Helgen är slut och likaså är jag. Har inte alls gjort mycket i helgen. Mest legat och sovit. Gått en promenad med jycken.
Har ingen lust till nåt. Och är både psykiskt och fysiskt slut.
I huvudet är det fortfarande som ett ormbo. Får ingen ordning på tankarna och kan inte koncentrera mig heller.
Ska träffa kuratorn om en stund och sen ska jag hämta nycklar till lägenheten.
Och står fortfarande med ett osålt hus.
Och när psyket är så kasst så blir kroppen också sämre sägs det och jag har haft så ont.
Och det går mot höst. Den årstid som jag tycker mest om. Finns inget bättre än härliga soliga dagar med klarare luft och få gå i skogen. Sen kura i soffan med tända ljus. Men än har det bara varit blåsigt och regnigt och det påverkar ju också kroppen. Den mår bättre i värme. Så raggsockarna åker på för att lidra fotlederna.
Så just nu njuter jag inte av detta. Njuter inte av nått. Jag tar sekund för sekund, minut för minut just nu.
Finns det något ljus i denna mörka tunnel?
Ja, det finns ett ljus efter mörkret. Jag lovar. Går också med raggisar på nu för att lindra ontet i fötterna, känns ju bättre av att hålla dem varma. Skickar styrkekramar här från andra sidan skogen och håller tummar och tår för att huset snart blir sålt. KRAM!
SvaraRadera