Dag 9 – Mina syskon.

Jag påbörjade detta inlägg igår men så blev jag inte färdig med det så jag får ta det idag.

Det är om mitt syskon.

Jag har ett syskon, en bror som är yngre än mig. Han föddes också en marsdag men i början av denna månad och jag fyllde 6 några veckor senare.

Jag var nog väldigt glad att få en syskon eftersom det inte fanns så många andra barn i min lilla by. Och det finns ett kort där jag sitter tandlös men honom i famnen och jag ler stort.

Det var också det året jag sen blev skickad till mormor och fick vara där en längre tid och jag vet inte hur länge men det var i flera månader - jag fick börja söndagsskola tom så jag har inga minnen från det att min bror var bäbis.

Med åren så växte han upp till en riktig retsticka som alltid skulle ha sista ordet och också fick det. Det gick liksom inte värja sig mot detta faktum och det är svårt ska gudarna veta än idag. Inte så att han är en retsticka längre men vinna en diskussion mot honom är i stört sett omöjligt.

Med tanke på vår åldersskillnad så har vi varit så otroligt osams. När jag kom hem från att ha varit borta en vecka i skolan så var vi sams första halvan av kvällen och sen var det kört.

Men vi hade många bra stunder också. Och ju äldre han blev ju mer gemesamt fick vi.

Idag är han högt älskad och jag respekterar honom och han är guld värd även om han fortfarande har det där att han alltid ska vinna en diskussion. Och det vill jag också göra någon gång mot honom. Och det är så svårt att göra det. Han har alltid något slutargument i rockärmen.

Vi har många olika åsikter och vi är väldigt olika som personer också. Han är lugnet själv, står stadig, kanske inte så känslosam alltid och är född i fiskarnas tecken. Och jag är som sagt en vädur. Eldets tecken. En total motsats.

Kanske kan vi beskrivas som ying och yang.

Och vi har inte samma upplevelse av vår uppväxt

Men efter mina egna barn är han den person som jag älskar mest.

Och han är också den person han är i dag tack vare sin familj som jag också älskar högt.

Det är bara en sorg att vi bor så långt ifrån varandra och inte kan ses så ofta. Kanske är det tur att man är fattig för annars hade jag kanske våldgästat dom så mycket att dom låst dörren och släckt alla lampor när dom såg att jag var på väg.