Sommarpratare

Något som hör till den svenska sommaren är ju sommarpratarna och jag har lyssnat på de flesta på kvällen/natten innan jag somnat och när jag vaknat och haft svårt att somna om. Men jag har inte lyssnat på rockkillen på engelska och inte heller på Stordalens norska.

Och jag har inte heller lyssnat klart på alla -jo på Annika Lantz men jag somnar och missar alltid slutet.

Om jag skulle göra ett sommarpratarprogram - vad skulle det då handla om?

Att skriva blogg som jag gör - man kan ju göra den på så många olika vis - är ju lite av samma - där jag delar med mig av livet i stort och smått.

Visst har jag massor av saker som jag inte delat med mig och inte alltid för att jag inte vill utan mer för att jag inte tänkt på det ena eller andra.

Sen finns det hemligheter också - eller sånt jag väljer att inte skriva om av en eller annan anledning.

Jag har sånt jag bär med mig som jag inte har delat med någon - jo 1 person men det är allt. Inte ens min psykolog eller min kurator har jag berättat det för.

Varför - ja det finns många olika orsaker och så får det vara men det är något som jag har i mina tankar relativt ofta. Minst varje månad och ibland mer ofta och ibland mindre.

Kanske har det påverkat mig som person eller så har det det inte, svårt att bedöma.

Jag är den är, på gott och på ont som de allra flesta. Jag har mina plus och jag har mina minus men jag hoppas jag har fler plus i alla fall. Vore jobbigt annars :)

Om jag skulle vara sommarpratare så kanske jag skulle berätta om mina första år, det jag kommer ihåg. Och det är att jag har det som idylliskt.

Jag har små minnen - som ett där jag står och ska få på mig kalasbyxor i köket, Det var två dörrar in till köket från andra rum - man kunde gå runt och det var kul att springa där minns jag. Men den här gången var det stängt för att köket var det rum som hade värmekällan och innan den var rikigt igång - brasan tänd så var det kyligt i andra rum.

Och om jag inte minns helt fel så var dom - röda :) men det kan ju vara så att jag vill att dom ska vara röda. Men jag stod på en stol och skulle få dom på mig. Sen är minnet väck.

Minns också hur jag sitter i baksätet på bilen vi hade efter att jag blivit hämtad hos tant D som var barnvakt - och i baksätet fanns det som mina föräldrar hämtat - en valp. En schäfervalp och det är också ett flyktigt minne som gäller just detta - före och efter vet jag inte så mycket om.

Min farfar bodde på vår övervåning. Där hade han 2 rum med kök och alkov. Och jag sprang uppför trappen efter att ha varit borta hos mormor som bodde långt därifrån och han satt vid sitt skrivbord. Det var mörkt ute. Också ett ögonblicksminne.

Ja det finns gott om såna små guldkorn som jag vårdar ömt. Tyvärr så har jag inte så många där mina föräldrar är med. Jo jag har några - självklart konstigt vore väl annars för helt uruselt var det inte utan det blev värre och värre med åren.

Minns hur min pappa gjorde våtomslag på mina onda växtvärkande ben när jag vaknat av smärta. Minns hur han läste för mig. Minns hur min mamma packade ner mig i en hundpulka och det var varmt och mysigt och hunden sprang fort - tyckte jag då men det var nog inte så farligt.

Sitter och funderar och funderar - minnen som är positiva - letar efter dom - lite desperat för jag vill att dom ska vara där.

Vill inte att mitt liv ska vara helt svart men av någon anledning är dom negativa lättare att komma ihåg än dom positiva. I alla fall numera.

Dom svarta minnena har en förmåga att gräva sig fram och ta allt för stor plats. Tyvärr.

Men jag låter dom inte vinna över mig - det där svarta. Det där som gjort mig till den jag är idag. För jag är så övertygad om att det är det som gjort mig sjuk. Det har varit en stress i min kropp som jag varit helt omedveten om ända tills jag själv fick barn. Det började då komma upp till ytan mer och mer och jag var fortfarande omedveten om detta själv tills jag kraschade, där då för 12 år sen, då jag blev deprimerad rejält för första gången.

Det tog många många år med många många droppar i den där berömda bägaren och till sist blev den överfull, tömde ut lite ur bägaren och tänkte att nu kan livets droppar få droppa sakta sakta men det kom en fors och  - ja här är jag nu.

Med en kropp som inte längre är den jag vill ha, med ett funktionshinder jag kunde vara utan.

