Första dagen i mars

Jag brukar klara mig hyfsat bra på Alvedon forte och Naproxen men ibland måste det tunga artilleriet in och idag är en sån dag och inga hade jag hemma men jag skulle ändå förbi vårdcentralen och lämna dottern som skulle till tandläkaren så jag kunde hämta ut mitt paket.

Nu sitter jag och väntar på att dom ska kicka in och lindra den värk som idag sitter i alla leder. Kan vara vädret som påverkar - man pratade om att det är snö på väg och det är rejält bitigt ute i luften så det är inte alls otroligt att det skulle kunna komma mer av det vita.



Men jag har också "du-har-gjort-för-mycket" blämma på tungan så det är många faktorer som spelar in och så kanske en förkylning också.

Och så har vi trätt in i månaden mars. I år är det påsk i mars och jag fyller alltid år i mars och min bror fyller år och några fler gör det också.



Igår gjorde vi mexikanskt stekt ris till middag på våran köttfria måndag som är köttfri för min del varje dag och har nu varit i många veckor.

Men sen gjorde jag korv stroganoff till sonen och har 4 folieformar med detta till honom plus att jag har två formar med med kyckling som jag rensat från kycklingklubbor jag stekte i förrgår också. Så det var köket mest hela kvällen igår innan jag gick och la mig

Vi hade kokt ris över och jag satt och googlade lite på vad jag skulle kunna göra med det när jag hittade receptet med mexikanskt ris.

Fick ändrat lite då jag inte hade allt hemma men kunde byta ut till liknande.

Mexikanskt Stekt Ris

4 port.

·         3 msk olivolja

·         3 vitlöksklyftor, krossade

·         1 tsk chilipulver

·         1 1/2 tsk spiskummin

·         1/2 tsk paprikakrydda

·         1/2 tsk oregano

·         1 krm chiliflingor

·         1 gullök, hackad

·         1 grön paprika, hackad

·         1 kvist romanticatomater, hackade (alt. 2 vanliga tomater)

·         1 burk majskorn

·         4 dl kokat långkornigt ris (gärna risrester från gårdagen)

·         1 msk tomatpuré

·         1 burk svarta bönor

·         1 dl färsk koriander

·         salt & peppar, efter smak

1. Förbered grönsakerna. Fräs vitlök på låg värme i en stor stekpanna eller wok i någon minut. Tillsätt kryddor, rör om och låt sjuda i några minuter tills smakerna utvecklas.

2. Rör ner lök och paprika, höj värmen och stek i ca 5 minuter. Tillsätt hackad tomat och majs, rör om och stek i ytterligare 5 minuter.

3. Tillsätt ris, blanda väl och vänd till sist ner tomatpuré, svarta bönor och färsk koriander. Värm upp och smaka av med salt och peppar och eventuellt mer chili.

Gott och kryddigt men vi fick krydda lite till vid matbordet. Och det skulle fungera väldigt bra med kyckling till detta också.

Och det blir samma till dagens middag - måste ju äta upp det vi lagat för det blev rätt mycket. Och så ska jag krydda på det lite mer med salt och chili.

Igår hade jag nytt besök i min trädgård - en björktrast har kommit - jag känner mig väldigt nördig och har också smittat av mig på dottern som såg den först och stod och slog i fågelboken.

Dottern hade sitt årliga tandläkarbesök och som vanligt så var allt bra, varken hon eller sonen har någonsin haft hål så dom är födda med starka tänder och bra tandvård är ju också bidragande. Dock har hon små söta åttor!

Sant - små söta åttor hade tandläkaren sagt och visat tandsköterskan - det är visdomständerna som var små och söta - så hon kan ju alltid skryta med att hon är söt - på sina 8:or

Till skillnad från andra.

Och jag fick också åkt förbi biblioteket - lämnade 3 ljudböcker varav 1 reklamerades för jag kunde inte spela den - det är andra boken av samma författare och bok som jag inte kunnat lyssna på så nu ger jag upp ett tag.

Och så hämtade jag en bok - ingen ljud utan en pappersbok som inte kommit än som ljudbok - kanske på Storytel men det är där det.

Läste prologen på den medan dottern var och hämtade post hemma hos pappan som vi åkte förbi.

Fick rysningar bara där. En riktigt mardrömshändelse som man kan känna igen sig i. Så det blir nog en bladvändare detta bara jag får satt mig med den.

Jag lät dig gå och Clare Mackintosh

Allt som behövs för att få hela livet att rasa samman är en mörk, regnig kväll. En gata där allting flyter samman i en blandning av vatten och reflekterande ljus. Och så en bil som dyker upp från ingenstans. Jacob Jordan är fem år när hans liv släcks efter att han har blivit påkörd. Bilföraren försvinner från platsen och det är till synes omöjligt för polisen att hitta vem det egentligen var som körde på Jacob.

Jenna flyr i blindo från sitt gamla liv och förlusten av ett barn. Av en slump hamnar hon i en liten by vid kusten i Wales. Hon gör vad hon kan för att hantera sina förluster. Sakta men säkert hittar hon en livsrytm och hennes konstnärliga ådra gör att hon finner en sysselsättning. Veterinären Patrick väcker varma känslor, men Jenna är inte säker på att hon kan släppa in någon i sitt liv ännu. Just som hon är beredd att ta steget kommer det förflutna ikapp henne, och frågan är om Patrick kan acceptera att hon inte berättat om sitt tidigare liv och därmed gett honom tillträde till sitt innersta.

Jag lät dig gå är brittiska Clare Mackintosh debutroman, och den bäst säljande sådan i Storbritannien under förra året. Boken är en psykologisk thriller som för tankarna till Belinda Bauers och Gillan Flynns författarskap. Men Clare Mackintosh behöver egentligen inte den typen av liknelser, hennes bok klarar utmärkt att så på egna ben.

Vi får följa de utredande kriminalpoliserna Ray och Kate vid polisen i Bristol i deras jakt på den person som smet från olyckan å ena sidan. Ray har problem med sitt privatliv, samtidigt som han är attraherad av den yngre kollegan Kate. Det får honom att inte alltid se klart i de utredningar han har på sitt bord. Men som tur är har Kate huvudet på skaft.

Samtidigt följer vi också Jenna som försöker gå vidare efter att ha förlorat allt. I mitt tycke är det bokens allra starkaste del, även om insikten i polisens utredning utgör en bra avvägning som förhöjer berättelsen. Clare Mackintosh lyckas levandegöra Jenna och alla hennes demoner på ett väldigt bra sätt och jag kan knappt lägga ifrån mig boken så fängslande är den. Miljön i den karga lilla byn vid den walesiska kusten är ypperligt beskriven (och om man trots allt får jämföra ligger Sharon Boltons fristående böcker och Ann Cleeves Shetlandsserie nära till hands).

Clare Mackintosh lyckas faktiskt med allt i den här boken. Jag fullkomligt slukar den och känner att jag genast vill läsa mer. Författaren bjuder på en twist med stort T och det är inte utan att det känns som att jag har hittat en ny favoritförfattare även om jag bara har läst denna bok av Mackintosh. Hon har endast hunnit skrivit den här boken ännu, men jag hoppas att det kommer flera.

Trots att året är ungt kan jag nog ändå drista mig till att redan nu utse Jag lät dig gåtill en av vårens bäst böcker inom spänningsgenren. Kort sagt: Läs den!

Så jag borde sätta mig i min nya fotölj med en kopp te och njuta av en bra, spännande och otäck bok istället för att hålla på i köket eller något annat.

Må Gott