Människa på kontor

Precis som hund i bil så finns det ju regler om hur varmt man får ha på sin arbetsplats.

Vi ligger farligt nära om inte över den gränsen.

Det finns aircondition på kontoret - MEN DEN FUNKAR INTE!!!

Så efter lunch så har hjärnan börjat koka och tankeverksamheten ligger på minimum.

Mängder med vattan dricks, jycken lägger sig tätt mot golvet och dricker vatten också. Vi har en fläkt som blåser omkring luften men det är ju inget bra alternativ.

Fönstren kan vi inte öppna. Mitt ligger precis efter stora motorvägen och ljudet är förskräckligt. De andra fönstren ligger just nu i värsta solskenet och det blir varmare ifall vi öppnar dom.

Vi surar på chefen som inte tar tag i detta ordentligt. Det går inte ha det så här. Vi blir sura, trötta, arga och huvudvärk och torr hals har vi också.

Det här kan man läsa på arbetsmiljöverkets sida.

Hur varmt får det vara inomhus?

Regler om rumsklimat finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42, 31-33 §§. Där ställs krav på "lämpligt termiskt klimat", men något högsta gradtal är inte angivet, eftersom klimatpåverkan är sammansatt av flera faktorer än lufttemperaturen. Arbetsgivaren är skyldig att se till att klimatet i lokalerna följer reglerna. Kraven gäller både säkerhet och värmekomfort.

Människan upplever obehag även vid små avvikelser från idealiskt klimat. Värme sänker prestation och arbetstakt, och försämrar koncentration, uppmärksamhet och omdöme, vilket kan medföra risker även för andra. Stark värme är påfrestande för kroppen, och mycket stark värme kan vara farlig.

Sommartid kan det bli värmeböljor. Den varma uteluften kan inte användas för kylning genom ventilationen, och husen värms onormalt av solen. Våra byggnader är sällan konstruerade för sommarens starkaste solvärme.

Värmens inverkan är sammansatt av flera faktorer, bla lufttemperatur, värmestrålning, fuktighet och arbete. För bedömning av klimatet behöver alla faktorerna mätas, men lufttemperaturen kan ge ledning. För kontor och liknande kan följande tumregler användas.
Komfort vid fysiskt lätt arbete betyder normalt ca +22 ºC lufttemperatur i normal klädsel eller ca +24 ºC i lättare sommarklädsel.

Upp till ca +30 ºC är påfrestningen på kroppen ingen eller måttlig. Vid sådan temperatur under en kortvarig värmebölja (ca 1 vecka) krävs normalt inga permanenta åtgärder. Obehaget av värmen kan lindras genom tillfälliga åtgärder som tex stängning av onödiga värmekällor (datorer, belysning), eller anskaffande av bordsfläktar eller inhyrda kylaggregat. När det är varmt är det viktigt att förebygga vätskebrist genom att dricka mycket vatten.

Varaktigt över ca +26 ºC bör klimatet undersökas närmare och behov av åtgärder bedömas. Permanenta åtgärder kan vara t.ex. solavskärmning och installation av kyla. Normalt är att åtgärder behöver vidtas om temperaturen varaktigt når över ca +30 ºC. Undersökning och bedömning av klimatet och behov av åtgärder behöver utföras av sakkunnig, tex av arbetsmiljöingenjör från företagets företagshälsovård.

Observera att vid andra förutsättningar, tex tungt arbete eller arbete i kontrollrum, kan åtgärder behövas redan vid mycket lägre lufttemperatur.Vissa lokaler blir varma av annat än solvärme, t.ex. vid ugnar, och värmen kan bli skadligt hög. Föreskrifter om arbete i stark värme finns i AFS 1997:2. De gäller t.ex. rörligt kroppsarbete i industrilokaler med stark värme eller hög luftfuktighet, samt för hårt kroppsarbete utomhus under mycket varma dagar.