Dagen efter

En lycklig och glad dotter kom hem vid den tid jag trodde man AJ AJ AJ så ont i fötterna och blåsor på flera tår.

Och hon hade gärna stannat flera timmar till. Maten hade varit jättgod. Välkomst skumpa, vitt vin till förrät och rött till varmrätt, sen kaffe och kaka. Och en cider i baren men hon stannade där. 50:- för en cider. Nej hon hade kul utan att behöva dricka mer.

Det känns skönt för mamma - jag har förstått att hon inte känner att hon behöver dricka så mycket. Hon har kul ändå. Så hon behöver inte vakna bakis.

En av kompisarna stukade dock foten. Är man inte van vid höga klackar är det ju så lätt att få en stukning. Har också varit med om det.

Tänk att jag alltid gick omkring på sommaren i höga pumps förr!

Är så glad att det blev en sån otroligt kul kväll.

Själv gick jag och la mig vid 10 igår. Tänkte läsa men orkade inte.

Sömnen ville inte infinna sig förrän dottern kommit hem. Jag hade både mobil och vanlig telefon i sängen ifall att hon skulle ringa och något hänt.

Så jag låg mest och vred mig och slumrade halvt och halvt.

Sen så fick jag lida för att ha haft trevligt jag också. Först genom att vara med när tjejerna fixade till sig hemma hos en mamma som jag känner sen innan. En annans tjejs mamma var också där. Det blev mycket prat, lite fika och trevlig samvaro.

Sen så var det ju flera timmar på stan där vi stod och tittade på alla ungdommarna när dom skulle gå till balen och det blev lite väntan innan dom sen paraderade uppför trappan.

Också mycket socialt även för en annan då man träffade många föräldrar man tidigare haft kontakt med i lägre skolålder.

Så idag och inatt så har min högra sida sagt ifrån. Jag kunde knappt vända mig i sängen igår. Ryggen är totalt kass. Fötterna värker och som sagt hela högra sida är värst. Och ändå har jag liksom inte gjort något. Stått rakt upp och ner. Suttit och det ska räcka för att kroppen ska bli fibrokass!

Har en kompis som nu har gjort till sitt mission att få med mig ut på saker och ting vilket är jättetrevligt. Vi träffades ju förra fredagen och då pratade man om att göra om detta hemma hos dom denna fredag. Och hon ringer men jag fixar det helt enkelt inte idag och hon förstod mig! För hon har fått kontakt med en annan gammal kompis som också har fibromyalgi så hon har nog fått grepp om att det inte är så lätt för oss alltid. Att vi har värken och orkesbrist. Men hon ville nog att vi skulle träffas nästa fredag - :) och förstod att jag inte kan säga varken ja eller nej så här långt i förväg.

Jag uppskattar verkligen hennes försök att få mig att må lite bättre i allt elände.

Sen har jag idag fått brev från min brevkompis jag hittat efter x antal förlorade år. Har bara läst hälften för det var långt 25 sidor handskrivna - på engelska -på talspråk och slang. Så helt lätt är det inte.

Men jag känner igen hennes stil att skriva och det känns inte alls främmande utan så där som det gör med riktiga kompisar det var liksom igår vi hade kontakt sist. Och sen är det skrämmande så lika vi är. Både i sätt och erfarenheter. Hon målar så jag fick jättefina bilder varav en var orginal.

Det är en dröm och ett mål att få åka och hälsa på henne. Hon bor i Hull och jag såg en dokumentär härom kvällen om detta område och det är så vackert där vid kusten. Och hon peppar mig i sina brev var och varannan rad. Hon är övertygad om att jag är stark och fixar detta.

Jag är så tacksam över att jag lyckades hitta henne.

Och nu sitter jag här och äter min middag. Det är lite asiatisk inspirerat.

Igår kväll stekte jag köttfärs som jag hade i kylen då den skulle gå ut samma dag. Jag kryddade den med mycket curry och soya. Idag har jag tillsatt kokosmjölk och färsk ingefära. Och jag måste få skryta - det blev jättegott. Saknar dock vitlök för den hade tagit slut.

Till detta har jag äggnudlar och jordnötter.

Och ett glas vitt!

Tror tom att ungarna skulle godkänna det hela.

Och va glad jag är att balen var igår då solen lyste från klarblå himmel. Idag är det inte alls så. Det är nog många nervös som idag har sin bal över att regn ska förstöra det som är halva nöjet - att få visa upp sig för släkt och vänner innan man går in i festlokalen för nu är det bal dagarna långa.

Jag hörde i natt hur det bara vräkte ner och tänkte då att hoppas att det är uppehåll när dom skulle bli upphämtade och dom hade klarat sig.

Men idag har det sen regnat skurvis mest hela dagen. Och det är inte måttlig heller hur mycket som kan falla från himlen.

Och Sverige har fått sin första hårdrockskyrka - det hör jag precis nu på radions nyheter. Kristen hårdrock har spelats i 30 år! Så det har tagit lång tid. Hårdrock är ju djävulens musik.

Man slutar aldrig att förvånas. Både över hur lite man vet och hur inskränkt mycket är.

Och vet ni vad som är jobbigt - jo att äta sånt som skvätter och som fläckar mitt vita linne! Attan också men det är bara att ta fram Galltvål. Att något så äckligt kan fungera men det gör det.