Hade gärnat varit ute och gått en runda innan jobbet men det fungerade inte. Mina vader är helt stumma och värker som attan. Nu har det släppt lite sen jag pillat i mig några värktabletter och fått vaden insmord med voltarensalva.
Sviter från lördagen då jag gick 9 kilometer under 2,5 timme ihop med hundgruppen jag är med i. Det var jätteskönt väder, tö så det var ingen is men det var ju snö mest hela vägen. Så jag ångrar inte alls att jag gick men jag kände att jag fick ont och trodde att jag skulle ha rejäla besvär vid ett av knäna men det känner jag inte av utan det är vaderna och sen upp mot ryggen och upp över axlarna.
Det var ett par nya vovvar med och alla andra kan ha sina lösa men min går i godan ro i koppel och bryr sig inte så mycket om dom där busarna som springer runt. Och det är ju skönt för min egen del.
Och det var en trött hund som jag sen hade hemma på eftermiddagen.
Och jag var helt slut sen på kvällen så det blev en tidig kväll och någon melodifestival tittade jag inte på. Hade tv på i bakgrunden och hörde lite av det som sjöngs men jag tycker inte det var något att hänga i julgranen precis. Skräp det mesta men på något sätt tyckte jag av det lilla jag hörde att den där operakillen och tjejen var ok men jag for ju ut och in i sömnen och lyssnade inte på hela.
Jag var på lördagsmorgonen väldigt trött när klockan ringde halv 8. På fredagskvällen efter middagen la jag mig för att vila innan jag sen vid 9 fick hämtat hem dottern och så låg jag och tittade på Shetland.
Och det var otroligt motigt att kliva upp och hade det varit till något annat så hade jag nog tackat nej till det hela men jag mår ju också bra av promenaderna och gå med likasinnade är extra trevligt även om jag betalar bra för det nu efteråt.
Men jag hade också på fredagen förberett lördagens mat. Gjort iordning en kryddröra som fick stå över natten, lagt lergryta i blöt och tagit upp kyckling ur frysen. Det blev pulled chicken till middag. Grytan åkte in vid 9 på 150 grader och kycklingen var inte helt upptinad och sen fick den stå där till 2 då jag stängde av värmen och så fick den sen stå på eftervärmen.
Nu har vi ätit pulled allt. Chicken, beef och pork och det är pork som är godast. Mest saftig och smakrik. Kycklingen blev smaklös för det mesta av smaken blir kvar i skinnet så nästa gång kommer jag att göra detta men på filéer och ha bbq-såsen över dom vid tillagning och då blir det mer smak på kycklingen och sen i tortilla med tillbehör.
Sen gjorde jag en kladdkaka - semmelkladdkaka! Och den blev god med mycket kardemummasmak och med mandelmassa i smeten och grädde till. Men jag njöt mer av den till kaffe dagen efter för jag var egentligen både för mätt och trött där på lördagskvällen för att avnjuta det hela.
Vi åt middag tidigt för att vara oss men det var för att vi inte visste om dottern skulle iväg eller inte men hon blev hemma och det tyckte hon var skönt för hon är inte helt 100 efter förkylningen och snyter sig massor vilket sen också resulterar i näsblod.
Igår var det också gott väder så vi gav oss ut jag och jycken och jag hade tänkt gå över ängarna men den stigen som går dit var en glasgata så det blev att gå på asfalten runt om hemma. Och vovven var inte pigg på att gå så när vi kom till en bro - korsar man den kommer man hemåt och jag ville gå vidare så vägrade vovven. Försökte locka och trixa men inte. Han satte sig och varje gång jag försökte få honom så höll han på krypa ur sitt halsband. Så jag tittar nu på selar som är rymningssäkra för den jag har kan han också trixa sig ur genom att backa sig ur så att jag mer eller mindre kan tvinga honom vidare när jag vill gå längre.
Men vi kom hem och gick ut i trädgården och dottern hade gjort kaffe så jag tog mig en kopp, tog fram pallen och sittunderlag och satte mig i solskenet och mådde gott en bra stund. Solen värmde gott och D-vitaminerna flödade. Och det gör ju också må-gott känslan. Hur skönt och härligt som helst.
