Nu tänjs det på gränser för vad man mäktar med både i kropp och själ.
Imorgon är det en stor dag.
Studenten!
Och dottern är vuxen.
Och man vill ju göra det bästa som finns för sitt barn. Så igår i den värme som var - bilens termometer visade 31!!!!!
Så bar det av till affären ihop med xets fru. Vi har ju båda barn som tar studenten samma dag i samma skola. Och dottern var också med. Så vi handlade men det som var huvudingrediensen i det som ska bjudas på var slut. Ber dom ringa till en annan butik för att där se om dom hade detta. NOPE!
In på annan affär - inget mer än ett par påsar.
Vi var på jakt efter färdiga kycklingspett - såna som är marinerade och ätklara. Det skulle finnas i stora kartonger men det fanns bara som sagt 2 påsar a 12 spett. Räcker inte långt.
Jag ringer till en ytterligare butik på annat ställe och där fanns det. 50 spett i varje kartong. Så det var bara att sätta sig i bilen och köra dit.
Så efter ca 4 timmar med detta så är man ganska slut. Det blev pizza till middag!
Och innan detta hade jag kört ungar till skolan, varit hos frissan, varit hos psykologen, puh!
Somnade som en stock igår.
Idag har vi städat. Och jag har varit i den lokal vi ska studentfesten i och dukat och fixat lite. Sen hem - laga middag och gjort 2 olika guckor. En hummus, en fetaröra och ska göra en med ruccola senare. Ska bara handla lite till. Behöver frukost imorgon.
Sen går vi i väntans tider. Väntar på ett härligt besök från norr. Min bror med familj. Ska bli underbart.
Så det ska fixas sängar också under kvällen. Dom få ta min säng.
Sen ska dottern hämtas hem då dom ska iväg och fixa flaket till imorgon. Sen ska man upp tidigt för att köra till champagnefrukosten.
Sen är det hela dagen lång. Mycket som ändå ska fixas in i det sista.
Och jag går på ren vilja.
Kroppen skriker av smärta och trötthet men vila får jag göra efter detta!
Oj! Förstår att kroppen protesterar. Ibland blir det tuffare än vanligt, men vad gör man inte för sina barn?
SvaraRaderaSkickar en varm styrkekram och hoppas du orkar hela vägen!