Rensat i röran

Sitter på vårdcentralen, en go sköterska som hoppar in när det behövs - för hon är nog pensionerad, pratar jag lite med och så skrattar vi lite också. Och hon går och kollar att ingen kommer glömma av mig.

Jag sitter där och är lite tidig så jag är inte orolig över att man glömt mig men det är ju bra att känna sig omtanken.

Och när det sen blir tyst så känner jag att jag orkar knappt andas - nästan för jag är helt slut. Det liksom bara kom som en våg - känslan.

Av hur jobbigt allt just då kändes. Det är onsdag och jag har tid för injektionen. Det var en vecka sen sist och den har väl gått ur kroppen kanske eftersom jag kan känna rätt tydligt så trött jag är.

Sitter och blundar för jag orkar inte hålla ögonen öppna. Det är tomt i väntrummet och rätt tyst överhuvudtaget i lokalerna.

Som jag avskyr detta!



Nu sitter jag på jobbet och har svidiga ögon, första stora muggen kaffe är snart urdrucken. Just nu är jag ensam och det känns riktigt skönt, kollegan skulle komma efter lunch. Hoppas nästan han är riktigt sen idag. Men vi kommer inte jobba ihop så många timmar för jag sluter sen vid 3.

Det är också yogadag men jag kommer inte gå. Känner att det inte är läge, axeln är för bråkig, jag är för trött och dottern jobbar så jag avstår. Det är bara någon gång kvar innan uppehållet över jul.

Jag och dottern blev vackra i håret igår och hon går mot lite blondare toner och jag klippte av det som var slitet så jag tror inte det märks så mycket för andras ögon men känner själv att det känns bra och lättsammare på någotvis.

Efter frissan åkte vi och handla lite grönsaker och funderade på middagen. Köttfärs var upptagen från frysen. Och så ville dottern på apoteket och köpa hudkräm - en sån lite fetare - xxx derm någonting. Hon får fläckar som är lite fjällande - vilket hon fått genom åren i omgångar och ingen vet vad det är för något. Hon säger att jag har såna på ryggen men det ser jag ju inte själv och det varken kliar eller känns.

Sen gick vi en sväng i centrum och dottern hade med sig ett presentkort hon fick i somras och köpte sig en snygg blus i butiken.



När vi kom hem gjorde jag biffar och jag hällde ner en påse kantarellsås i smeten och så fick som puttra i lite grädde medan jag stekte kokt kall potatis till - blev himla gott och hade ju önskat kantareller i såsen också - det hade verkligen satt piff på detta.

Sen så hade vi ett jobb som vi satte igång med - rensade i röran i köksskåpen. Har ett skåp där jag har vispar och andra maskiner och lite annat smått och gått och xxx antal glasburkar som jag sparat av någon outgrundlig anledning - typ det kan vara bra att ha men nu är dom väck. Och jag kunde lägga använda utrymmet till annat. Så det kunde bli lite omflyttning i skåpen till det bättre.

Så nöjda vi blev jag och dottern och sen kunde vi fika framför tv och handbollsvm - ett kort tag för jag ville sen titta på dokumentären om transpersoner - barn på 4:an.

Tog upp stickningen medan jag satt - det blev ett varv bara för jag kände att jag fixade det inte samtidigt som jag skulle titta på ett program.

Och jag som har så mycket att sticka, virka och fixa med.

Men kanske kan bli till en bok någon dag istället.

Och ny bok i öronen - den jag började läsa men fick lämna tillbaka.

Anna Karolina - står dig ingen åter.



Sen har jag de sista veckorna hört en låt på radion som jag tycker är oerhört bra och jag har i telefonen en app - shazam som man kan sätta på om man hör en låt och inte vet vad det är och det gjorde sonen åt mig när vi var ute och åkte i söndags.



Och lite förvånad blev jag när jag läste om vad det är för ett gäng som framför denna ballad. Ett svenskt metalband och det kan man inte tro när man lyssnar på denna.

Må Gott