Semester

Nu börjar den - tiden då vi ska ladda batteriet inför vår långa mörka vinter. Vi ska bara må gott, vara ostressade och trivas.

När har du semester frågade en vännina.

Sista veckan i juli och första i augusti svarar jag.

Vad ska du göra då??

Ingenting - jag ska bara vara hemma och må gott och njuta av ledigheten och hoppas på bra väder. säger jag.

Men säger hon - ska du inte åka bort någonstans?? Ska du inte åka hem till norrland?

Nej, där var jag i julas.

Men..... kommer dom inte ner då? Undrar hon.

Nej, dom var här förra sommaren och dom vill ju vara i sin stuga och göra annat också som att bara vara.

Detta tycker då vänninan är lite konstigt. För hon skulle aldrig kunna tänka sig att bara vara hemma och njuta av en ledighet. Man bara måste åka någonstans. Och helst då utomlands. Eller så ska det vara någonstans mer "lyxig" svensk semester. Som en vecka i Båstad eller Smögen.

Fast i samma andetag kan hon säga att barnen inte vill åka iväg. Dom vill vara hemma med kompisar. Och är rätt nöjda med att dom tidigare i vår varit iväg och åkt skidor. Men som sagt ingen sommar eller semester ifall man inte åkt iväg så in med sura tonåringar i bilen och iväg till Europa!

Jag förstår inte varför vissa har sån panik över att bara vara hemma på sin semester??? Enligt henne blir det ingen semester om man inte får åka iväg någonstans. Det ska hinnas med en massa aktiviteter, man ska flänga runt så att när man sen är hemma igen behöver man semester för att vila upp sig efter semestern.

Varför ska det vara så svårt att bara vara på semestern? Göra det som faller en in för dagen. Inga måsten!

Jag har inga problem med det. Men kanske så måste man lära sig att ta ledigt.

Och mina barn surar inte heller över att inte få åka iväg.

Men visst skulle jag också kunna tänka mig en resa någonstans. Hyra mig en stuga vid havet eller ett litet rött torp vid en tjärn, ligga två veckor i solen eller om man bodde en vecka i en husvagn. Uppställd på ett ställe. osv. Men det har ju med ekonomin att göra också.

Tycker det låter så härligt och skönt när man får höra om folk som haft semester och legat på en beach utomlands.

Men dom kan också njuta av att bara vara på hemmaplan också.

Och att bara vara hemma är inget som stör mig - jag ligger inte och grubblar över att inte kunna åka iväg. Utan njuter av att bara få vara ledig. Vakna utan att ställa klockan.

Sen är jag ju uppvuxen med detta att inte åka iväg någonstans på semestern. Vi åkte väldigt sällan på semester men det hade ju sin förklaring till att vi hade djur, bodde på landet och det fanns mycket att göra på sommaren inför vintern.

Men jag tycker lite synd om alla som har den här semesterpaniken, stressen som finns. Över alla måsten man gör sig. Man ska hälsa på makens/makans släkt fast man inte vill. Man ska åka hit och dit för att barnen ska roas.

Jag har också haft den. Semesterstressen. Har själv också varit på Astrid Lindgrens värld, Kolmården mm när dom var mindre men det var sällan barnen som frågade efter aktiviteterna utan det var vi föräldrar som ville ge dom en massa upplevelser. Åkte hem till föräldrarna varje sommar ibland mer av plikt än av vilja, varit på husvagnssemester och sen varit rätt slutkörd när semestern varit slut.

Tänk så många gånger man suttit med åksjuka, gnälliga barn i bilen. Som hade varit nöjda med att varit hemma och ätit glass och badat. Och själv önskade man att man hade några veckor till för att bara vara hemma. Men man kom hem på fredagen för att ha helgen på sig att tvätta etc för att på måndagen börja jobba.

Nej, detta slipper jag nu.

Jag ska bara vara. Ligga på stranden ifall vädret tillåter. Gå på promenader, läsa böcker, umgås med den som vill och är hemma.

Jag ska vila upp mig inför vintern!

Men jag har ett "måste".

Ett härligt restaurangbesök för att fira dotterns 18 års dag. Det är det enda måstet jag har och det känns så skönt.

Och jag hoppas alla andra får en härlig semester vad ni än väljer att göra.