Snart slut på december

Ja då var det då snart över - 2012 går mot sitt slut och ett nytt år ska ta vid. Inte utan att man undrar hur detta år ska komma att bli.

2012 har varit både ros och ris och det är väl så det är för oss alla - de flesta i alla fall.

Ett rosblad - är första lönekuvertet igen.

Ett annat - sommarens besök av bror med familj.

Sonen blev 20 år och kalla dom barn är väl kanske inte helt politiskt korrekt längre dom är ju vuxna men dom får allt vänja sig vid att bli kallade för mina barn även om dom är 40 år.

Dottern blev klar med sin undersköterskeutbildning

Sommaren bjöd också på mängder med gula kantareller.

Riset - ja det struntar vi just nu.

Vaknade av att dottern gick in i duschen och det var lite oväntat men efter duschen fick jag frågat om det var något speciellt - hon hade ju kunnat bestämt med kompisar att träffas men det var så att hon skulle iväg och jobba.

Redan igår hade hon sagt att om det var något så ring och det gjorde dom idag. Dom har sjukdom bland sina brukare. Så halv 11 skjutsade jag henne dit. Får se hur många timmar hon blir där.

Jycken och jag tog oss en runda. Isfläckarna är nu begränsade till kanterna där den är tjockare och här och där finns det snöhögar från plogandet men annars är det nu snöfritt. Vilket också betyder när det är 6-7 plus att det är halkfritt.

En skön promenad tills det började regna.

Och ska man tro SMHI ska det imorgon bli blåst och regn vilket passar mig bra för då kanske det också betyder att det är mindre smällande av raketer - dom syns ju ändå inte bland molnen. Hoppas för jyckens och andra hundars skull gör jag. Ja även katter och andra djur ogillar detta men det är lite svårare att se det på en katt tex.



Fortsätter mina försök med egna malda bönor till kaffet. Läste mig till att man inte får bitterheten när man har nymalet - vilket är bra men också att man kan behöva mer kaffe till varje kopp och jag har ännu inte lärt mig dosera rätt men så har jag bara malt och bryggt 3 gånger också. Sen är det inte lätt för en kaffeamatör att känna om det är svagt eller saknar bitterheten som blir på annat kaffe.

Men det är lite kul så jag fortsätter. Stod och tittade på bönorna igår också när jag var på ica. Försökte förstå vad allt betydde för det fanns väl 6-8 olika sorter att välja mellan i lösvikten.

Natten har varit god. Höll på att missa Downton Abbeys julspecial - det var dottern som påpekade att det var detta program och jag hade sett men trott att det var ett gammalt men insåg ju snabbt när det drog igång att det var helt nytt och snöpligt slut men en 4:e säsong ska börja spelas in i februari - jippi - något att se fram emot.

Katten skulle ut vid 1 och sen fick han allt vara ute - sju i morse vaknade jag till av mobilen för då började den låta som den gör när det skrivs något på fb - måste få bort denna brummande ljudslinga.

Jycken har huserat hos dottern hela natten så jag har inte vaknat av djuren. Har också kunnat sova utan att vakna av onda axlar men jag slickar fortfarande mina sår av förödmjukelse och smärta.

Det syns inget men det känns. Svårt att använda armen och kan känna smärtan ända ner i fingrarna ibland. Men det ska väl gå över. 1 vecka har den på sig armen/axeln att bli bra - för den 6:e är det yoga igen :)

Nu när det också är barmark överallt så är det inte lika många besökare i trädgården. Kanske är det så att man tar från sina gömmor eller så är det intressant mat någon annan stans. Och jag såg häromkvällen att det inte är bara fåglar som lockats. Katten sitter ju gärna precis där när han kan och jag fick sen en liten mus kila vid stubben med katten efter sig. Men den klarade sig. Och jag förstår också nu varför katten är förtjust även i snön att sitta just där. Den har nog hört den kila under snötäcket och om man tittar på marken så ser man små hål.

Så länge det inte är stora råttor så får dom vara ifred.

Katten är också lite sur. Han går och tittar på mig här i köket och mot matskålen. Men den är full men katten kan inte förstå varför den där goda tonfisken inte längre serveras. Sen så börjar han tröttna på julpyntet och ska försöka få ner både kulor och glitter från granen.

Men det får vara kvar till nästa helg i alla fall.

Men nog börjar man vilja vår, tulpaner och ljusare tider. Även det faktum att snön nu är borta får en att känna sig lite mer vårinställd men jag tror säkert att det kommer en vinter till innan vi får en vår. Och jag tycker ju också om att kunna sitt i trädgården i snön i februari - mars i solsken och takdropp och ta en kaffe och blundar man då kan man ju drömma sig bort till en fjällbacke.

Och jag kan ta tillbaka det där med fåglarna - dom vaknade sent i dag - för nu är några på besök igen. Klart dom behöver sin sovmorgon dom också.

Har en dag framför mig med inga måsten och egentligen helt kravlös. Jo jag skulle ju egentligen behövt dammsuga för när snön försvinner så kommer gruset och det har ju en jädrans förmåga att följa med både tassar och skor in. Det är det värsta med den här årstiden.

En annan sak som jag tänkt på när jag tittar på fb och där följer jag både missing people och även missing animal - ja den heter något annat och så många av både 2-benta som försvinner och 4-benta.

I morgon är det nog många 4-benta vänner som kommer att smita av rädsla när det smäller och sen inte vågar komma hem. Hoppas det inte blir så.

Sen reagerar jag på hur många unga män som försvunnit på bara någon månad. Några har hittats välbehållna, några inte alls och en del döda. Och det får mig att fundera och man undrar ju om det är tragiska skilsmässor och sånt som gör detta. Man blir deprimerad då man inte får eller kan träffa sina barn och så ser man ingen annan utväg. Många unga män försvinner ju också efter att dom varit ute på krogen.

Och 2 unga killar har ju också avlidit genom olyckor - där den ena var förbaskat dum men man är ju inte klar i sin utveckling av konsekvensanalyser för man är över 20 någonting och åka kälke efter en bil kan ju tyckas vara något som man inte kan begripa att man gör på en landsväg lika lite som man inte kan fatta att ungar står bak på tåg och spårvagnar och åker med. Livsfarligt men man är ju i sena tonåren odödlig.

Så det är många människor som fått sina liv slagna i spillror denna december och det är så tragiskt.

Men de allra allra flesta kommer att gå in i 2013 med nyfikenhet och glädje.

För min del hoppas jag att min son detta år kommer ut i arbetslivet även om den tesen ser dyster ut.

I övrigt hoppas jag att alla mina nära, kära, vänner och bekanta kommer få ett bra år 2013. Mindre värk till oss som har den, mer energi och pigghet till oss som behöver den och annars i övrigt bara ett bra år utan större bekymmer eller ledsamheter.

Men helt utan varken det ena eller andra kommer vi nog inte undan. Bekymmer med frysen som går sönder kan det ju vara - små triviala saker som ändå får oss ur balans en stund. Och värken kommer nog att göra sig väl så påmind precis som tröttheten men det är ju också bagateller i mångt och mycktet även om det är nog så jävligt för oss som har den.

Hörde på tv igår tror jag det var - det finns alltid någon som har det värre - kanske en liten tröst när det är som värst för en själv men så är det tyvärr.

Så nu har jag varit djup tillräckligt :)

Ska nog ta och vika lite tvätt och sätta på en tvätt också, sen får jag nog ta en dans med voltan.


Må gott