Renault Clio

Idag står en sådan på min parkeringsplats - en lånebil som verkstaden har lånat mig tills min är lagad.

Hela dagen har den varit på verkstaden för att åtgärda felen som jag fick anmärkning på vid besiktningen.

Och på fm ringer verkstadskillen som håller på och berättar att vi bör nog byta lite mer på bilen nu när dom ändå håller på - aj då är min tanke.

Och att man inte gjorde en anmärkning på detta på besiktningen tyckte han var otroligt konstigt för jag har sprickor på bromsledningarna och om detta skulle gå sönder så innebär ju det att jag inte har någon broms när all bromsvätska droppat ut. Hemska tanke.

Så visst - gör detta säger jag.

På em ringer administratören som jag bokade tiden av. Och jag har haft bilen där tidigare så jag fanns i registret. Och att jag har en Volvo 850 GLT av 92 års modell.

Nu ringer hon och ber så hemskt mycket om ursäkt men dom har missat att beställa rätt sorts bromsbelägg till mig. Och jag hinner tänka tanken att jag blir utan bil hela helgen. Åh nej!

Men så säger hon i nästa andetag att dom bjuder på en lånebil eftersom det är deras fel att jag inte kunnat få bilen färdig idag. YES!

Jag promenerar dit och hämtar en Renault Clio. En liten bil men med 4 dörrar. Som alltid när man kör en ny bil eller någon annans så är det lite ryckigt och hackigt. Man känner inte igen dragläget på kopplingen och inte hur bromsarna tar. Åker hem lämnar hunden som fått vara med på promenaden dit. Hämtar sonen. Som är förtvivlad - så liten bil. Han sätter sig med sina snart 190 cm i framsätet. Drar tillbaka sätet och bakom honom finns det nu ingen plats för ett par ben.

Hämtar dottern som är av ungefär samma åsikt men klagar inte så mycket över platsutrymmet för vi åker inte så långt.

Men kontentan av detta är att även om jag gärna skulle vilja ha en bil som inte är så dyr som mitt krutpaket i både bensin och bilskatt och försäkring och funderar på en småbil så är en sån här småbil inget för mig om jag ska kunna köra barnen i den. Och vi hade aldrig kommit iväg till norrland med packning för det finns ju ingen plats för detta.

Och jag kände att jag saknade den där förvaringshistorian mellan sätena som jag kan lägga armen på. Och att det var även trångt för mina ben som är van vid ett vidare utrymme.

Så en sak lär jag mig av detta att om och när jag ska köpa en ny bil så ska den testköras flera gånger innan jag bestämmer mig.

Nu har jag ibland surfat runt och tittat och sett en bil och tyckt den verkar ju bra men det är ju så mycket mer som krävs. Det ska vara en känsla också.

Så även om jag ofta önskar min bil dit pepparn växer så är den ändå min bil. Och jag sitter bekvämt och skönt i den. Barnen sitter också bra både fram och bak. Vi är långa alla tre. Och trots att det var trångt så fick vi plats med vinterpackning för 3, Sovutrustning a la täcke och kuddar och 1 hund och 1 katt i julas när vi styrde kosan mot norr.

Jag är nog en volvo person. Har sen ungdomens första kärlek som körde Amazon kännt mig trygg med den bilen även om jag under ett par år åkte saab också. Och det har varit bra bilar. Så jag undrar vilken bil jag ska kunna byta till då den dagen kommer.

Måste börja spela på lotto eller köpa en trisslott och hoppas på vinst.