Jag har ju tömt ur bägaren helt men det hjälper ju inte. Den fortsätter att fyllas på och kommer så göra tills den dag det inte längre kommer något ur livets kran.

Vi har alla denna bägare, vissa har nog en liten kran som man kan vrida om och på så sätt släppa ut droppar ofta och gör det sunt nog. Andra tror att bägaren är enorm och aldrig kan fyllas upp. Andra får för lite av dropparna.

Det är det som gör att vi alla är olika.

Ute regnar det - ett stilla sommarregn men rejält. Det ska regna hela helgen sägs det. På något sätt kan jag tycka om det. Man slipper lite av de måsten som jag känner finns när vädret är på topp. Då får jag svårt att koppla av inomhus, att ligga i sängen och vila för att jag behöver det. Visst kan jag sitta ute och ta det lugnt men det har varit för mycket att göra ute och det är det fortfarande - för jag vill så mycket med min trädgård och jag har i huvudet flera planer och har svårt att låta bli.

Men om det regnar - ja då kan jag ligga och läsa någon av de där böckerna jag har lånat som läs-bok - kanske!

Eller så kanske jag kan få vikt undan kläderna som väntar på detta - att få hamna i garderoben. Dammsugaren behöver jobba - ja det finns en del inomhusfix att ta tag i.

Igår tog jag tag i badrummet och fick då även städat i badrumsskåpet - det blir ju söligt och kladdigt där tandborstmuggen står - den har hål i botten. Och så fick jag slängt nästan tomma burkar och tuber. Skönt att fått rensa i den röran och dottern lagade middag.

Vår favorit bland snabbmat. Pasta, sparris, pesto, soltorkade tomater och så ett glas rött till. Och en promenad fick vi jag och vovven innan regnet kom och jag låg sen till sängs redan vid 9 och tänkte - gud så skönt jag får minst 12 timmar sömn i natt. Vaknade dock till efter några timmar och hade svårt att somna om så det fick bli ett glas mjölk och en smörgås. Det var då djuren som väckte mig. Klockan var inte ens 12 och dottern var vaken men på toa så henne hade jag konversation med via fb - att hon skulle släppa ut de två bråkiga. För att jag skulle somna om lättare men det gjorde jag som sagt inte.

Men jag kände mig ändå rätt ok när jag vaknade kl 10 i dag - dock inte av mig själv utan återigen av de två bråkiga. Men efter att ha släppt ut katten och fyllt på matskålar la jag mig i sängen igen och låg en timme till. Men då surfade jag runt bland tidningar och fb och instagram. Skönt att få den timmen att vakna till mer på.

Gick direkt upp och ut i köket, ner i frysen och tog fram en påse med kycklingfiléer - minutfileér och ner med dom i en form, på med kryddor och olja och skjuss in i ugnen och på med värme. Där fick dom stå och gotta till sig medan jag duschade och klädde mig.

Kokade ris och tog bort kycklingen från formen och den vätska som fanns gjorde jag sås på. Maizena redning direkt i formen och lite mer vatten och in i ugnen igen. Tror faktiskt att om jag var tvungen så skulle jag välja ugn framför spisplattor. Det går ju också att göra ris i ugnen även om jag aldrig provat och skulle nog kunna koka upp vatten där också även om det går saktare än på spisen men jag gillar det där med att det sköter sig självt på ett annat sätt än om man lagar på en spisplatta.

Gör inte full tid på jobbet idag - ska hämta dottern hos frissan. Hade tänkt att själv åka förbi optikern men jag har lagt mina kvitton på något bra ställe och hittade dom inte. Men ska iväg och hämta ut mer medicin och så ska jag hämta skorna jag lämnade in. Dom var ju lite slitna men dom godtog ändå en reklamation så jag får tillbaka 200:- - dom kostade 450:- förra året och jag tror jag ska köpa ett par till för dom finns i butiken och jag gillar färgen för den passar till en del kläder jag har. Även om dom nya också funkar så är dom mer sportiga i utseende - om det nu finns kvar i min storlek!

Ska också in på ica. Det vanliga - mjölken är slut, brödet är slut. Matolja är slut. Alltid behöver man fylla på med något.

Egentligen skulle jag haft bilder och kanske tom ljud idag - musik som sommarpratarna har men det hinner jag inte med

Får "bara" bli några sommarbilder i början och slutet istället.

Må Gott