December

December

torsdag 27 november 2008

Håll i hatten


Jösses vad det blåser idag. Jag har inte varit ute på lunchen som jag brukar. Sonen sa igår kväll att han ville ha jycken hemma hos sig idag som lite sällskap.


Han är fortfarande krasslig!


Och självklart lämnar jag jycken hemma då. Ibland kan det också vara skönt att slippa ha med honom på jobbet också även om dom där promenaderna man tar på 30 minuter brukar vara sköna när man väl har gjort dom. För inte går jag ut om jag inte har honom med. Nej då brukar jag hålla mig inne.


Kollegan på jobbet är också sjuk så det har varit rätt mycket att göra på jobbet om dagarna.


Ikväll ska jag titta på dottern när hon spelar hemma match. Sonens lag ska också spela men han får ju sitta på bänken och titta på också. Och så ska det vara ett litet möte inför helgen då vi ska arrangera sm- steg 3 under lördag och söndag. Då är det också funktionärsjobb som gäller. Fast bara 2 timmar. Det är egentligen totalt 4 men exet får också göra sin beskärda del.


Så det kommer bli en del nötande på bänkarna för att titta och hejja på!


Jag är trött och det värker lite här och där men ändå känner jag mig pigg i huvudet. Svårt att förklara. Benen har lite spagettikänsla och jag är öm i ena vaden som vill krampa och jag har hittills lyckats häva det innan det blir så där förbaskat ont. Senast igår kväll tittandes på tv så bara kom det och jag fick sätta mig upp och motdra med foten innan det gjorde allt för ont.


När jag var gravid så hade jag det ofta på natten men sen så försvann det. Nu har jag haft det lite då och då på natten och nu även under vaken tid. Och det är ju inte kul. Alla som haft sån här kramp vet ju hur ont det gör. Hur man vaknar i chock nästan över den plösliga smärtan.
Vet en gång när jag väntade dottern och vaknade och innan jag hade fått väckt dåvarande mannen så att han skulle kunna hjälpa mig att böja tillbaka foten. Det gick många minuter. För jag kunde knappt prata pga smärtan och stor och otympligt gravid så tog det ett tag innan jag fick tag i en kudde som jag kunde väcka honom med. Då var jag inte glad!
Men nu är jag ju långt ifrån gravid! Vill bara påpeka det - att det inte är därför jag har vadkramper- Bara så ni vet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar