Vad är det som händer?

Min kropp är totalt i otakt mot min vilja. Skulle vilja ta en yxa och hugga av benen vid knäna. Händerna och en bit upp mot armbågarna är också kassa.

Jag brukar sova bra när jag inte vaknar pga av oro för annat men inte av fibron. Men nu har jag gjort det. Inte bra alls.

Var på stickcafét igår och det var svårt att ta sig dit för jag hade ont och var trött men jag gjorde det i alla fall för det är alltid så trevligt. Och det var det igår också men jag hade inte kraft att varken sticka eller virka, Det blev inte mycket gjort på något av arbetena jag hade med mig.

Väl hemma så var det sängen direkt och jag somnade gott på en gång trots värken men vaknade som sagt och inga värktabletter att ta till heller.

Idag har jag också tömt mig mentalt. Var på arbetsförmedlingen på ett inbokat möte och det känns så hopplöst på något sätt. Jag har tagit kontakt med flera företag för att få en prövningplats men ännu har inget velat ta emot mig.

Det är så lätt att säga att då man är utförsäkrad så ska man tillbaka till arbetslivet igen. Ut och pröva mot hela marknaden. Eller få stöd och hjälp att komma tillbaka till tidigare arbetsplats.

MEN jag har ingen tidigare arbetsplats. Jag fick ju gå därifrån när krisen kom och man behövde minska på personal. Och min sjukdom kom ju lägligt. Hade ju inte suttit i denna sits som jag idag sitter i, ifall jag fått gå och varit frisk. Då är jag ju fullkomligt övertygad om att jag idag hade haft ett annat jobb med den kompetens jag har men det spelar ju ingen roll hur duktig, trevlig, kompetent man är ifall man är sjuk. Ifall man inte kan vara på jobbet varje dag mellan 8-17.

Jag vill inte utsätta varken mig eller en arbetsgivare för lögner genom att söka en heltid. Bli upplärd och sen sjukskriven direkt för att man inte klarar av att jobba heltid. Den chefen skulle inte bli glad då, det är ju en både kostsam och tidskrävande procedur att anställa. Att då få en sjukling på halsen faller nog inte den chefen  på läppen precis.

Men det är bara att söka vidare och hoppas att någongång, någonstans sitter det en människa som är godhjärtad och vill mig väl :)

Tittar på debatten för att se om man säger något som kan övertyga mig att just det partiet har något för mig och andra i samma situation. För vi är ju rätt många i samma situation.

Men just nu önskar jag också att min kropp kommer ur det skov som den verkar hamna i. Somnade i soffan i eftermiddags efter mötet. Var trött innan och trött efteråt. Är trött nu också och ska snart bädda ner mig. Och så hoppas jag att jag kan sova hela natten utan att bli väckt av mina värkande lemmar.