta tiden och då var klockan mitt framför ögonen på mig.


Körde dottern till jobbet idag också men idag började hon
inte förrän halv 8 och sen gick vi en runda jag och vovven. Skönt ute och
regnet var på G men jag klarade mig. Efter frukost så la jag mig igen och
somnade till en timme. Och när jag låg där i sängen så kunde jag känna exakt
vart värken var som värst idag. Från midjan och ner.
Har tagit sprutan och när jag satt där tänkte jag – så skönt
att händerna/handloven inte värker men han knappt tänka klart tanken så känner
jag att det började pulsera på vänster hand.
Sköterskan frågade om jag reagerade på väderväxlingen och
det kan ju vara så. Och när jag gick in på vårdcentralen så sken solen men
medan jag satt där öppnade sig himlen och det vräker ner. Trist.
Onsdag och mitt i veckan och jag hade en plan för denna dag
men jag har fått tänka om. Kollegan skulle uppträda på kulturkalaset med en kör
som han är med i. Men jag känner att det fungerar inte. Även om dom ska
uppträda tidigt redan klockan 18 så finns inte orken.
Så trots otroligt härlig och bra sommar med avkoppling så är
jag inte alls utvilad – och jag hatar detta just nu.
Många gånger så kan jag ta att det är som det är, som förra
veckan när jag klippte gräset och jag kände det i kroppen direkt och sen dagen
efter men när man inte har gjort något speciellt så känns det mer surt.
Så klädvalet för dagen känns passande. Grå mjukisbyxor som
går till knäna – det är ju fortfarande sommar, en grå tröja – precis som mitt
humör idag.
Men det går väl över……..
Må Gott

Ja du... Utvilad. Det var många år sen man kände sig sån. Jag tycker inte att jag mår bättre på sommaren, gör du? Jag tycker det är lika jävligt året runt. På vintern ställer kylan och blåsten till det i kroppen och på sommaren är det den fuktiga tropiska värmen eller tvära kast mellan sol och regn/åska och blåst naturligtvis. Det är aldrig helt ok...
SvaraRaderaGott att du fick sätta dig vid dukat bord i a f. Vissa dagar är hjärnan bara inte med, den blir liksom trött den med :-) Kramis! ♥
Jag känner att jag har haft en bra sommar. Att jag kom hem från stugan utvilad MEN nu är jag HELT SLUT!!!
SvaraRaderaJag har varit hemma i 2v & de sista dagarna har kroppen dippat rejält... Hopoas det ändrar sig igen...
Hoppas ditt skov lättar snart...
Kram ❤️