Sen körde jag dottern till jobbet och när jag sen kom hem igen så blev det direkt sängen och så somnade jag ett par timmar. Vi åt rester från i fredags - då gjorde jag en pastagratäng - lite lasagnestuk. Vi åt en köttfärssoppa i torsdags och den fick lite mer köttfärs och så smälte jag ner ädelost i den och gjorde en bechamel med pizzaost och så mozzarella strödde jag mellan lagren. Och så hade jag papparelle istället för plattor. Det blev himla gott och om en liten stund ska jag äta lite här på jobbet och då blir det också detta.
Och någon yoga blev det inte heller. Kände att jag inte alls var i form för detta. När jag hade ätit blev jag bara hur jättetrött som helst så jag avstod och gick och la mig istället. Välbehövligt och surt samtidigt att man ska lida av sviterna men själen mår ändå gott.
Ständigt denna vågskål.
Vaknade dock tidigt i morse av guess who - kattastrofen såklart och jag fick stapplat upp ur sängen och ut i köket. Jag kunde knappt gå. 3 gånger på några timmar höll katten på och sista gången började det ljusa så sakta och då åkte katten ut. Själv kokade jag mig en kopp te och tog en smörgås och la värmefilten på madrassen och la mig sen på den och lät värmen lindra värken och så lyssnade jag på boken och somnade om.
Och jag lyssnar nu på en helt ny bekantskap i författarvärlden. En isländska som jag hittade via Storytel för henne har jag missat tidigare och det verkar inte alls dumt och Angela Kovacs läser och gör det med den äran. Yrsa Sigurdardottir heter författaren och boken Eldnatt.
Idag tog jag upp kycklingfiléer till middag och så får det bli potatis till - men vad - ja det får barnen bestämma så kan jag bara sätta mig vid det dukade bordet när jag kommer hem. Och jag längtar verkligen hem och i säng.
Känner mig nästan febrig av trötthet just nu. Detta inlägg skrivs inte i en följd utan jag jobbar mellan raderna och har också ätit. Solen skiner in på kontoret så det är attans varmt också. Men klaga du!!!
Nej egentligen ska jag inte det för det är härligt med vårkänslorna.
Må Gott
Vårdhemmet för gravt handikappade förvandlades till en helvetisk dödsfälla när hela huset en natt stod i lågor. Fem dog i elden, den enda överlevande, en pojke med Downs syndrom, dömdes för mordbrand.
Men var han verkligen skyldig? Händelsen har nästan hunnit falla i glömska när advokat Thóra Gudmundsdóttir blir påmind om den, av en ny bekantskap som hon hellre vore utan. En långtidsdömd pedofil på samma anstalt som pojken tycks ha ett lika sjukligt som skrämmande sinne för att skaffa sig kunskap i fallet. Vilka är hans intressen? Varför har han kontaktat henne?
Samtidigt börjar en radiojournalist få hotfulla samtal till sitt program. Det är uppenbart att fler brott, med dödlig utgång, kan kopplas till branden. När hela sanningen gör sig hörd innebär den en fasa som går bortom naturen.
I översättning av Anna Gunnarsdotter Grönberg.
Yrsa Sigurdardóttir [f. 1963 i Reykjavík] har blivit översatt till ett trettiotal språk och rönt stora framgångar i såväl Europa som usa och Japan för sitt säregna sätt att kombinera deckargenren med övernaturlig skräck. Eldnatt är en ny, fristående roman om advokaten Thóra Gudmundsdóttir.
Du missade inte mycket i lördagskväll. Det var värre än det brukar tycker jag. Fast jag vet ju att en del låtar måste man lyssna på flera ggr först innan man säger vad man tycker :-)
SvaraRaderaVi har bara ätit pulled pork men är sugen på att pröva pulled chicken.
Håller med om det där med vågskålen. Hoppas du har en bra tisdag. Kram från mig! ♥