Bara att erkänna

Jag är förkyld!

Kan räkna bort pollen (även om det finns där också) men jag är förkyld och det börjar bli rejält nu också. Ogillar detta!

La mig redan vid 7 igår somnade och vaknade igen strax efter 10 och då fick jag ta mer medicin, koka te och sen somnade jag om igen ända fram till att sonen skulle upp.

Då blev det mer te!

Så rosslig i halsen och jag ska inte beskriva för utförligt men det som snyts ut är inte klart som det är vid pollen. Näe en helt annan färg.

Och vovven luktar väldigt på mig i ansiktet. Han brukar göra det och extra mycket när man inte mår bra. Har tex haft ett finger som jag fick en inflamation i vid nagelbandet och det varade och han sniffade väldigt på detta. Även dottern har fått hans nos upp i ansiktet och en massa sniffande.

Och jag hostar. Inte så mycket än men lite så jag hoppas det inte blir mer. Och jag känner mig som om jag vore inlindad i vadd.

Tror ni jag är hemma och ligger nerbäddad? Nej jag är på jobbet. Sov länge efter att ha somnat om i morse. Ända till halv 11 och då blev det dusch, mer te och sen iväg. Hämtade hem sonen på jobbet och fick gå in och köpa mjölk och bröd.



Men jag tänker inte vara här så länge till. Ska kolla igenom mail, post och lite annat sen blir det hem och vila. Och hoppas på sen att dagens middag med ingefära, vitlök och chili kan få det hela att bedarra.

Har ju inte tid med detta! Och känner mig lite orolig inför söndagen att jag inte ska fixa men jag är ju lite mer enveten än för mitt eget bästa många gånger så jag står nog på mötesplatsen klockan 11 och har en trevlig stund på ca 7 kilometer och sen däckar jag.



Det är fredag och det är disigt ute. Inte en skymt av varken sol eller himmel. Igår när jag tittade på väderleksprognosen så visade det regn på söndag. Idag har man lagt till en sol också - helgarderat med andra ord så på söndag kanske det är bara sol :D Hoppas hoppas. Men jag hoppas på att det under natten regnar så luften är klar och frisk där när vi ska vandra.

Sen har jag nu igen en ny bok i öronen och denna gång inte en deckare och en bok från andra sidan jordklotet. Australien. Kommer inte ihåg om jag läst något därifrån tidigare. Men så har jag ju plöjt en väldans massa böcker genom åren och minnet är kort.

Men den har fått bra recensioner så jag ger den en chans. Liane Moriarty heter författaren och öppnas i händelse av min död

”Tänk dig att din man hade skrivit ett brev till dig, ett brev som bara får öppnas efter hans död. Föreställ dig också att brevet innehåller hans djupaste, mörkaste hemlighet. En hemlighet som kan förstöra inte bara det liv och den familj ni har byggt tillsammans, utan också andras. Tänk dig att du hittar det här brevet när din man fortfarande lever…

Cecilia Fitzpatrick är en framgångsrik affärskvinna, en mycket älskad fru och mamma och omtyckt av många. Hennes liv är välordnat och det är också hennes hem. Hennes äktenskap med John-Paul är lyckligt, de har tre döttrar och bor i Sydney i Australien. En dag när hon är uppe på vinden ramlar en kartong ner från en hylla där hennes man sparar gamla kvitton. Ur kartongen faller ett förslutet kuvert. Brevet är till Cecilia från John-Paul, men får öppnas endast då han är död. John-Paul är på tjänsteresa men när han ringer berättar Cecilia om brevet, han avfärdar det och ber henne slänga det utan att läsa. Men Cecilia blir inte lugnad utan ännu mer förbryllad. Varför fanns brevet på vinden, i en obetydlig kartong? Ska hon trots allt öppna brevet och läsa, eller? Plötsligt har hennes liv tagit en helt ny vändning på grund av ett brev från hennes man, ett brev som innehåller något hon aldrig skulle kunna föreställa sig…

Internationella succéförfattaren Liane Moriarty har skrivit en gripande, tankeväckande roman. Hon berättar om ett äktenskapsdrama men också om flera personers livsdramer. Den brännande frågan är: Hur väl känner vi egentligen den vi lever med?”

Nu ska jag ge mig ut till brevlådan och kolla dagens post. Sen svara på några mail och plocka lite innan jag går hem och kurerar mig.

Må Gott