Ute regnar det. Och det har varit på gång hela dagen men det hölls sig tills dess att sonen klippt gräset.
Känner mig trött och eländig och skulle vilja hugga av benen vid knät och armarna vid armbågarna.
Hur ska man någonsin vänja sig med detta?? Att leva med något som man inte kan finna bot på. Än i alla fall - man får väl leva på det hoppet att snart, snart så hittar man lösningen på denna gåta och därmed också finner om inte ett botemedel i alla fall en lindring så man kan fortsätta leva det liv man vill.
Nu är det augusti och det går så fort - en rasande fart mot höst vilket jag i och för sig tycker om. Jag är höstmänniska!
Och jag köpte en tidning idag - Amelia Höst vet inte om det kommit någon sådan förr. Annars så har jag köpt sommarspecial osv.
Och där så stod det en artikel om att augusti/september är tid för nya löften ungefär som till nyår. Då ska man börja träna igen, man ska gå ner kilona man ätit upp sig under sommaren osv etc.
Förr så läste jag sånt och tänkte att jaja men. Nu ska det köpas nya skor eller annat inför träningssäsongen. Och även om man gått lite sporadiskt under sommaren så märks det tydligt varje höst att det är precis så. Man ska nu starta om på nytt.
Nu känner jag mig arg och sur när jag läser artiklar om hur man ska börja jogga, spinna, lyfta osv.
Det känns ju som ett slag i ansiktet - JAG DÅ!!!!
Jag kan ju inte göra något av detta längre!!! Vad ska jag nystarta med?
Efter två dagar med promenader lite längre än vanligt så är jag slut i mina fötter och ben.
Och vad jag har gjort för att få så ont i händerna har jag ingen aning om. Jag har ju bara varit och gjort små vardagliga saker.
Men hösten är snart här ändå. Och jag ska kura och mysa i soffan med tända ljus och försöka fatta hur det är ställt. Försöka lära mig leva med mig själv och situationen. Men som sagt. Det kommer inte bli lätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar