Fullmåne

Idag känner jag mig lite bättre, fjärilarna är inte lika påtagliga men dom finns där. Tröttare och mer ont på sina ställen har jag också varit och haft.

Kan det bero på den där stora saken som nu lyser nattetid på himlen? Fullmånen? Den som skapar små monster som kryper in under skinnet på en?

Solen lyser från en blå himmel och det är kallare idag igen. Körde dottern i morse och då var det 12 minus. Åkte hem, åt frukost och sen la jag mig och har sovit 3 timmar som en stock och hade jag inte börjat slå upp mina blå så hade jag nog somnat om igen så känns det.

Har ätit frukost nr 2 och ska åka iväg på bassängträning om en stund. Ska bli skönt samtidigt som det känns jobbig.

Ska gå och möta dottern idag så jag får mig min promenad - det är egentligen inte så långt gångvägsmässigt dit men jag förstår henne att hon inte går på morgonen i mörkret och kylan. Men jag har förvarnat henne om att göra detta idag så hon får en promenad också.

Sonen är kvar hos mig också. Han trivs här :)

Igår åkte han till stan med en kompis och köpte sig ett par byxor - det var välbehövligt. Ett par jeans för 900:- och det var på rea - dyrt! Men jeans kostar och det är ju bättre att han köper något han vill ha och använda än fokusera mer på pris och inte använda.

Tror dom blir kvar hos mig i natt också.

Igår när jag inte hade en bra dag så låg jag i soffan på em efter att hämtat hem dottern och tagit mig en promenad. Hade kunnat somna om jag försökt men jag höll mig vaken och så gick jag och duschade istället - stod så skinnet blev alldeles rött av hett vatten men det var skönt.

Sen så började jag med middagen. Det blev bulgur för couscousen var slut men det är ju nästan samma sak. Och jag blev så mätt och så trött och fick lite obehagskänsla i magen så jag gick och la mig i sängen. Och jag tittade på  ett program på ettan som var bra men jag somnade för jag orkade inte ens försöka hålla mig vaken. Sov en liten stund och vaknade när sonen kom hem.

Hade tänkt att han skulle ringa så jag skulle hämta honom vid tåget och då passa på att handla lite. Bordsmargarinet var slut så jag fick med mig dottern och så åkte vi iväg.

När vi sen kom hem så kokade jag nyponsoppa och gjorde bananplättar och förbannar mig själv lite för att man ska vara duktig och effektiv och fara runt som ett gehu.

Men det sitter så djupt rotat detta att när man går från plats a till b så hinner man göra små saker på vägen. Sitter man på dass så kan man sortera tvätt eftersom tvättkorgen är inom räckhåll osv osv.

Man håller på, är igång och reflekterar inte så mycket egentligen för det sitter liksom i ryggmärgen. Kommer ihåg förr då man satt i telefonen länge så skaffade jag en sån där jättelång skarvdosa så jag kunde gå runt medan jag pratade och man plockade, vattnade blommor och höll på medan man pratade. Det är inte lika lätt idag med de små telefonerna man idag har för man kan inte lägga luren mellan axel och huvud och så slipper man ju nackspärren - alltid bra. Men visst händer det att man sätter in lurarna i öronen och pratar. Fast nu är det sällan jag sitter så länge i en telefon - bara när jag pratar med min bror egentligen.

Läser ju boken mitt liv som trött och jag har inte kommit så långt i den än men jag kan känna igen mig i väldigt mycket och just det där att man ska vara duktig men det inte är så man tänker utan man gör bara sånt som man själv blivit lärd eller sett och det straffar sig till sist man blir sjuk och så sitter man och är inte alls sitt gamla vanliga jag och nu ska man helt plötsligt lära om.

Och man säger att man kan lära gamla hundar sitta men det är baske mig inte lätt.

Må gott