December

December

fredag 20 mars 2009

chocka kroppen


Man kan göra det på många sätt.

Ett sätt är att vakna av att telefonen ringer väldigt tidigt på morgonen.

Först fattar man ju inte ens vad det är som låter. Väckerklockan??? Innan man inser att det är telefonen och man stapplar upp halvblind.

Den första tanken är ju att nu har det hänt något.

Så medans man tar dom där stegen mot det man då tycker är ett otroligt högt ringande så hinner man tänka ganska många tankar.

Svara med ett väldigt raspigt hallå. Och där i andra ändan är dottern. Kvittrar lite och frågar om jag kan komma hämta henne vid tåget. Hon vill sova hemma.

Klockan är 05:25.

Och hon och kompisar har tagit första morgontåget hem. Och istället för att hoppa av på vägen och sova hos en kompis så kände hon nej, det är rätt skönt att sova och vakna i sin egen säng.

Sagt och gjort - jag ringer mamma!

Och mamma får på sig byxor och får skrapa bilen och det är kallt och jag har inte vaknat än.

Och jag har ändå känslan av att något kanske ändå har hänt som hon inte ville säga i mobilen på tåget.

Men allt var bara bra. Man hade haft jättekul, stället stängde 2 sen så gick dom mot centralen som är stängd nattetid och det har inte varit varmt i natt men dom har kunnat roa sig ändå, träffat annat folk och inte brytt sig så mycket om att klockan gick och det var natt och lång väntan.

Det är trist att på en vardag som tex torsdag så går sista pendeltåget strax efter tolv. Inga nattbussar -det är endast fre-lör.

Det är så dåligt att inte kunna ha fler turer. Det måste ju finnas fler som vill åka hem senare även om det är på en vardag.

Vet att det är många ungdomar som går ut på torsdagar för det är då man ofta har öppet för 18 åringar på klubbar och diskon. Eller resonerar man som så att det är jobb och skola och då ska man inte vara ute efter 23?? Men jag kan inte tänka mig att det inte finns någon med högre ålder som vill kunna åka efter den tiden. Det finns ju skiftarbetare också.

Nej då är det bättre att låta ungdomar hänga runt på stan utan mål istället för att åka hem till bingen. Eller så tror dom att om man är utanför stadskärnan så är man inte intresserad av att åka till stan.

Jaja. Dottern ligger hemma nu och snusar gott i sin säng. Hon var pigg och glad och nykter vad jag kunde bedömma. Och det var värt allt när man fick en jättekram och en stor puss på kinden som tack.

Mamma finns där. När som helst!

2 kommentarer:

  1. Hej.
    Hittade hit via Tina:)
    jag har också fibro...
    Visst är det så, mamma finns där för barnen, alltid...
    Ha en trevlig helg!

    Mvh Kin@

    SvaraRadera
  2. Ja, vad gör inte en mamma för sina barn?! Jag hade gjort samma sak! Jag är hellre en mamma, man ringer till än en mamma man inte vill veta av. Eller hur?

    SvaraRadera