
Man varnar för snö och såg på facebook att det kommit lite inne i skogen hos en kompis till dottern. Men här är det inget än. Och jag vill ingen ha heller. Inte än.
Lagom till 1 advent kan det få komma men inte förr.
Igår var jag på kurs för smärta. Vi var 6 stycken med smärta och skulle varit några fler men sjukdom satte stopp för detta. Vi var i alla fall 4 med fibromyalgi och en hade haft diagnosen i 18 år och en annan också sen barndom. Beundrar dom att man orkar med. Sen var det som precis som jag haft diagnosen i ett år. Och va mycket gemensamt vi hade. Om hur vi upplever det hela.
Tröttheten var en av de värsta. Att aldrig vakna pigg och utvilad. Att sova gott en hel natt. Att somna utan problem. Och att man därigenom inte kan fungera i vardagen och ihop med sin familj och sina barn som man önskar. För visst kan man klara av att ha lite ont där och lite ont där och man kan leva med det men tröttheten. Den stressar och det blir ju en ond cirkel av det hela.
Tror det kommer bli intressanta 3 gånger till. Och en förklaring till fibromyalgi är att smärtbanorna har slutat fungera normalt. Man ska reagera på smärta. Och som man förklarade att det finns människor som föds utan att kunna känna smärta och det blir ofta ett kort liv för du känner inte ifall du slår dig, om du får ont i magen etc etc.
Men när man slår sig ska man känna smärta men sen ska det ju gå över. Det gör det inte nu då hos fibrosar. Systemet har kraschat av någon anledning.
Det som också känns bra är ju att man nu har tagit denna sjukdom på allvar på min vårdcentral. Att det finns något som heter fibro för det är ju inte så länge sen som många läkare skakade på huvudet och sa att det var i psyket.
Håller på med mina kartonger och jag flyttar fram och tillbaka dom mellan rummen i hopp om att dom ska försvinna av sig själv. Men det gör dom inte. Men sakta men säkert så försvinner innehållen i dom. Men visst kommer det bli många som inte kommer packas upp utan förpassas till en mörk plats i förrådet eller på soptippen och några ska till röda korset eller liknande.
Må gott
Skönt att prata med likasinnade! En mamma i tobbes lag har också fibro diagnos sen nästan 20 år.
SvaraRaderaHon tycker det är värst med tröttheten och svettningarna. Värken har hon i stort sätt vant sig vid, sa hon i somras.
Jobbar till o med deltid som städerska!!
Ska höra mer med henne om vad hon gör för att lindra, hur hon mådde i början osv. Får jag ge mail till dig om hon vill skriva och berätta?
Svägersk